Varför har så många killar svårt för att höra av sig och vad gör man?

Då tycker jag att du ska sätta dig och göra en lista av roliga saker du vill göra under din ledighet ;) Då blir du dessutom sysselsatt så du kanske tänker mindre på honom. Gör saker på egen hand om dina kompisar är borta! Gå ut på restaurang, gå på bio, kolla en stand up om det finns, ut och bowla eller nåt, testa en ny aktivitet, något nytt whatever som händer i stan eller besök ett nytt ställe. Du kanske vill hålla på med några hobbyprojekt på hemmaplan, lite mera pyssligt. Och boka in tjejträffar med så klart :) Huvudsaken är att han inte ska vara fokus för dina planer och att ni ses om DU har tid. Det är mitt råd iaf.

Ja bra idé!! Det får bli något trevligt säkert, men är en rastlös själ av mig och då blir det extra känsligt detta med att inte ha något speciellt inbokat denna långa tid hemma.
Önskar så att han verkade mer tillgänglig mot mig och kom med förlaga själv på tex att vi kunde åka ut till hans sommarstuga och mysa ett par dagar, att vi kunde ta en hotellnatt i en annan stad, att vi kunde chilla hemma hos någon något dygn - bara laga mat, gosa, öppna en flaska bubbel på tu man hand, prata, dona med något, spela spel och bara njuta av varandras sällskap. 
Han brukar inte tacka nej till detta ovan när jag kommer med förslagen, men det är mycket när det passar honom, så man får ha framförhållning ganska länge. 
DÄRFÖR vill jag få tillbaka detta i initiativ, för uppenbarligen så vill han ju träffa mig för allt detta ovan är aktiviteter vi HAR gjort innan men på MINA initiativ.
Usch, spyr på mig själv om jag skulle skriva och förekomma en gång till när jag redan känner mig lite osynlig mellan träffarna. Vill verkligen dubbel poängtera här att vi har det jätte bra med varandra när vi ses för det låter kanske på mig som han är en oskön person överlag men så är inte fallet. 
Vi kommunicerar bara olika och han lutar nog sig bakåt och tänker att om hon kan/vill ses så hör hon av sig.

Behöver därför era tips nu när jag håller mig på min kant tills den dagen jag hör från honom först, så tips för hur jag ska agera och tänka när paniken växer i mig att vilja skriva och det nu i impulsiviteten?

Tror ni att han kommer höra av sig överhuvudtaget? Antingen om högtalaren eller bara höra av sig om något annat? Eller kommer det fortsatt vara tyst om jag ej gör något tror ni? Inte lätt för er att veta men jag överanalyserar att han senast skrev VI kan höras nästa vecka och inte JAG hör av mig nästa vecka så här ligger ju ansvaret ändå på
båda som jag tolkar det?

Också en fråga som är orimlig för er att svara på men varför skrev han inte bara JA TACK/NEJ TACK förra veckan när jag förekom om att han kunde få högtalaren. 
Han måste väl veta någon vecka innan julafton när vi ses så pass sällan om han ville ha högtalaren av mig eller om han avstår? Vad är det liksom att höras om och skjuta det på kommande vecka där han bara säger att vi hörs av? 

Antingen så tackar man väl och tar emot, eller så skriver man väl tack men nej tack om man inte vill ha den?

Nej nej, då ska man höras i nästa vecka eller ja....VI kan höras nästa vecka..

Vad uppskattat det känns verkligen, Not....
Sen förvisso är det ju bara måndag lunchtid så mycket kvar av veckan kvar där han kan ta kontakt men ändå, själva principen liksom.

Jag känner igen mig så tokmycket, i din situation och hur du analyserar samt energin som finns där och kan bli så impulsiv.
Men jag har äntligen kommit vidare ifrån det där. Vad som hände vet jag inte. Kanske var det pga terapi.

Men plötsligt hade jag bara inget intresse om en man betedde sig så. Veckorna kunde då gå för hör han inte av sig så har mitt intresse nu bara försvunnit. Men så plötsligt kommer det en undrar. Vart tid du vägen? Vill du ses?
Ja ok då blir han intressant igen.

Förut hade jag min egen bild av vad jag ville ha av en specifik kille. Som om han automatiskt skulle vara den typ som överraskar med en middag när jag kommer hem till honom. Men han kanske inte ens är i den tankebanan. Inte ännu iaf.

Jag hade min bild av hur han skulle vara och han hade en helt annan bild av sig själv och våran grej. Så kunde jag gå och vänta och bli besviken. På något som han inte alls hade någon tanke på att uppfylla. 

För att du ska få ro måste du träna på att inte måla upp en bild av någon innan han själv har presenterat en sån bild. 

Har du önskemål om att han ska agera på ett sätt behöver du skaffa en självbild som gör det lättare för dig att se vad som är bra för dig och inte bra för dig att förvänta dig.
Nu går du och längtar samt väntar på något som existerar i ditt huvud. Du måste förankra förväntan i det som faktiskt nu är tydligt och verklighet.

Så gör som så att du planerar helt och hållet efter egna behov av att fylla upp din helg. Åk iväg någonstans. Även om det riskerar att ni omöjligt kan ses i helgen.

Nu upplever han dig nog bara som en väntande och alltid tillgänglig. Eller gå på en dejt med någon annan bara dom roligt sällskap över ett glas vin, ifall fina vänner inte är tillgängliga.

Att någon kan känna igen sig är ju lite lugnande....
Ja men verkligen, ett nonchalant beteende bör ju skapa ointresse hos en...

Men varför tror du att han skrev som han gjorde detta som svar på om han ville ha en högtalare med Vi kan höras nästa vecka. 

Har du någon aning om varför han ger ett sånt svar Och inte svarar varken ja eller nej eller ett tack? Utan skjuter upp det till nästa kontakt dagar efteråt...

Jag tror att det är pga att han inte visste vad han ville svara. Det borde ju vara, tänker man, ett direkt ja. Eftersom du erbjuder något så fint. Men antagligen blir det för honom FÖR snällt. Att han inte vet hur han ska bemöta det.
så du måste nog tvinga dig själv att fokusera på dig själv. Du är säkert en väldigt omtänksam och empatisk person. Men då är det också lätt att förvänta sig samma av andra. Samt att glömma sig själv. 

sätt dig ner och gör en lista på det som skulle vara schyst att göra under helgen. Utan att planera in honom i det. Sen försöker du komma på hur du ska genomföra dessa önskemål, med vem skulle det kunna vara eller hur och vilka saker känner jag funkar att göra ensam. 

Planera inte in honom innan han själv har gjort det.

En sak till: det är lätt fastna i att vilja veta och ha bekräftelse nu, snabbt! Att det är svårt tänka på att det finns många möjligheter månaderna framöver.

Det är större chans förlora någon om det ska stressas fram något än att låta allt få ta utrymme i tid. Låta tiden bli mer utdragen. Det finns massa möjligheter framåt. Någon hör av sig tillslut.

Detta med att låta tiden avgöra och bli mer utdragen i detta fallet med denna man tror jag är en vettig grej som du beskriver...ska påminna mig om det när rädslan för att det ska rinna ut i sanden är som starkast när jag är tyst från mitt håll.
Jag vet om att han inte är en person som gillar när man ligger på för intensivt även om baktanken från ens egna sida bara är med välmening. Han blir typ kvävd då och känner sig pressad till att ge svar fort och det är sällan sådana svar blir det man önskar och kanske förväntar sig. Tvärtom. Dom kan snarare bli mer åt det kyliga hållet och distansen då ännu större.

Jag vet om att jag får mer av honom i gengäld när jag har ett starkt eget liv, inte sitter och väntar och inte skickar mess på första eget initiativ var varannan dag. 

Nej jag vill känna mig prioriterad, uppvaktad och inte tagen för givet och enda sättet då är att backa, vara tyst, avvakta.

 

Om du är nöjd så. Men utav vad du skriver låtar det som att det gnager i dig att han år så kall. 

jag tolkar det som en oseriös dejt.

Han är allt annat än kall, både i meddelanden och när vi ses.