). Jag hade turen att få ha honom på bröstet en liten stund. Det var mycket omvälvande. Jag mådde jätte dåligt, hade blivit mamma!!, han kändes så liten, hur skulle det här gå? Han föddes i v 28, var 37cm lång och vägde 1100g.
...
MolleMalin: du får använda mina bilder i din blogg. Edvin född i v 28+5 935g, ca 37 cm. Eira född i v 25+2 422g, 26,5 cm, ängel efter 105 dagar (d.v.s. i v 40+2, då var hon 1989g och 41,5 cm)
!
...
... ). När jag diskuterade med min läkare på specmv efter Eira dött om eventuella risker med ny graviditet, så sa han att det enda vi kunde veta säkert är att det skulle bli kejsarsnitt, oavsett graviditetslängd, och att jag skulle äta Trombyl direkt från det att jag plussat. Jag hade ju tabletter kvar sedan Eira, så det var bara att börja med dem när vi bestämt oss för att försöka få barn igen och plussat.
...
.
Japp, här kommer en uppdatering av familjen Livsglädjen som efterfrågades :
Vi mår så otroligt bra hela familjen. Vilken skillnad det är att fått gå en hel graviditet, vara på BB som "normala" mammor med ett barn hos sig hela tiden, få åka hem efter några dagar bara, få vara hemma och bara lära känna det nya livet utan någon som behöver lägga sig i av medicinska anledningar...
Jag är ju en mjölkkossa (var det även med Edvin och Eira, så jag är inte alls förvånad den här gången, har ju donerat totalt 44 liter med de andra barnen och vet efter analyserna att jag har väldigt bra mjölk) och Elise har gått upp nästan 500 gram sedan hon föddes (2hg på 6 dagar och sedan 3 hg på 8 dagar) och växt 3,5 cm på längden på sina 3 veckors leverne...
Psykiskt är det helt otroligt också! Jag mår jättebra, men det är klart att det kommer attacker med sorg och saknad efter Eira ganska ofta.
Nej, jag kan inte skriva klart, fortsätter senare. Elise är hysteriskt hungrig igen...
. Edvin är så stolt och säger att Elise är den bästa vi har som lever (han glömmer inte för en sekund bort Eira)!
Angående mjölkdonation för min del:
När jag fick Edvin donerade jag i Sundsvall (Västernorrlands läns landsting). Då fick jag lämna ett blodprov och fylla i en försäkran innan jag fick donera. När vi flyttade från Sundsvall till Örnsköldsvik fick jag sköta infrysning av mjölken själv och dessutom ordna transporten till Sundsvall själv. Det löste jag genom att fylla frysen på sjukhuset med packad mjölk och sedan fick min syster transportera den frysta mjölken vid några tillfällen när hon kom och hälsade på (hon bor i S-vall). Totalt hann det bli 27 liter på två månader (jag åt ju blodtrycksmedicin den första månaden, så jag var inte godkänd innan dess, annars hade det hunnit bli sanslösa mängder)!!! Örnsköldsvik hanterar inte emot donatormjölk eftersom de tar emot barn födda tidigast i v32, och då får de endast ersättning, ingen donatormjölk.
När jag fick Eira skulle jag inte få donera förrän vi var utskrivna enligt Umeås policy, men eftersom man bara får donera fram till barnet är 3 månader gammal, så bestämde vi (jag och sköterskan som var ansvarig för mjölk och ersättning att Eira skulle få mjölk från färskare datum än den äldsta som fanns i frysen i Umeå. Sista veckan hon levde fick jag fylla i en försäkran i "förskott" (för att det skulle vara gjort när vi väl blev utskriva från Umeå, inte för att vi visste att det var hennes sista vecka) och lämna ett blodprov. Senare skulle jag göra en lungröntgen (tror att det är för att man ska utesluta TBC). Nu blev det ju så att hon dog och vi åkte från Umeå. Då ordnade barnläkarna att jag fick göra lungröntgen i Ö-vik och slippa åka till Umeå bara för röntgen.
Jag blev godkänd och donerade de 17 liter som jag hade i frysen uppe i Umeå Det var pumpat på ungefär två månader också!
Analyserna som gjordes i Umeå var inte för att jag skulle donera, utan var för Eiras skull och gjordes med 14 dagars intervall (tror jag, det kan ha varit längre intervall också). Utifrån analyserna bestämdes hur mycket som mjölken skulle berikas för att hon skulle få i sig det hon behövde. Hon fick ju egentligen ganska små mängder mjölk pga hennes lungproblem. De ville inte öka matmängderna hur mycket som helst för att inte belasta hennes hjärta och lungor...