• Anonym (Kristider)

    Mer pengar till vården löser inte krisen

    Kan vi verkligen lösa vårdkrisen med mer pengar till vården?

    I en kris så väljer regionerna att nedprioriterad patientnära vårdpersonal. Varför gör regionerna denna prioritering när deras viktigaste uppdrag är att rädda liv och lindra lidande?

    I första hand borde prestigebyggen, konst, mellanchefer, HR, onödiga resor till Visby eller se över sina avtal vara en prioritet. MEN nej då, Regionpolitikerna visar sitt rätta ansikte och skiter fullständigt i att patientsäkerheten står på spel. Regionpolitikerna skiter fullständigt i kvalitativ vård och kör med denna utpressningsmetod för att få mer bidrag!


    Att dagens sjukhus lider av tysthetskultur är ett faktum. Det sitter i väggarna att drabbas av represalier om någon vill göra rätt för sig.

    Vi har verkningslösa lagar som patientsäkerhetslagen och lex Maria, men vad hjälper det när vården har försämrats? Att dessutom
    tillföra visselblåsarlagen kommer inte ge någon verkan. Vem vill vara det svarta fåret i ett team som är korrupt?

  • Svar på tråden Mer pengar till vården löser inte krisen
  • Anonym (Kristider)
    Anonym (Tyvärr) skrev 2024-08-08 20:00:44 följande:
    Är du frekvent besökare på akuten tro?   Att vänta på läkare där är väl knappast någonting som förvånar.  Kanske skulle anstormningen till akuten bli mindre om väntrummen var mer obekväma.

    Det är kvalificerat skitsnack att påstå att om man slutade köpa in konst till offentliga lokaler så skulle det bli mer resurser till vården.  

    Var och en kan göra sitt för att hushålla med regionens resurser.

    Man kan vända sig till primärvården istället för att uppsöka akuten vid lättare åkommor.

    Man kan låta bli att nyttja webbens vårdtjänster där varje samtal hamnar på regionens nota.

    Vi kan stödja vårdpersonalen när de protesterar mot uppsägningar.

    Vi är inga hjälplösa offer på regionens altare. Det är vi som i demokratisk ordning  väljer partier och därmed de politiker som representerar oss. 

    Läser du aldrig tidningen eller? Tack och lov får en vara frisk, jag har inte tappar min empatiska förmåga för det.

    Men då har du missat poängen eller så vrider du på allt som vanligt. Radarparet har jag redan lokaliserat serru.

    ?På en personligt plan är vi inte beredda att betala den skatt som skulle krävas för att få den vård vi kräver?

    De där är dina egna ord, du säger emot dig själv. Om det är onödigt att spara in på konst så borde en skattehöjning också vara onödig? Mer pengar lösgör inte resurser?

    En sak har du rätt i, patienten ska vända sig till primärvården vid lättare åkommor men även den behöver struktureras om. Nu är inte kötiden på akuten i som orsakar vårdköerna,  men det börjar bli tröttsamt att ständigt förklara petitesser för dig. Du håller inte en röd tråd.


    Du är intresserad av en lösning, du är intresserad av att käfta.

  • Meddelande borttaget
  • Anonym (Tyvärr)
    Anonym (Kristider) skrev 2024-08-08 21:07:34 följande:

    Läser du aldrig tidningen eller? Tack och lov får en vara frisk, jag har inte tappar min empatiska förmåga för det.

    Men då har du missat poängen eller så vrider du på allt som vanligt. Radarparet har jag redan lokaliserat serru.

    ?På en personligt plan är vi inte beredda att betala den skatt som skulle krävas för att få den vård vi kräver?

    De där är dina egna ord, du säger emot dig själv. Om det är onödigt att spara in på konst så borde en skattehöjning också vara onödig? Mer pengar lösgör inte resurser?

    En sak har du rätt i, patienten ska vända sig till primärvården vid lättare åkommor men även den behöver struktureras om. Nu är inte kötiden på akuten i som orsakar vårdköerna,  men det börjar bli tröttsamt att ständigt förklara petitesser för dig. Du håller inte en röd tråd.


    Du är intresserad av en lösning, du är intresserad av att käfta.


    Jag käftar inte men blir frustrated över att man inte ser de grundläggande problemen.  

    Visst läser jag tidningar, fler än en varje dag.  Visst är jag medveten om långa köer, dålig tillgänglighet och personalbrist. Men dessa problem blir inte mindre om regionerna slutar inhandla konst.  

    Vad jag försöker säga är att för att få en bättre fungerande vård i hela landet, för alla medborgare så måste vi betala vad det kostar.  Men så länge inget politiskt parti törs ta ordet skattehöjning i sin mun så kommer ingenting att förändras.

    Vi som patienter kan göra vad vi kan för att inte belasta regionerna med onödiga kostnader men det kommer bara att påverka på marginalen men ha större påverkan än att regionerna slutar inköpa konst. 

    Vi måste också ställa oss frågan om vi resursmässigt kan ha lika vård i hela landet. Vi kanske måste tänka lite annorlunda,  Att alla ska ha tillgång till lika vård är inte detsamma som att alla regioner måste ha alla specialiteter. 

    Sist men inte minst måste våra politiker ta den etiska frågan om den dyraste vården alltid ska erbjudas alla eller om det går att införa någon typ av begränsning.  Detta är inte en fråga som varje läkare ska behöva ta ställning till utan det krävs riktlinjer.

    Ett aktuellt exempel är Ozempic debatten. Är det ok att förskriva detta dyra medel till något överviktiga personer som ett bantningsmedel?  När diabetiker som verkligen behöver medlet blir utan.

  • KillBill
    Anonym (Kristider) skrev 2024-08-08 16:15:13 följande:

     


    Okej, låt oss säga att vården får sina pengar. Vad händer sen?

    Få höra, jag är öppen för förslag=)


    Ja grunden måste vara att vården tillförs tillräckligt mycket resurser för att tillhandahålla god vård inom rimlig tid.

    När det gäller hur vården organiseras och styrs går det säkert att  förbättras och jag skulle önska är att staten, regioner och kommuner styr vården bort från dagens  kortsiktiga tänkande/snabba vinster och ser över styrningen kontroll och ersättningssystem för nätläkarföretagen.  Här är tre artiklar som beskriver problemen med dagens sjukvård som borde rättas till. 

    www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/sjukvard/vardgaranti-och-komiljard-sagas-av-riksrevisionen/

    www.forskning.se/2021/06/15/natlakare-blottar-brister-i-svenska-sjukvardssystemet/

    www.svt.se/nyheter/inrikes/rektor-ungdomar-anvander-natlakare-for-att-fa-sjukintyg-fast-de-ar-friska
    Hellre Arga Andersson än Kassa Kristersson!
  • Anonym (Kristider)
    Anonym (Tyvärr) skrev 2024-08-08 21:49:41 följande:
    Jag käftar inte men blir frustrated över att man inte ser de grundläggande problemen.  

    Visst läser jag tidningar, fler än en varje dag.  Visst är jag medveten om långa köer, dålig tillgänglighet och personalbrist. Men dessa problem blir inte mindre om regionerna slutar inhandla konst.  

    Vad jag försöker säga är att för att få en bättre fungerande vård i hela landet, för alla medborgare så måste vi betala vad det kostar.  Men så länge inget politiskt parti törs ta ordet skattehöjning i sin mun så kommer ingenting att förändras.

    Vi som patienter kan göra vad vi kan för att inte belasta regionerna med onödiga kostnader men det kommer bara att påverka på marginalen men ha större påverkan än att regionerna slutar inköpa konst. 

    Vi måste också ställa oss frågan om vi resursmässigt kan ha lika vård i hela landet. Vi kanske måste tänka lite annorlunda,  Att alla ska ha tillgång till lika vård är inte detsamma som att alla regioner måste ha alla specialiteter. 

    Sist men inte minst måste våra politiker ta den etiska frågan om den dyraste vården alltid ska erbjudas alla eller om det går att införa någon typ av begränsning.  Detta är inte en fråga som varje läkare ska behöva ta ställning till utan det krävs riktlinjer.

    Ett aktuellt exempel är Ozempic debatten. Är det ok att förskriva detta dyra medel till något överviktiga personer som ett bantningsmedel?  När diabetiker som verkligen behöver medlet blir utan.
    Nahä? då skulle du ha sett min frustration när dubbla budskap signaleras=)

    Äntligen något konkret från din sida, ibland överraskar du!

    Jag tippar lite på tå när jag säger att jag inte ens är säker på att socialdemokraterna skulle höja skatten i rådande läge.  När politiker sitter i opposition så hör det till att peka finger, det är helt normalt och något som alla politiker sysslar med. Vi har klarat av den värsta biten av inflationen men ekonomin är fortfarande skör. Det är en omständlig omloppsbana som ska fungera i sin helhet.

    Den dyraste vården kan alltid prioriteras om. Specialiserad vård som inte kräver akuta åtgärder går så klar att diskutera.
    Men det finns kroniskt sjuka patienter där det är livsnödvändigt att få behandling eller rehabilitering. Begränsningar hmm, vet inte. Du kanske är ute efter finjustering?

    Att begränsa Ozempic, svar ja. Om syftet är att läkemedlet ska skrivas ut för viktminskning så borde en viss behörighet tillföras.

    Jag vågar inte låta en politiker bestämma etiska dilemman. En läkare har bättre koll på konsekvenserna, inte nog med det, vilken politiker skulle våga göra sig impopulär genom en sådan åtgärd? Ole dole doff.
  • Anonym (Kristider)
    Anonym (Siv) skrev 2024-08-08 22:06:16 följande:

    Sjukvården har enorma problem men det är inte pengar som är det största problemet. Utan prioriteringar. När administrationen sväller mer än kärnverksamheten är något allvarligt fel. Läs gärna detta, där ligger problemet. Problemet är att de som ska lösa problemet själva är en del av problemet. 
    lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2024/07/forskare-varnar-for-vaxande-administration-i-offentlig-sektor


    Jag har också förstått att det är ett väldigt stort problem inom vården. Det är upprepande journalföringar efter varandra, därefter ska olika åkommor kvalitetsregisters, när det är färdigt så ska du journalföra samma sak 3 gånger om.

    När läkarna tror att man är klar så ska minsta lilla åkomma registreras i 48 olika register. Tillslut går det inte göra skillnad på läkare och läkarsekreterare.

    Register är bra, men det måste kunna lösas på något annat sätt. Kanske kommer AI fylla en viktig funktion inom kort, vem vet?
  • Anonym (Dr A)
    Anonym (Tyvärr) skrev 2024-08-08 21:49:41 följande:
     Visst är jag medveten om långa köer, dålig tillgänglighet och personalbrist. Men dessa problem blir inte mindre om regionerna slutar inhandla konst.  
    14 miljoner kronor till konst motsvarar 1000 starroperationer.

    Det borde göra en del för att beta av den kön i alla fall.

    Köp in konst för halva den summan och du kan fortfarande utföra 500 starroperationer.

    -
    Att visa på hur Regioner "fel-prioriterar" med inköp av konst är bara ett exempel på hur resurserna som redan finns inte används optimalt för patientens skull

    I Malmö har Regionen lagt 7,9 miljoner på ETT ENDA TRÄD som skall utgöra ett konstverk. En gran i en kruka som skall växa i en glasbur.

    7,9 miljoner ...

    Ansvariga kallar det "ett verk som bjuder in till funderingar om tid"
  • Anonym (Dr A)
    Anonym (.) skrev 2024-08-07 23:54:57 följande:
    Eller hur! Fattar inte hur man ens kan få en nota på 14 miljoner för konst.
    Även om man så skulle köpa en tavla till varje rum i hela regionen kan man ändå förmodligen komma undan med kanske 5000 kronor.. max? 

    Måste vara något fuffens, att de lagt så många miljoner för att dessa miljoner går till en konstnär/flera konstnärer som är släktingar eller vänner med chefer inom regionen.
    Det handlar om att regionens budget, som man kan tycka borde gå till vård i första hand, används som sett slags skattefinansierat "konstnärsstöd" där deras verk köps in av det offentliga när de inte kan sälja dem på en normal marknad.

    Det är politiska beslut som ligger bakom.
  • Anonym (Dr A)
    Anonym (Tyvärr) skrev 2024-08-08 12:49:58 följande:

    Varför diskuterar man inte vårdens innehåll ? 

    Varför diskuterar man inte läkemedelskostnaderna som exploderar och bidrar till regionernas ökade kostnader? 
    Regionernas kostnader för läkemedel i januari -24 ökade med 19.7%  jämfört med jaanuari -23


    Desto viktigare då att använda befintliga resurser på ett bra sätt.
  • Anonym (Tyvärr)
    Anonym (Dr A) skrev 2024-08-13 10:30:33 följande:
    Desto viktigare då att använda befintliga resurser på ett bra sätt.
    Om man inte tar tag i grundproblemen kommer dessa att tränga ut all annan verksamhet. 

    Tillslut har vi en vård bestående av dyr inhyrd personal som skriver ut piller  till oss. Varför ha någon vård alls? AI borde kunna spotta ut recepten billigare och effektivare.
  • Anonym (Tyvärr)
    Anonym (Dr A) skrev 2024-08-13 10:30:33 följande:
    Desto viktigare då att använda befintliga resurser på ett bra sätt.
    Om man inte tar tag i grundproblemen kommer dessa att tränga ut all annan verksamhet. 

    Tillslut har vi en vård bestående av dyr inhyrd personal som skriver ut piller  till oss. Varför ha någon vård alls? AI borde kunna spotta ut recepten billigare och effektivare.
  • Anonym (Dr A)
    Anonym (Tyvärr) skrev 2024-08-13 10:43:53 följande:
    Om man inte tar tag i grundproblemen kommer dessa att tränga ut all annan verksamhet. 

    Tillslut har vi en vård bestående av dyr inhyrd personal som skriver ut piller  till oss. Varför ha någon vård alls? AI borde kunna spotta ut recepten billigare och effektivare.
    Fast "grundproblemen" är nog inte det du verkar tro är grundproblemen.

    Läkemedelspriser går upp eller ner beroende på kron-kursen. Det är bara ett faktum vi lever med.

    Åldrande och mer vårdkrävande befolkning står bara för ca hälften av de ökade vårdkostnaderna per capita om man ska tro studier som gjorts.

    Den andra halvan beror, enligt samma studier, på sjunkande produktivitet inom den offentliga vården. Fler anställda får mindre vårdarbete gjort. Lite av det vi ser vittnesmål om i tråden.

    Denna sjunkande produktivitet då UTÖVER den inbyggda ineffektivitet som redan finns jämfört med privat styrd vård.

    Börja med att organisera den offentliga vården rätt. Den privata kan fungera som inspiration.  Se sedan om det fortfarande "saknas resurser".
  • Anonym (Siv)

    En väldigt stor anledning är just detta att administration, hr, strateger osv av olika slag blivit en egen organism i sjukvården som verkar kunna svälla och svälla. Den genererar inte något direkt värde för själva vården i praktiken, tvärtom den sväljer resurser som borde läggas på annat. Sverige har inte läkarbrist eller ssj-brist om man jämför med andra länder men tiden som läggs på annat tar enorma resurser. Administrativa stödfunktioner som är tänkta att avlasta har istället blivit kontrollfunktioner och kravfunktionerr på vårdpersonal som måste lägga tid på andra saker än själva vården. Karriärvägar för vårdpersonal är att själva bli administratörer, strateger, kvalitetsutvecklare osv osv. Då höjs lönen. Men om du vidareutbildat dig och blir duktig i ditt faktiska vårdyrke är belöningen i lönekuvertet i princip noll. Det är stora fel prioriteringar som är problemet. Man kan ösa in hur mycket mer skattemedel som helst och anställa fler personer men om det inte läggs på den faktiska sjukvården kommer ingenting förbättras. 

  • Anonym (Tyvärr)
    Anonym (Dr A) skrev 2024-08-13 13:48:41 följande:
    Fast "grundproblemen" är nog inte det du verkar tro är grundproblemen.

    Läkemedelspriser går upp eller ner beroende på kron-kursen. Det är bara ett faktum vi lever med.

    Åldrande och mer vårdkrävande befolkning står bara för ca hälften av de ökade vårdkostnaderna per capita om man ska tro studier som gjorts.

    Den andra halvan beror, enligt samma studier, på sjunkande produktivitet inom den offentliga vården. Fler anställda får mindre vårdarbete gjort. Lite av det vi ser vittnesmål om i tråden.

    Denna sjunkande produktivitet då UTÖVER den inbyggda ineffektivitet som redan finns jämfört med privat styrd vård.

    Börja med att organisera den offentliga vården rätt. Den privata kan fungera som inspiration.  Se sedan om det fortfarande "saknas resurser".
    Självklart har du rätt i att medicinkostnaderna varierar med kronkursen eftersom den till stora delar importeras. Det är bara en av kostnaderna som regionerna inte själva rår över.

    När personal säger upp sig och går till bemanningsföretag ökar personalkostnaderna och Regionerna kan ingenting annat göra än att betala för vi behöver ju dessa läkare och sköterskor. Är inte detta att sitta i en rävsax?

    Att mäta produktivitet i vården måste vara väldigt speciellt. Vilka enheter använder man?  

    Produktivitet inom vården kan beräknas på flera sätt, beroende på vilken aspekt du vill mäta. Här är några vanliga metoder:




    Antal utförda tjänster per tidsenhet:




    Detta är den enklaste metoden. Du räknar helt enkelt antalet utförda tjänster (till exempel antal patientbesök, operationer eller behandlingar) under en viss tidsperiod (till exempel en dag, en vecka eller en månad). Dela sedan detta antal med den totala arbetstiden för personalen som utför tjänsterna.





    Produktivitet per anställd:




    Här jämför du antalet utförda tjänster med antalet anställda. Det ger en uppfattning om hur effektivt personalen arbetar.

    Formel:

    Produktivitet per anställd=Antal anställda/Antal utförda tjänster?








    Produktivitet per resurs (till exempel sängplatser):




    Om du vill mäta produktiviteten för en specifik resurs, som sängplatser på ett sjukhus, kan du använda följande formel:

    Formel:

    Produktivitet per sängplats=Antal sängplatser/Antal patienter behandlade?








    Kostnadseffektivitet:




    Här jämför du kostnaden för att utföra en viss tjänst med resultatet av tjänsten. Detta ger en indikation på hur väl resurserna utnyttjas.

    Formel:

    Kostnadseffektivitet=Kostnad för tjänsten/Resultat (till exempel patienternas hälsa)?








    Kom ihåg att produktivitet inom vården inte bara handlar om kvantitet utan också om kvalitet och patientresultat. Därför är det viktigt att använda flera olika mätvärden för en mer heltäckande bild. 

    Under de senaste 25-30 åren har Regionerna tagit hjälp av allehanda organisationskonsulter för att höja produktiviteten och minska kostnaderna. Hur har detta gått ? Vad har detta kostat ?  


  • KillBill
    Anonym (Tyvärr) skrev 2024-08-13 15:42:43 följande:

    Under de senaste 25-30 åren har Regionerna tagit hjälp av allehanda organisationskonsulter för att höja produktiviteten och minska kostnaderna. Hur har detta gått ? Vad har detta kostat ?  


    Landets läkare är mycket kritisk till New Public Management (NPM) 
    NPM, som introducerades under 1980-talet och 1990-talet, syftar till att effektivisera den offentliga sektorn genom att införa principer och metoder från privat sektor, såsom resultatstyrning, konkurrens och kundorientering. 
     
    En stor del av kritiken handlar om att NPM ofta leder till en överdriven fokusering på mätbara resultat och nyckeltal. Det innebär att tjänster och insatser som är svåra att kvantifiera, såsom kvalitativt välmående och långsiktiga effekter, kan negligeras eller nedprioriteras.
     
    Trots att NPM syftade till att minska byråkrati, menar många läkare att det ofta har haft motsatt effekt. Den ökade användningen av standardiserade mätmetoder och dokumentationskrav har ibland lett till mer byråkrati och en ökad administrativ börda för de anställda, vilket tar tid från kärnverksamheten.
     
    NPM introducerar marknadsprinciper som konkurrens och kundorientering i offentlig sektor. Många läkare menar att denna marknadslogik inte passar vården, där syftet är att tillgodose samhälleliga behov snarare än att maximera vinst. Detta kan leda till att tjänsternas kvalitet urholkas och att fokus hamnar på kostnadseffektivitet snarare än på medborgarnas faktiska behov.
     
    Många läkare menar att NPM underminerar professionalismen hos anställda i vården. Genom att lägga stor vikt vid kvantifierbara resultat och ekonomisk kontroll, minskar utrymmet för professionella bedömningar och förtroendet för yrkesutövarnas kompetens.
     
    Införandet av konkurrens och uppdelning i enheter kan leda till fragmentering av vården, vilket gör det svårare att skapa helhetslösningar för individer med komplexa behov. Samverkan mellan olika delar av vården kan försvåras när varje enhet agerar mer självständigt och med egna mål.
     
    Slutligen finns det en moralisk och etisk kritik mot NPM. Många läkare hävdar att det riskerar att förvandla medborgare till "kunder" och underminera den demokratiska styrningen av offentlig sektor. 
     
    Hellre Arga Andersson än Kassa Kristersson!
  • Anonym (Tyvärr)
    KillBill skrev 2024-08-13 17:43:19 följande:
    Landets läkare är mycket kritisk till New Public Management (NPM) 
    NPM, som introducerades under 1980-talet och 1990-talet, syftar till att effektivisera den offentliga sektorn genom att införa principer och metoder från privat sektor, såsom resultatstyrning, konkurrens och kundorientering. 
     
    En stor del av kritiken handlar om att NPM ofta leder till en överdriven fokusering på mätbara resultat och nyckeltal. Det innebär att tjänster och insatser som är svåra att kvantifiera, såsom kvalitativt välmående och långsiktiga effekter, kan negligeras eller nedprioriteras.
     
    Trots att NPM syftade till att minska byråkrati, menar många läkare att det ofta har haft motsatt effekt. Den ökade användningen av standardiserade mätmetoder och dokumentationskrav har ibland lett till mer byråkrati och en ökad administrativ börda för de anställda, vilket tar tid från kärnverksamheten.
     
    NPM introducerar marknadsprinciper som konkurrens och kundorientering i offentlig sektor. Många läkare menar att denna marknadslogik inte passar vården, där syftet är att tillgodose samhälleliga behov snarare än att maximera vinst. Detta kan leda till att tjänsternas kvalitet urholkas och att fokus hamnar på kostnadseffektivitet snarare än på medborgarnas faktiska behov.
     
    Många läkare menar att NPM underminerar professionalismen hos anställda i vården. Genom att lägga stor vikt vid kvantifierbara resultat och ekonomisk kontroll, minskar utrymmet för professionella bedömningar och förtroendet för yrkesutövarnas kompetens.
     
    Införandet av konkurrens och uppdelning i enheter kan leda till fragmentering av vården, vilket gör det svårare att skapa helhetslösningar för individer med komplexa behov. Samverkan mellan olika delar av vården kan försvåras när varje enhet agerar mer självständigt och med egna mål.
     
    Slutligen finns det en moralisk och etisk kritik mot NPM. Många läkare hävdar att det riskerar att förvandla medborgare till "kunder" och underminera den demokratiska styrningen av offentlig sektor. 
     
    Ja, inte är det bara att organisera om inte, Det är inte så lätt att prioritera om heller när målet med vården är att alla ska få den bästa vården var i Sverige vi än bor.   Tillgänglighet utan köer, detta åstadkommer vi inte genom små kosmetiska förändringar.  Vi behöver resurser til primärvården både i pengar men också fler allmänläkare och distriktssköterskor, fysioterapeuter, kuratorer mm. 
    BUP saknar resurser att ta hand om våra barn och unga. Ja, snart sagt hela vård sverige saknar resurser för att kunna leva upp till ovan nämnda mål.
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (Tyvärr) skrev 2024-08-13 20:37:58 följande:
    Ja, inte är det bara att organisera om inte, Det är inte så lätt att prioritera om heller när målet med vården är att alla ska få den bästa vården var i Sverige vi än bor.   Tillgänglighet utan köer, detta åstadkommer vi inte genom små kosmetiska förändringar.  Vi behöver resurser til primärvården både i pengar men också fler allmänläkare och distriktssköterskor, fysioterapeuter, kuratorer mm. 
    BUP saknar resurser att ta hand om våra barn och unga. Ja, snart sagt hela vård sverige saknar resurser för att kunna leva upp till ovan nämnda mål.
    När det gäller BUP är nog inte svaret mer vård , utan en ändring av samhället så att barn mår bättre. S förslag om 35 timmars arbetsvecka är nog ett sätt.
    Unga läkare vill inte bli barnpsykiatriker och de äldre orkar inte, eftersom så många barn mår så dåligt och det är så tungt. Att barnen mår dåligt är ju inte heller oftast i grunden ett medicinskt probelm och läkarna känner sig därför uppgivna , då de inte har några bra behandlingar för att hjälpa barnen. 
Svar på tråden Mer pengar till vården löser inte krisen