• Anonym (Frustrerad)

    Stör mig på bonusdottern..

    Är sambo sen 3 år tillbaks och han har en dotter på 8år. Till en början var min och bonusdotterns relation bra men nu stör jag mig på henne bara mer och mer.
    Hon vill efterlikna sin far, prata som han, klä sig och ha exakt samma intresse som han. Hon söker hans uppmärksamhet genom att försöka va så grabbig som möjligt men han nappar inte. Vilket må va jobbigt för henne, tillägger här att hon får uppmärksamhet på andra sätt. Men aldrig när hon försöker va precis som han, eftersom hon är en liten flicka och inte en 46årig man. Också jobbigt att se på, för det blir bara så fel.
    Vidare blir jag faktiskt (ursäkta språket) äcklad när jag ser bonusdottern glo på när jag och hennes pappa kramar varandra eller hur jag klappar på han vid olika tillfällen för då ska hon göra precis likadant och säga precis samma ?gullesmeknamn? som jag säger till min sambo. Att jag får sitta bredvid min Karl händer sällan för hon låter oss aldrig sitta bredvid varandra framför tv:n på helgerna etc. Då ska hon sitta i mitten och smeka sin pappa och kalla han för de smeknamn jag kallar han för. För mig blir det jättekonstigt. Speciellt när hon samtidigt tittar på mig med konstigt flin.

    Vidare kan hon ibland ljuga för att få mig att se dålig ut framför honom. Hon är bara 8år och visst jag borde ta hänsyn till det. Men ibland känns hon som en tänkande varelse och då blir jag fundersam om hon faktiskt vet vad hon gör?

    Nån som är/varit i samma situation?
  • Svar på tråden Stör mig på bonusdottern..
  • Anonym (Natalie)
    Anonym skrev 2024-09-05 18:21:27 följande:
    Ja alltså, kortare barnvakting ställer jag/vi upp på.
    Det jag syftade på var barnvaktning som inkluderar övernattning.

    Min man gillar mina barnbarn för övrigt.
    Men vi tar inte ansvar för dem.

    Får dina barnbarn aldrig övernatta? 


    Du har såklart ingen skyldighet att låta dom göra det men tänker att det blir tråkigt att det ska vara så bara för att din man inte vill? Om det nu är därför. Tänk om det skulle hända något så att de behöver barnvakt över natten, typ att nån förälder är inlagd på sjukhus? 

  • Anonym
    Anonym (Natalie) skrev 2024-09-05 18:25:26 följande:

    Får dina barnbarn aldrig övernatta? 


    Du har såklart ingen skyldighet att låta dom göra det men tänker att det blir tråkigt att det ska vara så bara för att din man inte vill? Om det nu är därför. Tänk om det skulle hända något så att de behöver barnvakt över natten, typ att nån förälder är inlagd på sjukhus? 


    Är det tal om barnvakt över natten så sover jag/vi hos dem.
    Mitt hem är inte anpassat till mindre barn helt enkelt.

    Min man har inget emot dem öht, vet inte hur du läste in det?

    Skulle en sån situation uppstå så åker jag givetvis hem till dem och tar hand om barnen.

    Jag är liksom inte ett kallt monster. 
  • Ess
    Anonym (förälder) skrev 2024-09-05 17:13:19 följande:
    ja eller som man sa tidigare styvbarn. 
    Särkullar är ju mer en juridisk benämning.
    Jag tycker det låter mer neutralt med särkullar. 
  • Ess
    Anonym (förälder) skrev 2024-09-05 17:15:39 följande:
    eller säga min sambos/mans/frus barn.
    Ja, beroende av sammanhang när de kommer på tal.
  • Ess
    Anonym skrev 2024-09-05 18:34:41 följande:
    Är det tal om barnvakt över natten så sover jag/vi hos dem.
    Mitt hem är inte anpassat till mindre barn helt enkelt.

    Min man har inget emot dem öht, vet inte hur du läste in det?

    Skulle en sån situation uppstå så åker jag givetvis hem till dem och tar hand om barnen.

    Jag är liksom inte ett kallt monster. 
    Jag tycker det är lättare med barnbarnen (makens) än när särkullarna kom på umgänge. Det blev förmycket upp på mig, jobbigt. Barnbarnen (makens) kommer och hälsar på och åker sen hem igen, så man kan varva ner och få va ifred lite innan det är dags att lägga sig.
  • Anonym
    Ess skrev 2024-09-05 19:10:31 följande:
    Jag tycker det är lättare med barnbarnen (makens) än när särkullarna kom på umgänge. Det blev förmycket upp på mig, jobbigt. Barnbarnen (makens) kommer och hälsar på och åker sen hem igen, så man kan varva ner och få va ifred lite innan det är dags att lägga sig.
    Det förstår jag verkligen.
    Du har ju heller inget förväntat ansvar för hans barnbarn heller.

    Vet att du, liksom jag, inte är överförtjust i "bonus"barn.

    Minns när mitt ex ungar var på besök varannan helg, jag hade ont i magen varannan torsdag till söndag då jag visste att min helg skulle kunna liknas vid en invasion.

    Min son är äldre än hans ungar, när ungskocken invaderade sov jag hos min tonåring i en tältsäng. Med öronproppar.
    Han gillade inte heller dessa varannanhelger då det var ett kakafoni av oljud i två dygn.

    Detta är länge sedan nu, men jag lärde min läxa då det begav sig.
  • Anonym (Frustrerad)
    Jemp skrev 2024-09-05 12:25:14 följande:

    Varför skulle hon uppskatta dig när du inte uppskattar henne? Varför kan du inte prata med din partner?
    Det låter som ett barn, helt enkelt. Som dessutom inte får uppmärksamheten hon vill ha/behöver. Som det barn hon är kan hon såklart också behöva ha vägledning i hur man beter sig, vilket i det här fallet lämpligast kommer från pappan då det är upp till honom att sätta gränser för sin kropp och du dessutom inte verkar ha någon bra relation till hans dotter. 


    Käre väl, hur kan du veta om jag uppskattar henne eller inte? Jag tar upp en specifik sak i vår relation och du dömer ut mig direkt? Jag älskar henne och ser henne som min egen dotter. Hon älskar mig också och kallar mig för mamma, och då får jag påminna henne om ?bonusmamma?.


    Att man stör sig på en liten del av en helhet gör ALLA i vilken relation som helst. Sitt du på din kammare och döm mig, men vi alla vet att du har faktorer som stör dig i prick varenda relation du har. 

    Alla dessa människor med Moder Theresa-komplex får mig att spy. Du är en sån som innerst inne håller alla dina mörka tankar för dig själv, och du ser lätt andras mörka tankar för du är expert på dem. skillnaden är att du förnekar dig själv samtidigt som du projicerar ditt mörker på andra. Du har såklart aldrig gjort fel. Bara din omgivning som gör fel, aldrig du. För du är ju en felfri människa. Tror.Du.

  • Jemp
    Anonym (Frustrerad) skrev 2024-09-05 22:20:59 följande:

    Käre väl, hur kan du veta om jag uppskattar henne eller inte? Jag tar upp en specifik sak i vår relation och du dömer ut mig direkt? Jag älskar henne och ser henne som min egen dotter. Hon älskar mig också och kallar mig för mamma, och då får jag påminna henne om ?bonusmamma?.


    Att man stör sig på en liten del av en helhet gör ALLA i vilken relation som helst. Sitt du på din kammare och döm mig, men vi alla vet att du har faktorer som stör dig i prick varenda relation du har. 

    Alla dessa människor med Moder Theresa-komplex får mig att spy. Du är en sån som innerst inne håller alla dina mörka tankar för dig själv, och du ser lätt andras mörka tankar för du är expert på dem. skillnaden är att du förnekar dig själv samtidigt som du projicerar ditt mörker på andra. Du har såklart aldrig gjort fel. Bara din omgivning som gör fel, aldrig du. För du är ju en felfri människa. Tror.Du.


    Du har skrivit en lång tråd om hur mycket du stör dig på henne, hur äcklad du blir av henne och att du knappt ser henne som en tänkande varelse. Underligt sätt att visa uppskattning på. 

  • Jemp

    Men personliga påhopp är ju också charmigt att ta till. Eller nåt. 

  • Anonym (Frustrerad)
    Anonym (Natalie) skrev 2024-09-05 17:39:44 följande:
    Ja och det kanske TS och alla andra bonusmammor som skriver liknande inlägg också borde göra. Såg nån nyligen som inte ville ha med bonusbarnen på högtider eller ge presenter till dom efter hon fick ett eget barn. Lite läskigt att folk tänker så

    Har du läst min historik?
    Jag älskar henne. Precis som i alla relationer finns det en liten tårtbit som är störig etc som behövs ventileras! min son och bonusdotter är med på våra resor, högtider m.m. Det är jag bonusdottern kommer till först när hon behöver/frågar något. Jag ser henne som min egen dotter. Jag har/kommer startat trådar om min son, som jag älskar och gör allt för, men dagar kommer då jag inget annat än stör mig. Mina vänner, kollegor, partner, familj och bekantas beteende kan störa mig ibland, men det säger inget om min kärlek till dem. Jag kan störa mig, men ändå göra allt för dem.

    Den som säger att de aldrig stör sig på någon ljuger. Det är dom, som inte kör med öppna kort, det är dom man på riktigt skall akta sig för.

    Så släng dig i väggen. Du är fake.

Svar på tråden Stör mig på bonusdottern..