• Anonym (Inte ledig)

    Olidligt att vara hemma med små barn under ledigheten

    Någon annan som upplever ledigheten som plågsam med små barn? Mina barn är under två år. Massa energi som vill klättra överallt. Pissväder, kallt ingen snö och understimulerade barn hemma. Mina försök till aktiviteter kan vara direkt plågsamma, barnen vaknar fulla av energi klockan 7. 


    Dom vill till förskolan men den är stängd. Museumen vi har provat är överfulla. Mina barn saknar ju tålamodet och förstår inte varför dom behöver stå i kö och vänta, dom ligger på golvet och ålar sig och skriker när dom inte får göra något på museet för allt är upptaget, det är liksom redan fullt av barn överallt. Att köa till allt blir liksom plågsamt. Att vara hemma är detsamma. 


    Blir fascinerad av alla dessa hemmaföräldrar som pratar om att förskolan skadar barn och deras anknytning. Mina barn går knappt deltid på förskolan men jag märker hur magisk denna platsen är för mina barn. Det finns andra barn. Där vi bor så finns det inga lekparker knappt om man inte ser en park som ett ställe med en gunga och så är det inget mer? Vill jag ha något mer så kräver det 40 minuters resväg? 

    Vi har inga vänner med barn som är i mina barns ålder. 


    Är jag ensam om att känna såhär? 


    Längtar till nästa vecka!! 

  • Svar på tråden Olidligt att vara hemma med små barn under ledigheten
  • Anders1970
    Anonym (R) skrev 2024-12-30 21:56:47 följande:
    Har du småbarn? Har du haft småbarnsföräldrar? Vet du var barn under 2 år innebär?
    Oja, har två och hade halvår som pappaledig innan ena barnet var två år.

    Det är en utmanande tid, med det är det som småbarnsföälder.

    Vi var mycket ute och på kyrkans förmiddags tid.
  • Anders1970
    Anonym (Inte ledig) skrev 2024-12-30 23:35:31 följande:

    Alla barn sitter med sina saker och leker. Mina barn stormar in och ska slita alla andras leksaker ur händerna på dom. Ena ungen vill köra en bil mitt inne i det där lilla rummet med alla barn? skulle jag tillåta bilkörningen så kör barnet in i alla andra barn för att golvet är fullt av barn, föräldrar och leksaker. 


    Så jag har strategier för vardagar och vet vilka dagar och tider jag kan göra vissa saker. Dom har blivit lugnare med tiden, men det är inte kul. Särskilt när min ena ska slita varenda liten tjej i håret på öppna förskolan. Ser hen en tofs så ska den av. Och när man stoppar och försöker avleda så går det inte. Det funkar när det är kanske 4-6 barn där annars blir det fullständig kaos. 


    Mina barn mår bättre av exempelvis organiserade lekar och träffar. Typ att jag får åka en timme för att gå en kurs med barnen där det är få barn, alla barn får varsitt instrument, det är en organiserad dans och sång. Det funkar toppen. Men ett rum med massa barn och leksaker blir sällan bra. Men jag får ta den där restiden istället . 


    Vart är pappan? och hur hanterar han situationen?

    Har du och pappan någon NPF-diagnos eller andra psykisk eller sociala utmaningar?

    Frågar då jag inte känner igen mig med mina barn.

    Ibland var det ungar kring mina barn som var sjövilda, men då gick vi föräldrar ihop och manövrerade bort det hela. 
  • Anonym (Linnea)

    Min dotter var rätt vild som liten, kunde inte vara still några längre stunder, ville alltid att något skulle hända och tröttnade snabbt. Ingen rolig tid, men idag är hon snart 18 och är världens lugnaste och enklaste att ha och göra med. Ingen tröst kanske, men det blir bättre. Redan när hon blev runt 3-4 år lugnade hon ner sig markant. 

  • Annispannis92

    Känner igen mig en del, fast har en tvååring och en sexåring. Tvååringen har kommit i världens trotsfas och klättrar på allt och river ner allt. Hemmet ser ju ut som ett bombnedslag hur mycket man än städar. Att komma ut är inte så lätt eftersom tvååringen oftast vägrar klä på sig, han skriker och springer iväg, och även sexåringen får man tjata och tjata på, man är ju helt svettig redan innan man kommer utanför dörren... Att vara på jobbet är ju rena semestern i jämförelse.

    Sexåringen blir också uttråkad hemma och roar sig med att liva upp tvååringen. Så leker de fem minuter sen slutar det med att tvååringen slår sexåringen som i sin tur skriker att vi ska ta bort honom... Vi delar upp oss ibland och går ut med ett barn i taget, sexåringen är ju lite lugnare att vara med och tvååringen sover en stund på dagen som tur är. Då får man passa på att vila lite. Två barn under två år låter väldigt jobbigt 

  • Anonym (Barn har mkt energi)

    Har inte läst andra kommentarer
    Spontant känner jag när jag läser din text att du inte mår så bra. Att du saknar energi och lust att umgås med dina barn. Du kan göra enkla aktiviteter som att gå ut i skogen och plocka diverse saker att ta med hem och göra pyssel av ( inga människor de kan härja fritt) barn blir super trötta av att vara ut och utmanad. Ni kan åka till en utomhus lekplats och ta med fika/mellanmål och vara där en för middag. 


    Hur är det finns det en till förälder i bilden? Då skulle ni kunna avlasta varandra tex en tar förmiddag den andra eftermiddag? 


     

  • Anonym (Stina)

    Jag tyckte också att det var en pina med semester i den åldern. Som tur är blir de större och lättare att prata med. 

  • Anonym (Inte ledig)
    Anonym (Barn har mkt energi) skrev 2025-01-01 08:41:49 följande:

    Har inte läst andra kommentarer
    Spontant känner jag när jag läser din text att du inte mår så bra. Att du saknar energi och lust att umgås med dina barn. Du kan göra enkla aktiviteter som att gå ut i skogen och plocka diverse saker att ta med hem och göra pyssel av ( inga människor de kan härja fritt) barn blir super trötta av att vara ut och utmanad. Ni kan åka till en utomhus lekplats och ta med fika/mellanmål och vara där en för middag. 


    Hur är det finns det en till förälder i bilden? Då skulle ni kunna avlasta varandra tex en tar förmiddag den andra eftermiddag? 


     


    Stämmer inte. På vardagarna och i vanliga fall får ungarna göra massor. Jag tar med dom på saker 5 dagar i veckan och aktiviteter dom. Däremot funkar inte dom sakerna på loven. Allt det vi brukar göra går inte att göra nu. Jag vet att dom är understimulerade. Och jag har skrivit det där om utomhusaktiviteter. Vi har ingen park i närheten av oss som funkar för mina barn. Om du räknar en gunga som en park så är det vi erbjuds i närheten där vi bor. Alla nära skogsområden som finns springer bara ungarna ut i vägen hela tiden. Bra skogar som jag vet funkar ligger ca 40 minuter bort. Där mina föräldrar bor finns det däremot jättefina naturmiljöer och allt runt omkring, vi bor inte på det sättet? Så vi har ett problem med detta i vår kommun. Kommunen saknar lekplatser som inte är typ enbart en rutchkana som är precis vid en väg och sedan 3 km bort är en gunga. 

  • Anonym (Sara)
    Anonym (Inte ledig) skrev 2025-01-01 10:05:37 följande:

    Stämmer inte. På vardagarna och i vanliga fall får ungarna göra massor. Jag tar med dom på saker 5 dagar i veckan och aktiviteter dom. Däremot funkar inte dom sakerna på loven. Allt det vi brukar göra går inte att göra nu. Jag vet att dom är understimulerade. Och jag har skrivit det där om utomhusaktiviteter. Vi har ingen park i närheten av oss som funkar för mina barn. Om du räknar en gunga som en park så är det vi erbjuds i närheten där vi bor. Alla nära skogsområden som finns springer bara ungarna ut i vägen hela tiden. Bra skogar som jag vet funkar ligger ca 40 minuter bort. Där mina föräldrar bor finns det däremot jättefina naturmiljöer och allt runt omkring, vi bor inte på det sättet? Så vi har ett problem med detta i vår kommun. Kommunen saknar lekplatser som inte är typ enbart en rutchkana som är precis vid en väg och sedan 3 km bort är en gunga. 


    De går på förskola och ändå drar du iväg med dom på aktiviteter 5 dagar i veckan? 


    Känns som att de är överstimulerade. Vad är syftet med alla dessa aktiviteter?

    Och varför svarar du inte på frågor om pappan? Var finns han?

  • Anonym (Tvillingar)

    Jag har också tvillingar, numera i mellanstadieålder.

    Om förskolan är stängd, åk dit och släpp loss dem på gården. Då har du staket och en stängd grind och kan slappna av när de röjer runt.

    Sele och koppel när ni är ute för barnens säkerhet och för att promenader ska bli mindre konfliktfyllda. Skiphop har ryggsäckar med koppel på om man tycker att det känns fel med sele. 

    Dela på barnen. Antingen du och barnens pappa eller ta hjälp av släkting/vän. Med fokus på endast ett barn blir det lättare.

    Låter som att ni bor väldigt centralt om det tar sån tid att komma till skog/andra lekplatser. Men gör en utflykt och ett äventyr av det hela. Kolla upp vad det finns gör lekparker (som är inhägnade) och ha det som utflyktsmål. 

    Besök djurpark eller 4H-gård och titta på djuren. 

Svar på tråden Olidligt att vara hemma med små barn under ledigheten