Varför vill inte Svenska mammor vara hemma med sina barn?

oj då, men hur kan ni ha råd att resa och så då också?
Vi vill inte ha hjälp med att köpa hus, vill klara oss själva med allt sådant.

O kommer att börja dagis till hösten, då hon är 1,5 år. Jag och min partner har delat föräldraledigheten rakt av och vi skulle båda vilja vara hemma längre samtidigt som vi tror att det kommer att bli otroligt utvecklande för O att gå på förskolan, där hon får träffa andra barn på regelbunden basis och delta i pedagogisk verksamhet. Det är knappast så att jag inte VILL vara hemma med mitt barn. Det har jag velat hela tiden (så även min kille), men eftersom jag anser att partnern är lika viktig som mig för vårat barn, har vi som sagt delat föräldraledigheten, vilket lett till att det är lämpligare att skola in O nu till hösten än att vänta.  Nästa barn kommer han ta första ledigeheten och jag andra halvan, så du kommer jag att gå tillbaka direkt amningen kommit igång och såren läkt.
Är det bara "svenska" mammor som går tillbaka till jobbet? Tar inte "mammor med utländs bakgrund" män ut någon föräldraledighet? Jag tycker att det låter lite väl genaraliserande... Vem är svensk i dina ögon?
Sedan så är det ju som jag tidigare skrivit en pedagogisk verksamhet som barnet går till. Det är ju inte en helt främmande männsika utan utbildning som tar hand om barnen. Det må hända att du har mycket erfarenheter men en "dagisfröken"  kanske också har det? En sak som en "dagisfröken" har är ju faktiskt en utbildning som rör barnet och dess utveckling. Jag vet inte vad din master innebär, det kanske är inom pedagogik eller didaktik och i så fall så vet du ju att förskolan knappast är skadligt för barnet.

Att ha barnen hemma krävde för oss en hel del uppoffringar och konstiga lösningar som de flesta säkert inte vill göra. Vi har bl.a flyttat till billigare boende, varit utan bil, köpt kläder väldigt sällan, köpt begagnat, inte ätit ute på ungefär ett år, gjort storkok, bakat m.m. Kändes faktiskt roligt ibland att se hur effektiv man kunde vara ekonomiskt och jag är mallig över att vi klarade det. Resor är ju bara att glömma men det prioriterade vi inte heller. Utan det stora priot var just att kunna ha barnen hemma. När vi båda jobbade gick det jättebra, jag jobbade 42 % och deras pappa 100% men vi jobbade aldrig samtidigt och på konstiga tider men det gav ju bra betalt. Jag hade ob-ersättning jämt.

Får en känsla att du har lite skygglappar på dig i denna diskussion. ALLA har faktiskt inte möjlighet att spara innan man får barn. ALLA kan inte låta ena partnen vara hemma i förmån för den andra i flera år. ALLA har inte samma förutsättningar som du kanske har haft.

Jag har varit hemma med mina barn tills dem har blivit ca 18 mån. Och valt att börja jobba, dels för att vi faktiskt inte har råd att bo i vårat hus annars. Jag jobbar deltid och är bort ca 3 dagar/veckan och vi klara oss på de. Jag ser inte att mina barn har farit illa pga av detta heller. Vi har inga stora barngrupper heller på vårat dagis för småbarnen. Och våra barn älskar dagis.

När syskon kom så var våran äldsta så arg att h*n inte fick gå mer på dagis än de 15 timmar vi hade då. Kan du förklara de för mig? Alla denns kompisar var ju där och hade massa skoj. Och jag som mamma kan omöjligt kompensera mitt barn de när jag var hemma med lillsyskonet. Och då satt vi inte hemma och lata oss, utan jag hittade på massa skoj med mina barn.

Nu har vi en åldersskillnad på ca 3 år mellan mina.

Vi bor inte flott med snygga bilar osv. Utan helt enkel vanligt svensson med uppenbarligen dålig lön.

PMS Princess skrev 2009-07-27 22:58:04 följande:

En hemmaförälders arbete är värt 380 000 kr per år enligt en engelsk undersökning. Jag hoppas verkligen att det en dag blir så att vi också i Sverige (som i USA t ex) kan få skriva in hemmatiden i en cv och se det som en merit. Kampanjen mot hemmaföräldrarna har varit mycket hätsk under alla år av socialdemokratiskt styre men nu blåser nya vindar. Vill att du ska veta att det finns många mammor (och en del pappor) som väljer att stanna hemma länge med barnen. Alla tror inte att barn behöver dagis från ett år. Besök en svensk skola och tillbringa en dag med eleverna där så förstår man varför...... Resultatet av för tidig dagisstart i för stora barngrupper med för lite personal visar sig ganska tydligt sen i skolan.....