Jag är mamma till två underbara tjejer som är födda 2005 och 2008.

Jag lägger inte ut några bilder och så här på FL för jag har en tidigare otäck erfarenhet av en nät-stalker. Så jag föredrar att vara anonym av den anledningen.

Mitt yrke är sjuksköterska. Jag är mycket intresserad utav amning och mitt mål är att läsa vidare till barnmorska så att jag ska kunna jobba på en amningsmottagning. Min man är amerikan och just nu "pendlar" vi mellan USA och Sverige om man kan säga så

Jag har stora problem med min amning utav min äldsta dotter och jag skriver min amningshistoria här för kanske att nån kan bli hjälpt utav den:

MIN AMNINGSHISTORIA - FRÅN NÄSTAN BARA ERSÄTTNING TILL HELAMNING.

När min äldsta dotter föddes så var hon mycket snuttig samtiditgt som att hon hade svårt att få tag om bröstet så dom ville att vi skulle ge ersättning redan på BB. Synd nog var det ingen som sa åt oss att koppmata så att vi började med nappflaska. Det gjorde att hon fick svårt med amningstekniken hon tog fel tag när hon sög på bröstet. Därför fick jag onda såriga bröstvårtor som det rann blod ifrån. Gjorde fruktansvärt ont att amma och jag var tvungen att använda amningsnapp för att stå ut.

Eftersom att hon tog fel tag så blev amningarna inte efektiva så at jag fick flera mjölkstockningar på raken som gick till bröstinflammation med 40 graders feber. Så jag fick äta flera kurer med antibiotika.

Vi gav mer och mer flaska med ersättning eftersom amningen fungerade så dåligt och tillslut åt hon nästan bara ersättning. Då minskade förstås min mjölkproduktion mer och mer. Hon vägrade ofta att ta mitt bröst och om hon tog det så sög hon kanske bara i en halv minut sen släppte hon och skrek. Dumt nog så hade vi gett henne napp oxå så att hon ville inte suga på bröstet till tröst heller.

Men jag ville SÅ gärna amma det kändes så viktigt för mig att ge henne det. Jag fixk noll stöd för alla sa åt mig att jag var en sån mamma som inte kunde amma att det var lika bra att jag slutade kämpa och bara gav flaskan. Det sa bvc-sköterskan och det sa mamma, svärmor, syrran och kompisarna. Dom tyckte jag var knäpp som ville kämpa med amningen så att dom bara tjatade på mig att lägga ner och gå över helt till ersättning.

Men jag ville inte ge upp så tillslut ringde jag Amningshjälpen och där var det en jättesnäll hjälpmamma som lyssnade på mig och hon frågade mig vad JAG ville. Jag ska att jag ville amma om det fanns en chans då sa hon att det är aldrig för sent att komma igång med amningen, Hon sa åt mig att ringa Amningscentrum på Karolinska sjukhuset där jobbar expertbarnmorskor.

Jag var dit flera gånger och dom räddade min amning. Dom sa åt mig att sluta direkt med napp och nappflaskan. Istället skulle jag mata ersättningen med kopp. För utav flaskan hade min dotter blivit för lat för att vilja amma. Och nappen skulle bort så att hon skulle vilja snutta mera på bröstet.

Jag skulle amma så fort hon pep och helst innan Ju tätare ju bättre ibland ammade jag igen efter 10 minuter. I genomsnitt ammade jag en gång i timmen dygnet runt i flera veckor. Dom på Amningscentrum lärde min dotter ta rätt tag så då gjorde det inte ont att amma och hon fick i sig mjölk! Jag kände att mjölken ökade mer och mer och samtidigt skulle jag ge mindre och mindre ersättning. För att om man ger för mycket ersättning så kan inte mjölkproduktionen öka.

När min dotter var 3 1/2 månad så kunde jag äntligen lägga bort ersättningen och börja helamma henne. Lycka

Från att jag ringde Amningshjälpen tills att jag kunde börja helamma henne tog det 7 veckor.

Det kan gå att lösa svåra amningsproblem men man klarar det inte ensam utan man måste få bra hjälp och synd nog så är det många som inte får det. Så då tror många mammor att dom inte kunde amma. Men i själva verket så hade nog många kunnat det om dom bara hade fått bättre hjälp från början.






Den här medlemmen har inte fyllt i sin profil.