Anonym (Exakt!) skrev 2024-02-16 06:33:57 följande:
En slags mix av hat mot sig själv och dåligt samvete mot frun (Nog ärligt talat mer självömkande än dåligt samvete, vilket i sig ger dåligt samvete med "det är synd om mig"...ständiga offret som tycker synd om sig själv fast jag är sån h*ra och medverkat till otrohet)
. Nu har jag inte inlett något med någon jag då visste var gift utan de har sagt sig vara skilda eller singel och jag har givetvis gjort slut när det kom fram. Men man känner sig som en homewrecker, slampa, billig, äcklig, översexuell som inte kan hålla sig från andras män. Mycket sådär att man går igenom i huvudet hur snabbt man hamnade i säng redan på första dejten, tecken man borde sett osv osv. Man känner sig väldigt äcklig och billig och som att det är det enda man egentligen duger till sex, och snart blir man gammal och ful och duger inte ens till det.
...fast allt det där självföraktet skulle jag känna om jag hade sex tidigt i en relation, eller hade en relation som endast eller nästan endast byggde på sex - helt oavsett om mannen var gift eller inte.
...men om jag var uppriktigt förälskad i en gift man, och han i alla fall bedyrade att han var det i mig också, så att jag trodde på det, och han sa att han skulle lämna frun om han kunde, men inte kunde p.g.a. orsaker som går att förstå... så skulle jag inte känna mig så.
Håller inte med om att det bara - eller ens alls - är den deltagande mannens civilstånd som avgör, om kvinnan han ligger med är slampig, billig, äcklig, en hora o.s.v.. Sedan ska man förstås inte vara för naiv, men det är en annan sak.