Är det sant som de säger om Universitet /högskola...

Vadå usch?

Att man kan tjata sig högre betyg, att det gått inflation i toppbetyg och man
därmed får dra lott.

Jo det håller jag med om. Det är väldigt många som inte har några kunskaper alls när de kommer ut från gymnasiet.
Jag pluggade basåret för några år sedan och det var massor av nybakade gymnasiestudenter som hade fått 20.0 och nu skulle läsa basåret för att komma in på läkarlinjen. De skulle gå basåret eftersom de av taktik hade gått samhäll på gymnasiet eftersom de visste innan de sökte att det är lättare att få bra betyg på den linjen än på naturvetenskap.
Det var ganska mycket prat om betyg och högskoleprov i det gänget och värt att notera är att när vi tillsammans skrev högskoleprovet så gick det inte alls bra för det här gänget. Det gick faktiskt riktigt dåligt. Även basårsstudierna gick även dem inte direkt superbra, jämfört med deras gymnasietbetyg då alltså.

En annan skräckhistoria jag har är att en väns lillasyster lyckades höja sitt betyg i några ämnen på gymnasiet sista terminen eftersom hon "var den hon var och hon hade alltid haft högsta betyg i skolan".

Den allmänna uppfattningen är nog att ex läkarstudierna är tunga, för att det handlar om en faktaspäckad utbildning med mycket bunden utbildning, dvs mycket svår att ta igen för den som är borta.

Jag skulle säga att utbildningar med mycket grupparbeten och litteraturseminarier kan vara lättare att slinka igenom på med mindre ansträngning, om kursledningen inte är engagerad.

En annan femma är att det faktum att det är svårt att komma in säkert bidrar till uppfattningen om läkarutbildningen som svår. Å andra sidan, för 25-30 år sedan krävdes det bara normalgoda betyg för att komma in och den generationen läkare tycks ha klarat både utbildning och yrkesliv de också.

Utbildningar som är svåra att komma in på har en tendens att dra till sig studenter med höga betyg som tycker att de ska "utnyttja" betygen. Inte så att de (får man hoppas) är direkt ointresserade av ämnet, men "statusen" i att komma in där det är svårt är en vägande del i valet.

Vad som är svårt beror dock mycket på hur man är som person med styrkor, svagheter och intressen En kompis har läst matematik och talar sig varm för det medan jag får hjärtsnörp bara jag ser en av hennes böcker. Själv har jag slöat mig igenom en och annan språkkurs på univ, men alla tycker ju inte att det är slappkurser. Etc etc.

En stor skillnad är - förstå mig rätt - att faktaspäckade utbildningar av typ läkare, tandläkare, jurist, ingenjör egentligen inte är "akademiska" utbildningar. De är högre yrkesutbildningar som hamnat inom högskola/universitet. De kräver - hävda gärna annan åsikt - ganska lite av "vetenskaplighet" utan handlar till största delen om att lära in fakta utantill och tillämpa dem. Ambitiösa personer från hem där föräldrarna inte studerat klarar sig ofta rätt så bra på den typen av utbildningar eftersom de - krasst uttryckt - har mycket av den katederundervisning som personer från studieovana hem ofta har lättast för. Raka rör om vad som ska läras in, om än mycket, "skol"böcker etc.
Samma studenter kan - med all rätt - uppfatta utbildningar med mer krav på reflexion och eget källkritiskt förhållningssätt, grupparbeten (riktiga grupparbeten, inte fyra pers som, i bästa fall, jobbar var och en för sig och redovisar fyra klart urskiljbara delar och där arbetet inte på minsta sätt utvecklat studentens syn på ämnet) och inte minst en lista med litteraturtips med vaga instruktioner om att välja ut sådant som verkar viktigt, som "flummigt", otydligt och svårt.

Jag tycker det är helt sjukt att det är en san stor procent som kommer in via högskoleprov. Det är tre ämnen som testats, det säger inte särskilt mkt. Manga av dem som kommer in via detta prov har inte höga betyg sedan innan för att de är lata och inte orkar plugga. Det är även de som oftast hoppar av utbildningar för att de inte pluggar. Nä ta bort det skitprovet.

Jag är snarare för motsatsen. Ta bort betygen och sök enbart på prov.

Va sa du menar att ett prov kan ersätta 3 ars studier? dessutom sa maste proven anpassas efter den utbilning man söker.

Jag ser inte riktigt problemet. Inget urvalssystem är perfekt men jag kan inte se att säg betyg från /fri/skolor med betygsinflation skulle vara mer rättvisande. Ett två år gammalt betyg i säg "medieteknik" säger nog inte mycket om kapaciteten att lära biologi heller. De som har de "höga" betygen har ju samma möjlighet att göra högskoleprov de, och om de inte klarar det, vad säger det om deras kapacitet?

Många länder har ju enbart provintagning till högre utbildning för övrigt.

De som har höga betyg fran början är vana vid att plugga, tror inte man kan fjäska sig till 20,0.

Helst är jag för unika prov för varje utbildning.
Men enbart HP fungerar också.
Visst provet kollar bara tre ämnen men det är också de viktigaste ämnena, de grundläggande. De ämnen som egentligen är de enda som gäller förutom de som är särskild behörighet för den utbildning du ska gå.
HP gör en ganska rejäl check på dina svenska och matematik kunskaper och kollar om du har grundläggande engelska med dig.
Det HP gör som inte betygen klarar av är att de kollar vad du verkligen har lärt dig. Ett MVG i svenska A visar inte så mycket. Det visar bara att du av någon anledning fick ett högt betyg i svenska a, om det var för att du verkligen kunde kursen bra, eller om du hade nött in kunskapen utantill eller om läraren helt enkelt gillade dig får man inte veta.

Den är även inte Up to date, att få ett bra betyg i en kurs när man precis har läst den kan varenda en få genom att lära sig utantill utan att förstå något. Men att plocka fram kunskap senare klarar betydligt färre idag.
Ens betyg är egentligen inte värde ett dugg om man har MVG i matematik, svenska och engelska men får dåligt poäng på HP.