Jag har tagit det nya bantningsmedlet i ett år och nu nått min målvikt. Ask me anything!

Tack TS för en sjukt rolig och intressant tråd, kul att du vill dela med dig!

Alla andra som är negativa kan ju dra någon annan stans, typiskt familjeliv!

Jag undrar, hur går det till? Du får det utskrivet av läkare, skriver de ut till alla? Kan man få det utskrivet på typ KRY? Via vårdcentral?

Sen hämtar du ut medicinen på apoteket. Tar du sprutorna själv? Får man "kurs" av läkaren hur man ska ta sprutorna? Eller hur funkar det?

Nu när du nått din målvikt, måste du trappa ner på dosen då? Eller kan du sluta? Måste du ta den resten av livet för att hålla vikten?

Hur känns medicinen rent generellt, är du inte hungrig längre? Känner du några negativa biverkningar?

Tycker det är skitbra att det finns! Jag tror också att detta är revolutionerande ur en positiv synpunkt! Är väldigt nyfiken på det själv, har gravidkilon jag gärna vill gå ner...

Tack på förhand för svaren på frågorna! Och verkligen ignorera alla som påstår att man ska träna, äta bla bla bla - det är inte det din tråd handlar om? Folk alltså!

Detta läkemedel, alltså EXAKT samma substans, skrivs redan ut till fetmapatienter i många länder. Utan att vara speciellt utformat för fetmapatienter. 

Vet inte vem du pratar om angående några kg inför sommaren men den här tråden handlar om oss som har/har haft fetma och och fetma i världen i stort. Och då är medicin överlägset verksamt. Och den medicinen funkar genom att tillföra mindre energi än man gör av med, för man äter mindre med hjälp av medicinen.

TLV har nyligen gått igenom flera GLP-1 analoger (2023) och beslutat att även fortsatt ska dessa ingå i subvention enbart för typ 2 diabetes, ej obesitas, för det bedöms ej kostnadseffektivt i dagsläget. Det kan säkert ändra sig när flera av dessa blir generika/biosimilarer och billigare, men inte nu. Kommer också många nya substanser som går både på GLP1 och andra receptorer men dessa är just nu ej godkända eller ännu dyrare än Semaglutid. Tirzepatid t ex. Ännu mer effektiv. 

Du är inte ensam om att försöka komma runt det som är beslutat och få ett sådant här preparat inom förmån på indikation obesitas. Man försöker på olika sätt. Och ja, jag skulle kalla det att gå runt systemet när man försöker få något inom förmån som uppenbart är beslutat inte ska bekostas av det allmänna på den indikationen.

Att det fungerar är uppenbart. Frågan är snarare vem som ska prioriteras och vem som ska bekosta det hela. 

Tack för fint svar! : ) Ja folk är galna här..

Du kan få det utskrivet på många ställen, absolut KRY och vårdcentral, prata med din läkare, det varierar hur läkaren ser på din sjukdomsbild : ) Nämner några ställen tidigare i tråden.

Jag tar dem själv och det är oerhört enkelt, då var jag ändå nålrädd innan lite. Man håller en penna mot huden, nålen sticker inte ut den är inuti liksom, tar bort en säkerhetsspärr, trycker på en knapp, det klickar och känns knappt.

Jag nådde målvikten i höstas och sedan dess går jag på underhållsdos. Den är lägre och jag tar den mer sällan. Jag utgår från att jag ska fortsätta ta den, men vem vet. Har regelbunden kontakt med min läkare.

Alltså, svårt att beskriva men...  det är liksom som att det plötsligt är tyst i huvudet på temat mat. Iaf jobbiga tankar. Om du själv har problem med övervikt vet du att det är en ständig dialog. "när ska jag äta, åh jag är sugen på det, borde inte äta detta, varför åt jag det, räkna kalorier, tänka på måltider." Nu känner jag mig bara normal, känns som detta är som det SKA vara. Jag sätter mig framför en måltid, "åh gott med mat", jag äter tills jag blir mätt, sen lever jag vidare med mitt liv. Äter allt, vanliga måltider, ibland godis och snacks, men kaloriintaget blir automatiskt rätt för min kropp? Räknade i början men nu är allt intuitivt. Mycket mindre sug också, det där suget på kvällen, det där suget efter en middag...

Känner till allt detta. Vem som ska bekosta det, tja, de oerhörda besparingar som kommer uppstå i världen när andelen feta minskar kanske? Det är konsensus bland forskare och läkare att detta kommer bli en besparing, inte en kostnad.

Bitter alltså du använder nog det ordet fel. Bitter är man väl om något inte blir som man tänkt. Jag är överlycklig : D Inte mått så här bra på många år.

Min bror är som du, det är också jobbigt. 

När det gäller övervikt kan även en mindre nedgång ge stora effekter på hälsan. Det är inte alls nödvändigt för alla som lider av fetma att gå ner till normalt bmi. 

Ts, du pratar om fetma/onsitas, något du inte ens har eller har haft. För nej, 18kg övervikt är inge fetma oavsett bmi. 

De 18kg kunde du gått ner utan läkemedel, men du du valde att ta den lätta vägen. Varför bad du inte direkt om en överviktsoperation? Då hade vi diabetiker fått ha våran medicin ifred och du hade uppnåt samma mål. 

Men nej, eftersom du inte är eller var överviktig så hade du inte ens fått överbiktsoperstion av samhället och du har inte råd själv. 

Jag har alltid varit smal, är fortfarande långt från överviktig, men efter att ha fyllt 40 har ämnesomsättningen kraschat. Jag kan absolut inte äta normalt, då går jag upp i vikt. Siffrorna går stadigt upp trots att jag rör på mig och äter helt vanlig mat i små portioner, undviker godis och chips. Jag lägger mig hungrig men inget funkar. Jag kommer gladeligen att ta till medicinsk hjälp när den blir lite mer lättillgänglig även om jag inte lider av fetma. 

Hon skrev ju att hon oftast väger mellan 90-100 kilo. Det är definitivt obesitas. 18 kg kan dessutom vara fetma beroende på din längd. 

Jag förstår att det upprör, men som jag och flera andra har skrivit så kommer det läkemedel i år med exakt samma substans som Ozempic samt ytterligare en medicin (Mounjaro) som ger upp till 25% viktminskning. Dessa läkemedel är ej till för diabetiker, utan skapade för överviktiga.

Det kanske inte är så svårt att förstå att många inte vill lägga sig under kniven när de kan uppnå samma resultat med en enkel injektion. Det är trots allt en läkare som har skrivit ut medicinen till henne, det kan man inte göra på eget bevåg.