40+ och lyckats med ivf? Hur många försök krävdes innan ni lyckades?

Tack för pepp asat!

Ska kanske berätta med tanke på ålder att ivf-kliniken (Landstingsförsök) hade stoppat mitt 2:a äggplock då jag hade fyllt 40 MEN då vi inte fått nån information om deras ändrade regler sa jag det o nån vecka senare fick jag brev från chefsöverläkaren som sa ja till ett sista äggplock, ja jag trodde inte det skulle ge oss fler chanser men glad blev jag. Det äggplocket gav oss denna ggn bara 6 ägg och tyvärr bara 2 ägg så jag visste att det inte skulle gå MEN, som jag tidigare skrivit, blev gravid och det 5:e ivf-försöket lyckades o är idag i v. 6+6 och än går allt bra förutom att jag mått SKIT sen 8 dgr efter testdag, illamåendet är inget att leka med o många dgr känner man sig helt döende.... men jag är glad att vi fick den andra chansen o i efterhand nu j-t glad att dom missade informera oss, annars hade det varit kört! Och vi har båda diskuterat tidigare att inte ta banklån o försätta sig i ekonomisk knipa för privata försök så- vi är mycket lyckligt lottade just nu.
Så åter igen tjejer- GE INTE UPP!

Jag ger inte upp! Är snart på g med ett 5:e försök ICSI/IVF, vill inte ens tänka på hur mycket vi lagt ut men lyckades det är det värt varenda öre.

Vi fick konstaterat manlig faktor det år jag skulle fylla 39 så det var kalla handen för mig. Tycker det är fruktansvärt diskriminerande mot mig som kvinna då det ej fanns några som helst fel hos mig förutom ålderssiffran. Sen höjdes den men då var det för sent för mig.

Jag vill lägga min historia till tråden. Är nu gravid i vecka 18. Blev gravid vid vårt 8:e IVF. Vid den tidpunkten var jag 43år och 3månader gammal. Kommer att vara nästan 44 vid barnets födsel.
Mer ingående kan du läsa i min profil om alla försök och om min historia.

Kvinnans ålder försämrar chanserna... försämrar... men inte eliminerar. Ta en titt på denna sidan som fick mig att tänka till:
www.advancedfertility.com/eggquantityquality.htm

Jag har gått på principen att den "gröna pricken" måste vaskas fram. Det kan ta tid. Min klinik har ingen övre åldersgräns. De går efter de personliga förutsättningarna (som antal ägg, antal befruktade ägg, embryokvalitet mm). Vid varje insättnig har jag efterfrågar %-talet för att lyckas. Det har varierat från 7% vid sämsta försöket till 38% vid det bästa (men det var inte då det lyckades). Hur stort %-talet var när det lyckade vet jag inte... jag måste fråga!

Med detta inlägg vill jag inte skapa falska förhoppningar. För vissa kan det gå vid högre ålder, för andra lyckas det inte. Min rädsla under hela min behandlingsperiod har varit tanken att läkarna "missat" något, ett felaktigt värde eller annat som gjort det omöjligt att lyckas... och att man gått igenom en massa behandlingar helt i onödan.
Jag har hört siffror som att vid 4-6 behandlingar är oddsen att lyckas lika stora. Men gäller detta verkligen också när man är över 40? Förmodligen är "problemet" att hitta det där berömda guldägget (om man inte har något annat konstaterat "fel")... och då kan det behövas ett större antal försök.

Jag tror långt ifrån att jag lyckats pga av mirakel.

Stort GRATTIS kaprifol! Så härligt att läsa!!!

Jag har också den länken i mina favoriter och ör inne på exakt samma tes som dig. I vår ålder kan det ta än fler försök än om man är yngre att fånga in de gröna prickarna. Oroas jag med över om det kan vara något annat fle i kroppen som sätter käppar i hjulen, immunologiska faktorer tex. Men min klinik är tyvärr inte speciellt intressera av att kolla upp detta utan skyller allt på gamla ägg. Så det är till att jaga alternativa ställen för att ta prover eller få tex kortison utskrivet. Har ivarjefall fått ta kromosomtest nu men vet ej om vi hinner få resultatet innan detta försök är gjort.

Vilken klinik gick du hos?

Tack!
Jag vill tillägga att de på kliniken aldrig har avrått mig en behandling. Men de har heller aldrig "peppat" mig att köra på. Det beslutet har vi hela tiden tagit själva. Tvärtom har jag flera gånger fått höra att jag har unga äggstockar. Samtidigt har de också svarat (när jag frågat varför det till slut "misslyckades" hela tiden... trots bra mängd m ägg, "fina embryon" mm) att äggkvalitén blir sämre med åldern och att det kunde bero på det.
Jag tycker de har varit mycket seriösa. Klinikens namn kan du läsa i min presentation.

Läste din pres sen kapriofol. Många försök liksom jag.

Har till skillnad från dig varit hyfsat svårstimulerad men fått tillbaka fina embryon. De är inte direkt optimistiska på min klinik, känns som man hänger kvar på nåder. Den enda anledningen att vi får fortsätta göra fler försk är just fina embryon.

Hej Kalimiero!

Hoppas att du mår bra och håller fanan högt! Håller tummarna för dig och beundrar dig för din envishet...

Själv har jag blivit ruvare i fredags. (kommer ihåg att du ville veta hur det går för mig).

Fick insatt en tiopåängare enligt läkare. Han betonade att mitt ägg var av yttersta kvlitét och förekommer i sällsynta fall. Jag är så glad för det... Dock frågade han mig om jag vill sätta två ägg för att öka chanserna ytterligare (som under sista/första IVF. Då sattes två ägg av sämre kvlité men jag fick ett barn ) . Jag tackade nej. Vill inte ha tvillingar. Annat hade det varit om detta hände första gången, men nu känns det som att jag skulle aldrig orka med tvillingssgraviditet.

Test dagen den 31 oktober och jag tänker inte tjuvtesta. Vill inte ha för höga förhoppningar men jag hoppas ändå.

Tusen kramar till dig!

Grattis noncuro! Tummar för ditt toppenembryo i magen.

Själv har jag ÄP imorgon, nervöst för det finns bara 3 st i rätt stl.

Ja, hoppas kunna sova lite i natt, sen följer hemska väntan på att de ringer från lab på tisdag.

Lycka till på VUL Pimpinellan!

Hoppas äggen snart ligger och gottar ihop med grabbsen!

Ja, det blev bara två. Ber till högre makter att de är av rätta virket nu.

Vill bara skicka ett stort "Lycka till" till er alla som är på g med era ivf:er i olika skeden. Ge inte upp!
Idag fyller mitt "guldägg" 2 år, en liten kille som föddes som resultatet av en äggplockning och två år i "frysen". Jag hade många ägg som gick att använda och de återfördes allt eftersom, men efter två år så var det dags att få vara med om att det var två blå streck på stickan.
Jag hade fyllt 41 när sonen föddes och enligt andra, skulle det nog inte gå, men vi hoppades och gav inte upp. På kliniken, CvL i Uppsala, var de hela tiden odelat positiva och pratade aldrig om statistik. Likaså min gynekolog på hemorten, hon peppade hela tiden.
Jag var såå medveten om alla oddsen som talade emot oss, men uppskattade alla som peppade och höll tummarna för oss.
Som kuriosa kan jag berätta att när så mitt, som det blev, sista grav.test visade positivt resultat firade mina kollegor - jag var nämligen ledig själv. Det kan man kalla support

Jag blev gravid vid 43 års ålder IVF (FET) trots att alla läkare sa att jag egentligen borde ha gett upp sedan jag var 41 år pga dåligt amh värde. Om du fått ut 2 bra ägg så kör på bara! Mitt tips är att också dubbelkolla så att dina äggledare är fria och inte blockerade. Jag visste inte om att jag hade t ex hydrosalpinx förrän en läkare i Spanien upptäckte det på ultraljud (!) när jag var 42 år. Det kan förekomma vid blockerade äggledare. Den vätskan kan sippra in i livmodern och göra miljön fientlig, dvs minskar chanserna betydligt att bli gravid. Jag opererade bort mina båda äggledare efter detta och pausade IVF i 3 månader. 

Året innan dess gjorde jag en hysteroskopi i Sverige där de upptäckte att jag hade massor med ärrvävnad (troligen pga efter en skrapning 28 års ålder). Ärrvävnaden rensades bort så att ny vävnad kunde växa fram. Trots att jag hade gjort massor med ultraljud så upptäckte inte ärrvävnaden förrän de gick in med kameran. 

Jag var alltså mer eller mindre utdömd av alla läkare och de skyllde hela tiden på ?gamla ägg? när det egentligen var mest fel på min livmoder. 

Sen när jag fixade till min livmoder och opererat bort äggledarna så blev jag gravid på 3:e försöket vid lite över 43 års ålder. 

Blev besviken att min gynekologi inte sa till mig vid 39 års ålder om att kolla äggledarna och att inte råda mig om hysteroskopi, detta då de visste min historia med skrapningen mm. 

Om någon är intresserad utav IVF mediciner så har jag överblivna som jag ger bort och helst då till någon som är 40 plus och inte kan få på recept, är bla menopur, fostipur mm.

Hejsan! Jag har förstått att svenska vården testar spermierna alldeles för lite. De brukar fokusera på ?rörlighet? och ?koncentration ? och om den är låg rekommenderar de ICSI. Men, först efter sådana tester och remiss till androlog kan en man få testat morfologin på sina spermier och är morfologiskt korrekta spermier 0% så är det även lägre chans med ICSI! Och först efter tjat eller om man är villig att betala i Danmark så kan man testa DNA-fragmentering och Kromosomer i spermierna. Om DNA fragmentering är hög tex över 30% så är det låg chans för fertilisering och tex 49% ger hög risk för missfall. Vid kromosomfel så kan mannen inte bli pappa! Och ändå utsätter svenska vården kvinnor för det ena ivf försöket efter det andra utan att testa manlig faktor till fullo! Hur många av era män har fått alla de tester som jag räknade upp ovan?