Anonym (Less och ledsen)

Sat 26 Oct 23:19

76 svar

Stör mig på hans syster

Min sambo och jag har två barn och jag älskar honom men... Jag stör mig något så fruktansvärt på hans syster.

Vi kommer ganska bra överens jag och hans syrra men det är ingen person jag hade valt att ha någon relation med överhuvudtaget om de inte hade varit syskon. Jag upplever henne som rätt självupptagen och ganska ytlig plus vi är mycket olika som personer. Hon är väldigt snygg (vilket hon är VÄLDIGT medveten om) och lägger stor vikt på hennes utseende, framgång och materiella ting. Vi är väldigt olika helt enkelt och det är väl ok. Jag har dock alltid blivit jämförd med henne på alla plan av min sambos mamma vilket har varit rätt jobbigt. Jag jobbar som sjuksköterska och hon har ett toppjobb där hon tjänar (enligt familjen) över 70.000 i månaden rätt ner i fickan. Min sambo har två andra syskon och de alla "curlar" den yngsta systern och höjer henne till skyarna vad hon än gör. Inte ens när hon lättvindigt pratar om alla partydroger hon och hennes pojkvän tar fastän dom är 30 år gamla kan dom kritisera henne. Hon sätts konstant på en piedestal och jag blir snart kräksjuk. Nu till problemet.

Jag och min sambo har varit tillsammans i 8 år nu och jag har alltid velat gifta mig vilket han vet om. Hans mamma och bror har vid upprepade tillfällen insinuerat att min sambo aldrig kommer att fria och att minsta syrran minsann kommer hinna före oss. Inte särskilt snällt att säga till någon som går och väntar på att få frågan med andra ord... Nu har deras hånfulla skämt gått i uppfyllelse och hennes pojkvän som hon varit tillsammans med i inte ens två år har friat. Jätteroligt för dom givetvis men jag kan inte hjälpa att känna mig bitter över att min sambo inte verkar ha några intentioner alls på att fria och faktiskt verkar hata att ens prata om eventuellt giftermål mellan oss. Däremot blir han jätteglad och supertaggad över andras bröllop och nu då hans systers förlovning. Det gör ont.

En annan grej som gjort väldigt ont är att året jag fyllde 30 år så gav han mig ingen present, inte ens ett kort. Däremot fick hans syrra som fyllde 28 då ett presentkort på spa för 1000kr. Nu häromveckan så var det hennes tur att fylla 30 (dagen hon även blev friad till) och min sambo vill bjuda henne på en spadag igen. Känner mig så förödmjukad av att han kan spendera mycket pengar och tanke på sin syster men inte på mig.

Är jag bara avundsjuk eller har jag rätt att vara ledsen???

Anonym (Less och ledsen) Trådstartaren

Sat 26 Oct 23:28

#2

felicityporter skrev 2024-10-26 23:26:15 följande:

Oh my fucking God, vilken familj du satt dig själv tillsammans med! Och din sambo är DUM I HUVUDET! På riktigt!

Ja jag kan hålla med dig om det men kan du utveckla? Vad är det du reagerar på?

Anonym (Less och ledsen) Trådstartaren

Sat 26 Oct 23:40

#5

Anonym (Sambon är problemet) skrev 2024-10-26 23:33:02 följande:

Det är inte din svägerska som är problemet, det är din sambo. Du behöver vara ärlig med honom, både vad gäller att du känner dig sårad över att han inte verkar vilja gifta sig med dig (varför?) och att du känner dig bortprioriterad på din födelsedag eftersom du inte fått några presenter.

Jag ville inte heller gifta mig men var ärlig och tydlig med det gällande min partner när han tog upp det till diskussion. Han kunde acceptera det och vi gifte oss aldrig under våra 20+ år tillsammans.

tillsammans.

Nej egentligen så vet jag väl också att det är han som orsakar problemet här. Att jag tidigare stört mig så mycket på henne gör det dock inte bättre. Men det är väl iofs kanske mer mitt problem än hennes även om hon är så fruktansvärt irriterande ytlig och självupptagen....

Jag har tagit upp det med honom och han säger att det är stressen so för att han inte vill. Han skulle kunna tänka sig att få till rådhuset vara vi och skriva på papper men det är ju inte alla det jag vill. Jag skulle vara jätteglad för ett litet bröllop med de närmsta men vad jag än föreslår så vill han inte riktigt prata om det.

Anonym (Less och ledsen) Trådstartaren

Sat 26 Oct 23:44

#6

Anonym (SL) skrev 2024-10-26 23:33:17 följande:

Läs ditt inlägg och ringa in vad som faktiskt är systerns handlande och ringa sedan in vad som är andras handlande
Fundera sedan på om dina känslor egentligen handlar om systern eller om något annat

Det är inte ju hennes fel att mamman och brodern säger elaka saker till dig.
Det är inte hennes fel att din sambo inte har friat och inte heller hennes fel att han inte köper presenter eller visar uppskattning till dig.
Det är inte hon som valt att du ska leva med honom och skaffa barn med honom. Det är ju du.

Missförstå mig rätt. Jag förstår att du blir ledsen MEN jag tycker kanske att du riktar dina känslor mot fel person.

Ja jag håller med dig och skäms kanske även lite för det. Eftersom jag redan störde mig på henne bortsett från allt detta så har det gjort saken ännu värre och jag har svårt att göra mig av med känslan. Jag är arg och besviken på min sambo men nu stör jag mig ÄNNU mer på henne.

Anonym (Less och ledsen) Trådstartaren

Sat 26 Oct 23:53

#9

felicityporter skrev 2024-10-26 23:44:45 följande:

För det första tycker jag hans syster verkar vara en oansvarig omogen liten piece of shit som behandlas som den perfekta prinsessan av hela familjen, för det andra (det viktigaste) är att din sambo inte vill fria till dig men är glad när någon friar till hans syster och att du inte fick någon present på din 30-årsdag men hans syster som trots allt har det bra ställt ekonomiskt alltid fått något på sina födelsedagar? Nää, det är för mycket för mig!!! Det är inte normalt! Jag hade fått ett utbrott på honom för länge sedan om jag varit du.

Ja hon är väldigt omogen och behandlas som familjens perfekta prinsessa. Det driver mig till vansinne men det är ju typ ändå inte hennes fel så skäms över att jag riktar ett sånt agg i smyg mot henne.

Han säger att han inte friat eftersom vi haft så fullt upp i alla år med diverse saker... Dock vill han helst bara gå och "signera papperna" och få det överstökat. Så visst Kan jag iofs få gifta mig men inte ha bröllopet jag tänkte att vi skulle ha.

Och ja det där 30-års-fiaskot... Är så jävla arg och ledsen och det har han fått höra. Vi har ju dock barn så måste tänka på dom och vill inte de ska känna av den dåliga stämningen mellan oss. Eller den jag har gentemot honom..

Anonym (Less och ledsen) Trådstartaren

Sun 27 Oct 00:01

#10

Anonym (Sambon är problemet) skrev 2024-10-26 23:48:45 följande:

Vad är viktigast för dig? Det juridiska eller festen, även om den är liten? Festen går ju att ha senare om inte annat. Vad är det för stress han känner som gör att han backar? Du måste samtidigt kunna acceptera att han inte vill gifta sig på "ditt" vis.

Det var nästan så att vi gifte oss, flera gånger, just pga det juridiska, ifall något skulle hända någon av oss då vi har barn tillsammans. Mitt villkor var just borgerligt, ingen fest. Dock blev det världens bråk oss emellan (som han startade) varje gång jag gått med på det hela så vi sket i det varje gång.

Båda är väl viktiga för mig. Jag vill att vi ska gifta oss pga juridiska skäl men även för att fira våran kärlek för varann och fira tillsammans med nära och kära.

Jag tror mest att han är stressad över att ordna en fest där man måste se till att folk har kul och att hans bröllop kanske jämförs med hans syskons/släktingars. Hans familj är katolsk så det finns en del kulturella skillnader.

Fattar att man inte kan tvinga någon till att gifta sig såsom man själv önskar men såhär lät det inte tidigare I vårat förhållande. Därför är jag lite putt nu.

Anonym (Less och ledsen) Trådstartaren

Sun 27 Oct 00:09

#14

Anonym (Bodil) skrev 2024-10-27 00:01:44 följande:

Frågade du honom aldrig varför du inte fick någon present när du fyllde 30? Det skulle jag ha gjort, det är ju väldIgt normal med en present i det läget. Men inte hennes fel.

Synd att ni tycker olika när det gäller att gifta sig, men det är inte hennes fel, eller ditt eller hans. Inte konstigt att han blir glad för hennes skull, roligt om systern och pojkvännen tänker lika om giftemål.

Inte så konstigt om sambons mamma tycker att hennes egen dotter är mer fantastisk än vad du är, eller att syskonen också tycker det.

Du är avundsjuk och det klart att du har rätt att vara ledsen också, det har alla. Men varför ska du jämföra dig med henne, ni är olika personer, har olika kärnfamiljer, olika förutsättningar, intressen etc.?

Jo jag har tagit upp det nu när det blossade upp iom hennes 30årsdag. Han kunde inte riktigt ge något svar på det utan bad bara så mycket om ursäkt.

Nej jag vet att det inte är hennes fel. Det är jättekul för deras skull men jag kan inte hjälpa att vara ledsen över att min karl inte verkar ha samma önskan för oss då han är så glad för deras skull.

Nu handlade det inte om vem de tycker är mer "fantastisk". Jag sa att vad hon än gör (vare sig det är bra eller dåligt) så höjs hon till skyarna och verkligen ingenting hon gör kan vara fel. Hon är långt ifrån perfekt och jag har stött på några mindre attraktiva sidor men det skulle aldrig erkännas högt.

Anonym (Less och ledsen) Trådstartaren

Sun 27 Oct 00:18

#15

Anonym (SL) skrev 2024-10-27 00:02:58 följande:

Tror att det kan handla om en försvarsmekanism.
Att lägga ansvaret för din sambos och de andras beteende på henne är enklare än att faktiskt på riktigt ställa de andra till svars. För det kräver ju handlande från din sida och fokus behövs ju även riktas mot det faktum att du har valt denna man...

Något med henne triggar dig...och när någon får en att känna så handlar det ofta om en själv.
Mitt råd är att fundera på varför du stör dig så.
Är det så att du tagits för givet/inte räknats i andra relationer eller fått lära dig att det är fult att ta plats?
Eller något annat?
För något hos henne tar fram ett mindervärdhetskomplex hos dig som förmodligen inte har med henne att göra alls

Hon kanske är jättestörig.
Men vad spelar det för roll?
Vad har det med dig att göra egentligen?

Ja du har rätt. Hon triggar mig så vansinnigt och problemet ligger nog hos mig i grund och botten. Hon är störig men av någon anledning kan jag inte bara "acceptera" störigheten utan den verkligen gnager hål i mig. Tror att det kan ha att göra med att jag vet att jag blivit jämförd med henne under så lång tid och att jag kanske själv har börjat jämföra mig med henne. Att min sambo verkar se på sin syster och hennes liv, förhållande osv som "bättre" än vårat sårar mig helt enkelt.

Anonym (Less och ledsen) Trådstartaren

Sun 27 Oct 00:22

#16

Anonym (Bodil) skrev 2024-10-27 00:06:28 följande:

Om du nu undrade om utebliven present när du fyllde 30, hur reagerade han på det?

Han erkände att det var uselt av honom och att var ledsen för det. Tanken på att det gjort mig ledsen har inte slagit honom. Så ja, han har bett om ursäkt. Vad mer kan han göra? Men jag är fortfarande så jädra arg och känner mig förödmjukad. Vet inte hur jag ska bli av med känslan..

Anonym (Less och ledsen) Trådstartaren

Sun 27 Oct 00:35

#19

Anonym (Halvsvensk man) skrev 2024-10-27 00:27:34 följande:

Du stör dig förmodligen för att du är avundsjuk. Men du använder ett annat ord, vad du drabbats av är avundsjuka.
Avundsjuka på att hon är vacker, medveten om det och lägger tid på sitt utseende.

Många kvinnor i Sverige idag är dåliga på att lägga tid på sitt utseende. Jag hade en hel tråd om det. Jag tror att du skulle kunna uppnå ganska fina resultat om du bara gav manken till och försökte. Börja träna regelbundet, ät ordentligt, gå ner i vikt, sminka dig, köp nya kläder, färga håret och testa en ny frisyr.

Innan du vet ordet av så är du lika snygg som henne.

Lycka till.

Grejen är att jag också ser väldigt bra ut (både kroppsligt och har ett attraktivt ansikte) men jag sitter inte och knäpper selfies på mig själv när jag är i sällskap med andra eller speglar mig så fort jag får chansen. Finner det väldigt oattraktivt att vara så betuttad i sig själv. Dessutom när hon är väldigt snabb på att kommentera andras som hon anser mindre attraktiva utseende.

Stör mig på hans syster

INNEHÅLL