Har du fördomar mot unga föräldrar?

Min mamma var en "ung mamma" som precis som du, trodde att hon hade koll på läget.
En tonåring blir inte lättare att tas med bara för att man går och "kommer ihåg hur det var"... för tonåringen skiter i det.
Men du får gärna fortsätta tycka att just det är en stor fördel med att vara ung mamma, för det gör ju din vardag mycket lättare.
Jag säger att det är skitsamma. Ung, gammal, lång, kort... har du en jobbig tonåring så har du, inte en enda "jag minns själv hur det var när jag var i din ålder" hjälper.

Jag har en "äldre" mamma (32 då hon fick mig och antar är mycket äldre än din då du är 22?) och hon har alltid hängt med i trender och alltid förstått mig, som tonåring var hon i stort sett den enda som jag och mina kompisar kunde komma till. Men det är ju olika på person, nu har jag alltid haft ungdomliga föräldrar och är ungdomlig själv. Men, jag tycker att flera av mina vänner under uppväxten som hade yngre föräldrar saknade en viss trygghet hemifrån.

min mamma var 38 när jag föddes och även om hon inte är en gammal kärring så skiljer sig hennes erfarenheter väldigt mycket från de jag har eftersom samhället ändrar sig så mycket.jag tror inte att jag har koll på läget, det finns ingen som har förens man hamnar i situationen, om ens då.. men eftersom det handlar om fördomar mot unga föräldrar så väljer jag att försöka ge ett anant perspektiv på mångas fördomar..
livserfarenhet har en 60-åring mer än en 30-åring, och en 30-åing mer än en 18-åring.. ingen tvekan om saken, men det är väldigt olika livserfarenheter...
en 30-åring som aldrig har haft det kämpigt med ekonomin, har ingen erfarenhet av hur det är att leva på existensminimum, att pussla ihop ett fungerande liv i den situationen något som många yngre kanske har. så att säga att man har mer livserfarenhet när man är äldre är för visso sant men den livserfarenheten kanske inte hjälper särskilt mycket när man väl får barn.
någon som aldirg varit stupfull har inte den erfarenheten osv.
att unga inte har egen bostad, inga ambitioner osv är i många fall också felaktiga påståenden..

fördomar kan bara motarbetas med erfarenheter av att ens fördomar inte stämmer.
ju fler unga "rötägg" man möter desto mer benägen är man självklart att tro att alla är så, lika väl som att man är mer benägen att tro på sina fördomar om äldre om man möter många som stämmer in på de fördomarna...
så om någon säger att unga inte har ambitioner, egen bostad osv så kan jag inte göra annat än att antingen låta personen i fråga tro på det eller att ge dem exempel på att det inte stämmer, ju fler som bevisar motsatsen för en desto troligare är det att man kan bearbeta sina fördomar

Ung förälder som en 15 åring eller vad ser ni som en ung förälder?

Jag hade mycket hellre önskat att min mamma sällat sig till kategorin "gammal mamma" än ung dito. Vilket resulterar i att jag själv blir en i den här trådens ögon "gammal" mamma.
En ung mamma kan vara helt fantastisk men avsaknad av livserfarenhet, ekonomi, trygghet i sig själv gör att resultatet inte alltid blir så lyckat ändå...

Sedan måste jag bara få tillägga att jag finner det fascinerande hur många 20+ som uttalar sig om hur det är att vara 30+ och tokdissar 30+arnas genmälen, de som faktiskt _både_ varit 20 och 30 och har därför onekligen har lite mer koll.

Exakt det som jag har försökt få fram här med en sovande bebis på armen och skrivandes med en hand Du summerade ihop det perfekt.

Tror främst att en 30+ kan pgr av sin livserfarenhet ha empati och tänka sig in i hur det är att leva på existensminimun även om man själv aldrig gjort det. Det kommer med åldern, man föds inte med en sådan insikt, man lär sig tänka lite längre ju äldre man blir. Självklart har en 60 åring mer erfarenhet än en 30 åring, men jag tror inte att någon 30 åring skulle argumentera mot det, däremot finns det många exempel på tonåringar och 20+ som gärna vill framföra hur det är att vara 30+. Men som sagt var, när man är yngre så tror man ofta att man är vuxnare, visare, smartare och har mer erfarenhet än man har och dumförklarar äldre och påstår att de inte minns, inte har någon energi, osv. Men ju äldre man blir desto mer förstår man hur lite man egentligen förstår, och hur ung man egentligen var när man var till exempel 30.

tillåt mig att tvivla på att någon som aldrig varit där kan sätta sig in i hur det är... och när man pratar livserfarenhet är det fortfarande en livserfarenhet som man saknar..
jag hoppas att du inte försöker påstå att jag dumförklarar äldre, det är aldrig min avsikt däremot försöker jag fortfarande få äldre att öppna sina ögon och inse att de inte alltid har rätt de heller
många äldre har inte lika mycket energi som yngre, vilket är helt naturligt, minns gör man men frågan är hur tydliga minnena är hela tiden, jag vet att mitt minne svajar ibland redan nu så jag räknar med att det inte kommer vara lysande vid 30-40 heller
sedan är det oundvikligen så att fertiliteten hos kvinnor sjunker redan efter 25, och rimligtvis finns det en bra förklaring till varför eftersom naturen sällan gör något utan en bra orsak, till skillnad från oss människor

Det är inte min avsikt att säga att äldre alltid har rätt, ingen har alltid rätt. Men, faktum kvarstår, vid 30 har man mer livserfarenhet än vid 20. Ingen har samma erfarenheter än den andra, vissa har samlat på sig mer, andra mindre men det går inte att ha 30 års erfarenheter vid 20 det säger ju sig självt.

Att skaffa barn är det mest osjälviska man kan göra, man hamnar alltid i andra hand, det är en enorm uppoffring och man inser inte hur mycket förrän barnet är fött - fast det är det bästa som man någonsin gjort samtidigt. Vill man göra något men barnet är sjukt så ställer man in, så enkelt är det. Vet många yngre föräldrar som har mycket svårt med just detta. Därför är det in min mening betydligt bättre att vara "färdig" med allt som man velat göra innan man skaffar barn. Annars är det lätt att barnet hamnar i skymundan ibland och inte får sina behov tillfresställda.

... sen att fertiliteten dalar, ja det gör den. Men tänk också på att livet är helt annorlunda nu än för bara 100 år sedan. Tonåringen har inte funnits länge utan då blev man vuxen istället, nu tillåts man vara yngre och därmed så är många betydligt omognare vid till exempel 20 än vad de hade varit vid 20 för 100 år sedan och därför antagligen inte tillräckligt ansvarstagande för att vara en bra förälder i alla lägen. Därför så tror jag att nuförtiden så är det en fördel att skaffa barn senare då vi mognar senare. Man fick dessutom barn under en massa år, kanske började vid 18 och fick barn upp i 40 årsåldern pgr av att det inte fanns preventivmedel tillgängligt, så det är så naturen tänkt. Inte att man inte ska ha barn senare, utan att de började tidigare för att spädbarndödligheten var större och sedan föda barn fram till klimakteriet.