• Anonym (Less och ledsen)

    Stör mig på hans syster

    Min sambo och jag har två barn och jag älskar honom men... Jag stör mig något så fruktansvärt på hans syster.
     
    Vi kommer ganska bra överens jag och hans syrra men det är ingen person jag hade valt att ha någon relation med överhuvudtaget om de inte hade varit syskon. Jag upplever henne som rätt självupptagen och ganska ytlig plus vi är mycket olika som personer. Hon är väldigt snygg (vilket hon är VÄLDIGT medveten om) och lägger stor vikt på hennes utseende, framgång och materiella ting. Vi är väldigt olika helt enkelt och det är väl ok. Jag har dock alltid blivit jämförd med henne på alla plan av min sambos mamma vilket har varit rätt jobbigt. Jag jobbar som sjuksköterska och hon har ett toppjobb där hon tjänar (enligt familjen) över 70.000 i månaden rätt ner i fickan. Min sambo har två andra syskon och de alla "curlar" den yngsta systern och höjer henne till skyarna vad hon än gör. Inte ens när hon lättvindigt pratar om alla partydroger hon och hennes pojkvän tar fastän dom är 30 år gamla kan dom kritisera henne. Hon sätts konstant på en piedestal och jag blir snart kräksjuk. Nu till problemet. 
     
    Jag och min sambo har varit tillsammans i 8 år nu och jag har alltid velat gifta mig vilket han vet om. Hans mamma och bror har vid upprepade tillfällen insinuerat att min sambo aldrig kommer att fria och att minsta syrran minsann kommer hinna före oss. Inte särskilt snällt att säga till någon som går och väntar på att få frågan med andra ord... Nu har deras hånfulla skämt gått i uppfyllelse och hennes pojkvän som hon varit tillsammans med i inte ens två år har friat. Jätteroligt för dom givetvis men jag kan inte hjälpa att känna mig bitter över att min sambo inte verkar ha några intentioner alls på att fria och faktiskt verkar hata att ens prata om eventuellt giftermål mellan oss. Däremot blir han jätteglad och supertaggad över andras bröllop och nu då hans systers förlovning. Det gör ont.
     
    En annan grej som gjort väldigt ont är att året jag fyllde 30 år så gav han mig ingen present, inte ens ett kort. Däremot fick hans syrra som fyllde 28 då ett presentkort på spa för 1000kr. Nu häromveckan så var det hennes tur att fylla 30 (dagen hon även blev friad till) och min sambo vill bjuda henne på en spadag igen. Känner mig så förödmjukad av att han kan spendera mycket pengar och tanke på sin syster men inte på mig.
     
    Är jag bara avundsjuk eller har jag rätt att vara ledsen??? 
  • Svar på tråden Stör mig på hans syster
  • Anonym (Less och ledsen)
    Anonym (Kalix) skrev 2024-10-27 08:26:36 följande:
    För vackra kvinnor är inte bra. De blir självupptagna och bortskämda. En sån kvinna skulle jag inte ta i med tång.

    Gällande alltihopa tror jag du känner dig bortstött av svärföräldrarna. De verkar vara en stor orsak till stämningen er emellan. Att hinta om att han inte kommer gifta sig med dig, och att deras älskade dotter minsann kommer bli friad till före.

    De verkar skapa en toxisk stämning. Känns det som att de har något emot dig? Att du inte duger för deras son?
    Ja hans mamma har försökt bli av med mig sedan dag ett så har stått ut med hennes fula beteende väldigt länge. Dock har det blivit mycket bättre sedan vi fick barn för hon vill gärna umgås med sina barnbarn så hon har skärpt till sig. Men så mycket skada har redan blivit skedd och han har aldrig stått upp för oss mot henne. När hon har klankat ner på oss och sagt saker som att "vi inte kommer hålla ihop", "han har aldrig tänkt fria och det är lika bra för det slutar mest troligt med skilsmässa" osv osv så har han suttit där och låtsats inte höra medan jag fått ifrågasätta själv. Och tjafsa med henne. 
  • Anonym (Less och ledsen)
    Zoegazz skrev 2024-10-27 06:27:28 följande:

    Du har rätt att vara ledsen för hur mamman och brodern håller på men ärligt låter du avundsjuk på systern. Hon har ju inte gjort något mer än att hon är familjens gullegris tydligen och på det är snygg och framgångsrik. 


    Nej hon kan inte rå för att hon får särbehandling av alla givetvis. Men det har alltid varit ett störningsmoment och nu iochmed allt detta så har det vuxit sig ännu starkare. 
  • Anonym (e)
    Anonym (Less och ledsen) skrev 2024-10-27 09:31:48 följande:
    Ja hans mamma har försökt bli av med mig sedan dag ett så har stått ut med hennes fula beteende väldigt länge. Dock har det blivit mycket bättre sedan vi fick barn för hon vill gärna umgås med sina barnbarn så hon har skärpt till sig. Men så mycket skada har redan blivit skedd och han har aldrig stått upp för oss mot henne. När hon har klankat ner på oss och sagt saker som att "vi inte kommer hålla ihop", "han har aldrig tänkt fria och det är lika bra för det slutar mest troligt med skilsmässa" osv osv så har han suttit där och låtsats inte höra medan jag fått ifrågasätta själv. Och tjafsa med henne. 

    Så alla i hans familj behandlat dig illa nu och hela tiden inklusive honom.


     


    Är detta en tråd där du eg lämnat honom eller vad för fördelar finns det här?

  • Anonym (Bodil)
    Anonym (Less och ledsen) skrev 2024-10-27 09:19:46 följande:
    Men ska man ovillkorligen stötta någon och acceptera det någon gör fastän det inte är bra? Till exempel när det gäller att ta droger? Det finns andra exempel också men du fattar vinken här kanske. Varför ska någon gullas och curlas när de gör något fel bara för att de under uppväxten blivit särbehandlad och glorifierad? Dom är ju för tusan vuxna nu, dags att växa upp. 
    Nej det är väl inget man måste eller bör göra, tycker personligen att det är överdrivet, men om det nu är så, varför inte bara acceptera det, du kan inte ändra detta. Problemet är väl snarare om de klagar på dig, inte att de hyllar henne. Jämför dig inte med henne, ni har olika relationer till de andra personerna i familjen. 
  • Anonym (Less och ledsen)
    Anonym (e) skrev 2024-10-27 10:05:49 följande:

    Så alla i hans familj behandlat dig illa nu och hela tiden inklusive honom.


     


    Är detta en tråd där du eg lämnat honom eller vad för fördelar finns det här?


    Nej vi är tillsammans och har hus och två barn. Det kanske låter konstigt men utöver allt detta som jag nämnt så är vi väldigt lyckliga tillsammans så jag känner mig så kluven. Vi har väldigt kul ihop i övrigt, han är mån om att jag ska må bra i vårat rätt hektiska liv med småbarn och låter mig få mycket egentid, sömn och tar ett stort ansvar med barnen. Jag vet att vi älskar varandra men det är uppenbart att han har tagit mig för given under lång tid och ju mer jag ältat det ju mer har ju svårt att komma över det. 
  • Anonym (Va?)
    Anonym (Nn) skrev 2024-10-27 01:51:00 följande:

    Så oerhört vidrigt!!! Du fick alltså ingenting av honom när du fyllde 30?? Hjälpte han till att anordna ett firande för dig eller nått sånt? Du firades inte alls? 

    Sen förstår jag inte varför man skaffar barn innan förlovning? Varför ska han fria nu liksom? Jag har varit benhård på att jag ska vara gift innan barn, inget jag tycker alla måste vara men är man åtminstone förlovade finns det ju i alla fall en plan, en vilja och en samsyn? Nu verkar han ju inte ens vilja gifta sig och ni har redan barn? Så det är lite sent att hitta en ny? Om han inte förstår varför man ska va gift så får du ta fram lagboken. Ställ lite krav på din sambo och tala om hur man beter sig. 


    Du behöver inte förstå varför eller när andra skaffar barn, det har du inte med att göra.
    Hur du gjort har absolut inget med ts att göra.

    Var i lagboken står det att man ska vara gift?

    Vilket oerhört märligt inlägg...
  • elmadumle
    Anonym (Nn) skrev 2024-10-27 01:51:00 följande:

    Så oerhört vidrigt!!! Du fick alltså ingenting av honom när du fyllde 30?? Hjälpte han till att anordna ett firande för dig eller nått sånt? Du firades inte alls? 

    Sen förstår jag inte varför man skaffar barn innan förlovning? Varför ska han fria nu liksom? Jag har varit benhård på att jag ska vara gift innan barn, inget jag tycker alla måste vara men är man åtminstone förlovade finns det ju i alla fall en plan, en vilja och en samsyn? Nu verkar han ju inte ens vilja gifta sig och ni har redan barn? Så det är lite sent att hitta en ny? Om han inte förstår varför man ska va gift så får du ta fram lagboken. Ställ lite krav på din sambo och tala om hur man beter sig. 


    Vi förlovade oss visserligen väldigt snabbt in i vårat förhållande, utan några som helst tankar på giftermål. Vi fick tre barn innan vi "äsch vi gifter oss väl", vilket gick till så att jag fixade allt och bara sa till mannen att då och då har vi barnvakt hela helgen, vi gifter oss och åker bort ett par dagar. Men det var mest för tryggheten med barn och hus, vi skrev även ett testamente när vi köpte hus och fick barn för att skydda oss. Det går utmärkt att göra saker i omvänd ordning och förlovad kan man vara hela livet utan att gifta sig.
  • Anonym (Less och ledsen)
    Lynx123 skrev 2024-10-27 10:57:50 följande:

    Problemet verkar vara din sambo snarare än hans syster...


    Ja jag förstår väl att det inte är hennes fel att han väljer att göra som han gör men utöver det så finner jag henne mycket störande pga olika saker hon gjort/sagt. Men ja självklart är det han jag ska rikta min ilska mot och det gör jag men jag kan inte hjälpa att störa mig ÄNNU mer på henne pga detta... Önskar att jag kunde trolla bort känslan. 
Svar på tråden Stör mig på hans syster