jag har funderat mkt framo tillbaka nu och jag funderar på att lämna ett kärlekslöst förhllande. men så till det praktiska, jag vill lfytta till australien, men vi har barn, hur gör vi med den saken? jag vill ju självklart att h*n ska bo hos mig men fortfarande att h*n ska få träffa sin far. varannan vecka grejjen funkar ju inte riktigt med ett sådant avstånd.. hmm. ngn som har erfarenhet?
TS verkar vara självisk, riktigt ego faktiskt utan tanke på framtiden.
TS inboxa mig sa skall jag ge dig svar. jag har ju trots allt egen erfarenhet av skillda foraldrar varav en i utlandet och vet vad jag pratar om!
ghaada: varfor vilja klanka ned pa andra med en sadan kommentar har du ingen erfarenhet eller kan svara pa fragan - varfor kommenterar du da?!
Jag skulle inte dra iväg från barnets pappa för alla pengar i världen, även om förhållandet är kärlekslöst & tagit slut. Inte heller skulle jag skriva på några papper där det var ok att typ gubben skulle dra med barnet till Australien & han betala alla resor där i mellan.
Min åsikt är att pengar inte är allt & pengar är inte kärlek. Egoistiskt i denna situvation tycker jag! Som många nämt ovan- Tänk om det var ombytta roller, då hade du nog inte kallat oss för snorungar!
Annonym (Grattis) Jag håller med dig!
Trådstartaren skrev också -väx upp lite 
, hon har ingen uppfattning om någonting. Men vi klev nog på en ytterst känslig tå!
Mer, Australien är för losers, en ytterst dålig kopia på Texas, USA.
ah men shit. egoist hit o dit, vad tror ni eg? att jag kommer säga: älskiling jag o sonen ska flytta till australien. ni kan ses lite då o då, skriv under här. allt är inte bara svart ovitt, och självklar kommer jag inte åka om inte han vill det!
fortfarande: jag ville inte ha synpounkter och åsikter på om jag gör rätt eller fel då hade ajg förmdligen lagt in mer info.
och ja jag hade tyckt att ni bettt er lika idiotiskt om tråden varit omvänd, om det var in sambo som skrivt den. för jag vet att han kommer göra som jag kommer att göra. sätta sig ner, diskutera igenom ont och gott, tillsammans och försöka komma fram till en lösning. man måste väl få ställa en praktisk fråga utan att folk ska örja spekulera i huruvida man är en ny hiter eller inte? omg.
TS, Jag läste din inledning flera gånger och ju mer jag läser den ju mer inser jag att man inte kan dra några slutsatser alls! än mindre kalla dig egoist, idiot eller allt vad som slängts ut.
Faktum är ju att du bara egentligen skrivit: Vad har ni för tankar om hur det skulle det bli om man bor långt ifrån varandra?
Genast fantiseras det ihop om kidnappning o annat!
Du undrade varför jag tycker Australien är "pissigt". Det måste det nog inte vara alls. Men några saker som känns främmande är hur folk är privata och inskränkta. Har du jobb när du kommer kan man ju hoppas på bra kollegor. Får jag fråga inom vad du ska jobba?
Rheinfeldt-löner finns speciellt inom gruv- och byggindustrin. Tro det eller ej, men byggnadsarbetare kan tjäna 50 000 i månaden och mer. Vår granne gör det, han häller ut cement!
Din son är bara ett år och det går inte att åka fram och tillbaka mellan sverige och Australien hur som hellst. Det tar för lång tid och är väldigt påfrestande för ett barn, ja för en vuxen också för den delen. Om du tar med dig barnet nu så kommer inte han och pappan kunna få någon bra kontakt, hade han varit 10 hade det varit helt anorlunda.
Tänk dig för innan du tar något beslut. Pengar är inte allt!
ghaada, vad exakt har du tillfört diskussionen som känns konstruktivt?
Jag har sett att du tycker hon är egoistisk genom att vilja antaga ett jobberbjudande som ger god lön. Du har skrivit det nu flera gånger. Jag tycker nog att det är din åsikt, ingen yttersta sanning. Du skrev ju liknande till mig. Jag måste stanna i Australien till varje pris. Du verkar anta att alla skiter i sina barn bara för att man ställs inför ett dilemma. Genom att diskutera hypoteser gör man inget barn illa. Däremot gör man folk illa genom att kalla dem idioter, egoister och annat.