• Anonym (Deppig)

    Han vågar inte

    Jag behöver pepp. Är förkrossad men ändå hoppfull, döm mig inte - jag vet redan att jag handlat omoraliskt. 

    Jag har haft ett förhållande med en gift man sen i somras, han är ganska mycket äldre än mig och normalt inte mannen jag skulle falla för. Han föll för mig och jag trodde på honom, och jag blev verkligen kär i honom. För några månader drog han sig tillbaka utan någon förklaring, jag vet att han haft det tungt privat med jobb och familj men jag tog det så fruktansvärt hårt och vad jag egentligen ville ha från honom var tröst och en förklaring, jag förstår att det inte kan bli vi. Det är klart att hans familj måste gå först, det stöttar jag även om det krossar mitt hjärta. Men förklaringen kom aldrig utan han var bara tyst. Lovade att vi skulle ses som ett avslut men drog sig bara mer och mer undan. Jag vet att jag måste släppa det, men jag har verkligen inte haft någon självaktning alls i det här. Har skickat meddelande på meddelande om hur mycket jag saknar honom. Han saknar mig också. I veckan svarade han och ville att vi skulle ses, trots att jag inte trodde att det skulle bli av så blev jag så glad. Det var skönt att höra från honom och det lindrande mitt självförakt. Dagen efter ställer han in. Det var som att jag igen inte kunde andas
     Der är inte första gången det händer och jag var förberedd, men det är ändå fruktansvärt. Den här gången fick jag dock också en förklaring, han vill inte för då kommer känslorna för mig komma tillbaka och det kan aldrig bli vi.
     Han är inte lycklig där han är nu,  det vet jag. Men hur kan jag gå vidare för att förhoppningsvis lyckas övertala honom. 
    Snälla ge mig pepp och råd, jag saknar verkligen vad vi hade. 

  • Svar på tråden Han vågar inte
  • molly50
    Anonym (Deppig) skrev 2024-11-16 11:48:55 följande:
    Nej nej, verkligen inte. Så knäpp är inte ens han. Uttryckte mig klumpigt, jobbrelaterat hade nog passat bättre. Helt enkelt att vi skulle jobba med vissa saker ihop.

    Han har frågat någon gång om mitt sexliv och hur jag ser på saker jag gjort förr eller vill göra igen och så men jag tror han testar mig. Hur som helst är det privat och angår inte honom.
    Ok. Och vad skulle ni jobba ihop med,menar han?

    Ja,och det tycker jag du kan tala om för honom när han börjar ställa frågor om ditt sexliv.
  • Anonym (Deppig)
    Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-11-16 11:53:48 följande:

    För honom är det inga som helst problem att ha kontakt med dig. För till skillnad mot dig har han inga känslor för dig, inget du gör kan såra honom. För dig däremot är det bombsäkert att du kommer bli rejält sårad - igen, som så många gånger förr.

    Affärer ihop låter ju väldigt skumt. Är det nåt svepskäl han behöver om frun kommer på honom? 

    Han hoppas förmodligen på ett ligg då och då men utan att behöva lura i dig massa bs om en framtid ihop, ska lämna frun och bla bla bla....


    Typ som att jag skulle bli hans sekreterare, ja. Många timmar övertid. Men det är ingen bra idé, jag skulle inte kunna hålla det på en professionell nivå utan börja blanda in känslor och övertänka allting. Dessutom skulle det vara en mycket högre risk att frun kommer på oss eftersom vi skulle få något annat gemensamt och känna fler människor ihop. Och risken skulle ju också finnas att jag får träffa henne och det vill jag verkligen inte. 
  • Anonym (Varit där)

    Kära TS, du måste inse att din framtid är viktigare än hans planer för er.  Om du fortsätter integrera i hans planer, utan att göra det fullständigt klart för honom att relationen är över. så hamnar du förr eller senare i samma situation som förut.

    Om ni skulle ha en nära arbetsrelation får han ännu mera makt över dig.

    Om jag vore du skulle jag se mig om efter ett nytt arbete där jag är helt bortkopplad från honom. 

    I mitt fall löste det där sig genom att det var han som bytte jobb och flyttade långt bort.  I ditt fall kanske det är du som behöver ta steget bort.  

  • Anonym (Deppig)
    Anonym (Varit där) skrev 2024-11-16 12:43:19 följande:

    Kära TS, du måste inse att din framtid är viktigare än hans planer för er.  Om du fortsätter integrera i hans planer, utan att göra det fullständigt klart för honom att relationen är över. så hamnar du förr eller senare i samma situation som förut.

    Om ni skulle ha en nära arbetsrelation får han ännu mera makt över dig.

    Om jag vore du skulle jag se mig om efter ett nytt arbete där jag är helt bortkopplad från honom. 

    I mitt fall löste det där sig genom att det var han som bytte jobb och flyttade långt bort.  I ditt fall kanske det är du som behöver ta steget bort.  


    Vi är inte ens inom samma branch, och han är så långt bort från mig man kan vara utan att byta land. Han jobbade i min stad förut men fick ett nytt projekt. Så skulle jag börja jobba för honom måste jag lära om och flytta och det hade jag gjort om omständigheterna vart annorlunda och möjligheterna till en riktig relation funnits, men inte ens jag är så förblindad att jag tror på det.
  • Dingy

    Ge fan i gifta män. Finns så många andra du kan välja. Förstöra familjer är jävligt egoistiskt. Fy fan

  • Anonym (Varit där)
    Anonym (Deppig) skrev 2024-11-16 13:04:55 följande:
    Vi är inte ens inom samma branch, och han är så långt bort från mig man kan vara utan att byta land. Han jobbade i min stad förut men fick ett nytt projekt. Så skulle jag börja jobba för honom måste jag lära om och flytta och det hade jag gjort om omständigheterna vart annorlunda och möjligheterna till en riktig relation funnits, men inte ens jag är så förblindad att jag tror på det.
    Tack och lov för detta

    Hoppas att du ändå förstår vad jag menar.  Hoppa inte in i hans drömmar det är inte schyst mot någon av er. 

    Av erfarenhet vet jag att det tar tid att komma över sånt här. För mig tog det lång tid innan jag kunde öppna mig och släppa in någon ny.  Men tillslut dök han upp och idag har jag ett jättebra liv och ångrar ingenting.
  • Anonym (Deppig)

    Nu har jag förstört allt och vi kommer inte ha kontakt igen. Jag går sönder av alla känslor. Har sårat honom trots att jag visste att jag var ute på tunn is och nu har allt brakat ihop. 
    Jag är så förkrossad så det finns inte och jag känner mig så oerhört skyldig trots att jag egentligen inte har gått bakom ryggen på honom. Det här går aldrig att laga igen och fast jag har kunnat förlåta allt som han gjort mot mig kommer han aldrig göra det för mig. 

  • Anonym (Ursäkter)
    Anonym (Deppig) skrev 2024-11-20 11:01:17 följande:

    Nu har jag förstört allt och vi kommer inte ha kontakt igen. Jag går sönder av alla känslor. Har sårat honom trots att jag visste att jag var ute på tunn is och nu har allt brakat ihop. 
    Jag är så förkrossad så det finns inte och jag känner mig så oerhört skyldig trots att jag egentligen inte har gått bakom ryggen på honom. Det här går aldrig att laga igen och fast jag har kunnat förlåta allt som han gjort mot mig kommer han aldrig göra det för mig. 


    Va bra! Då kanske det får ett slut tillsist.
  • Anonym (Kimchi)

    Men skärp dig. Sårandet står han för. Vet du han skiter fullständigt i dig och dina känslor. Han kan säkert spela ut att han är försmådd osv. Inte ett dugg förvånad över att du inte berättade vad du sa eller gjorde. Som drama Queen sa du säker nej för en gång skull. Eller var DU en kränkt liten bitch och ringde hans fru? Finns många varianter men skit sak samma. Målet är att bli av med honom och gå vidare i livet. Fortsätter du att vela och mår dåligt så har du valt det själv. 

  • Anonym (Deppig)
    Anonym (Kimchi) skrev 2024-11-20 12:11:05 följande:

    Men skärp dig. Sårandet står han för. Vet du han skiter fullständigt i dig och dina känslor. Han kan säkert spela ut att han är försmådd osv. Inte ett dugg förvånad över att du inte berättade vad du sa eller gjorde. Som drama Queen sa du säker nej för en gång skull. Eller var DU en kränkt liten bitch och ringde hans fru? Finns många varianter men skit sak samma. Målet är att bli av med honom och gå vidare i livet. Fortsätter du att vela och mår dåligt så har du valt det själv. 


    Nej, jag har sårat honom på ett annat sätt eftersom jag inte trodde det spelade någon roll och att han inte brydde sig tillräckligt. Nu har han fått reda på det, och trots att jag egentligen inte har gjort något fel har jag handlat omoraliskt och jag visste att han inte skulle uppskatta det om det kom fram. Men jag trodde att "vi" var över. Vilket vi förstås var, men det plågar mig ändå att jag lyckades svika honom.
Svar på tråden Han vågar inte