När fick ni ordning på livet efter förlossningen? Vi vill bli glada, pigga och vara en lycklig familj.

vi har haft ett helvete, kolik i 5 månader gånger två. De sov ingenting. Mitt tips är sjukskriv dig om det går så kan han vara hemma också.

Annars gå skift på nätterna. Vi hade så att en var vaken mellan 23-03 och den andra 03-07. Då fick man sova 4 timmar iaf.

testa kolikakupunktur om han har ont i magen.

Det blir bättre, vi är ute ur helvetet nu

kram!

Vår dotter hade en skrikperiod på kvällarna, 19-22 ca, i början och sov såklart inte jättelånga stunder på natten för att hon ville äta. Jag tyckte att det blev avsevärt bättre efter 3 månader. Efter 3 månader blev det bara bättre och bättre vad gäller skrik och sömn. Sedan kom ytterligare en brytpunkt vid ca. 6 månader då hon åt mer riktig mat = kunde sova längre på natten och t.o.m. hela nätter. Hon är nu 7 månader och nu är allt rutin och vardag.

Oj...undrar lite vad ni hade väntat er... Inte hade ni väl väntat att ni skulle ha livet i ordning precis som vanligt efter bara 3 veckor?

Alltså tänk på att eran lilla bebis är nästan nyfödd. Dom har ingen dygnsrytm alls när dom är så små. Och dom har ett mycket stort behov utav närhet. När dom skriker mycket så funkar det nästan alltid att ge bröstet eller att ge närhet på nåt annat sätt om man inte ammar.

Nu skrev du att du ammar och då kan jag säga att amma varannan timma är _inte_ särskilt ofta faktiskt. Jag har en tvåveckors och hon ammar i snitt varje timma dygnet runt. Ibland så går det bara 10 minuter mellan amningarna och ibland så går det 2 timmar mellan men det går nästan aldrig längre.

Amning är inte bara mat det är tröst och trygghet oxå så att det är normalt att dom vill amma även fast att dom inte är hungriga.

Har du provat att samsova med din bebis om nätterna? Då så kan du ligga i sängen och amma och då behöver du inte gå upp varje gång. Ofta så somnar bebisen och mamman om fortare om man ligger intill varann

Sen så är det viktigt att ta det lugnt på dagarna oxå och vila så mycket du kan. Räkna inte med att du ska hinna städa och greja nu utan ligg och slappa i soffan med din bebis i famnen och kolla på tv

Alltså du måste nog ha lite mera tålamod för att så här är det att ha en nyfödd bebis. Du får göra det så lätt för dig som möjligt be pappan laga mat och fixa tvätten så att du kan vila och amma.

Det tar nog ofta ett par månader utav kaos i början men sen så blir det mycket bättre

Det är jobbigt i början. Jag har en liten grabb på 2 månader nu. Egentligen har inte hans rutiner ändrats så mycket förutom att han är vaken mycket mer nu. Jag ammar fortfarande med 1-3 timmars mellanrum dygnet runt, och vi har som ni, fortfarande magproblem. Skillnaden är att man själv känner sig lite tryggare tycker jag i hur man hanterar olika situationer. Man blir också van vid att aldrig få sova.

Det är jättevanligt att spädbarn blir gnälligare på kvällen. Bland annat för att mjölken är tunnare då.

Jag förstår dig att det är jobbigt när han skriker, man känner sig så hjälplös. Man får pröva sig fram. Vi hade några jobbiga veckor runt när han var runt månaden då det enda som gjorde honom glad/inte skrek var att bära runt honom med näsan framåt. Stod man stilla eller satte sig ner började genast skrik igen. Jag höll på att bli tokig.

Har fortfarande en väldigt närhetstörstande pojke som vill bli buren/sitta i knä hela tiden, men sedan några veckor tillbaka kan han ibland ligga förnöjt i vår närhet så att vi t.ex. kan äta tillsammans (sambon och jag). Bärsjal är att rekommendera.

Har ni funderat på vad magknipet beror på? Vår lillgroda sväljer så hysteriskt mycket luft när han ammar så han blir gasig och får ont. Vi prövar alla möliga saker för att det ska bli bättre...

Sedan är det underbart när de första leendena kommer!

Jag tror det här har mycket med era förväningar att göra, som upppenbarligen var lite skeva innan han föddes. För mig låter det väldigt normalt. Han är bara någon vecka gammal och ja, det ÄR ibland VÄLIDGT JOBBIGT precis i början. Ibland kan det låta som om "alla andra barn" sover och sover, men så är det verkligen inte alltid! Många många barn har några timmar på nätterna då de vill vara vakna, vi hade t ex en period på ca 5 veckor då det enda vi kunde göra var att gå runt runt i lägenheten med honom i famnen mellan kl 3 och 6 varje natt, sen hux flux gick det över. Kom ihåg att han inte har någon dygnsrytm än! Det är inte säkert att de sover bra på dagarna heller, och som du säger så blir man ju verkligen dödstrött om man inte kan sova då heller. För det är ju också en skröna man hör hela tiden, det där med "sov när barnet sover". Bla bla, jag vet PRECIS hur det är, själv var jag tvungen att gå runt ute med honom i vagnen på dagarna i början för att han skulle sova mer än 10 i sträck på dagen. De flesta barn är gnälligare på kvällarna, det är jättevanligt. Ge det några veckor till, sannolikheten att det ska bli bättre av sig självt är väldigt stor.

Förresten, vi har inte blivit en pigg familj än, och sonen är 2,5 år. Men bra mycket gladare och lyckligare, för till slut vänjer man sig faktiskt vid att inte få sova hela nätterna. Man tror liksom att det blir ett normal-tillstånd att vakna 4 gånger varje natt...

Jag tror oxå att de har med era förväntningar att göra.Hade själv nog för höga förväntningar på min första tid som mamma,min bebis ville inte heller sova på förrän sent på natten mm,en liten chock blev de allt för oss..Vadå bebisar ska sova jättemycke första tiden,så trodde nog jag att de va iaf...Jag fick nog en liten chock iaf på hur "jobbigt" allt var,att inte ha någon rutin på något,alltid trött mm.Men när jag försökte sluta att fokusera på allt som inte blev som jag tänkt mig och allt som jag upplevde jobbigt blev allt faktiskt bättre .Sen är de så att så fort man tror att man har fått en någon liten rutin så ändras den från ena dagen till den andra ändå! Nu är min tjej 4 månader o allt är inte kanon alla dagar och nätter,men jag upplever allt så mycke bättre och de är faktiskt underbart att få vara mamma(som jag inte alltid tyckte innan)

Våran kille är 7 veckor och han skriker iof väldigt sällan. Men jag tänkte tipsa om att ligga ner och amma. Våran kille är väldigt snuttig på natten och då är det perfekt att ligga ner och amma. För då kan både jag och han slumra till en stund.

Om man redan har ett barn när nummer två kommer, hur gör man då? Inte kan man ligga och slappa i soffan och kolla på teve när man har en till att ta hand om. Inte kan man amma var tionde minut osv......det är mycket lättare med första barnet men om man har två stycken blir det genast mycket tuffare.

TS, din son kanske har kolik? Det finns hjälp att få, prata med din bvc.

Jo, det är jobbigt i början, det tar ett tag att vänja sig, både för föräldrarna och mamman. Mitt råd är att försöka njuta av sonen, tiden går då fort och plötsligt är han inte liten längre. Jag gjorde felet att längta framåt i tiden när dottern var nyfödd, nu är hon 21 månader och ingen bebis längre......fast nu har jag en ny liten bebis på snart sex veckor som jag njuter av!