Varför förutsätts det så ofta här att ensamma män inte vårdar sitt yttre eller tänker på hur de är och ser ut?

Vi kollar porr hela dagarna också, och tror att kvinnor ska se ut som 18-åringarna där, och att kvinnor ska låta som de gör i porr. Vi är porrskadade. Vi kan inte hantera en riktig kvinna. 

Min erfarenhet är att det inte spelar nån roll hur mycket man tränar och att man är i bra form, det är aldrig tillräckligt för en del kvinnor. Som ändå klankar ner på ens kropp.

Jag upplever inte att folk här tar för givet att de sexsvultna/bekräftelseberövade  männen inte tar hand om sig själv. 

Därför att man ser fullt av män som ser för bedrövliga ut och helt skiter i sitt utseende, sin hälsa, sina kläder och hur de uppfattas av andra. Hur ska kvinnor kunna bli intresserad av någon som inte är intresserad av sig själv?

Jag upplever inte att folk här tar för givet att de sexsvultna/bekräftelseberövade  männen inte tar hand om sig själv. Ofta ställs frågor kring detta i trådarna.

Däremot syns ett mönster av självförnekelse i majoriteten av alla trådarna och hos aliasen bakom dessa.

Jag skulle säga en direkt ovilja att utforska livet, förändras, ta risker, utvecklas, bli bra på saker, söka sin inre kreativitet etc. De är helt förblindade av självupptagenhet som tyvärr gör att de känns helt ointresserade av kvinnor och deras behov generellt. De verkar inte ens gilla kvinnor.

Aldrig ser jag att någon av dessa män intresserar sig för kvinnors historia och livsvillkor eller läser kvinnlig litteratur t ex, De ältar bara sin misär som aldrig har något med dem själv att göra. De har ingen självkritik och ingen kunskap om vilka avtryck de gör på andra. Bedrövligt sorgligt.

Ensamma män antas av vissa kvinnor här vara sådana som "sitter på rumpan och käkar pizza", "Ligger i sängen och käkar chips och ser på Netflix" och blir feta och fula och är lata. Vad tusan vet ni om hur ensamma män kämpar med sig själva och sina utseenden? Hur kan man dessutom uttala sig om människor man inte känner?

Och är det inte ofta så att genom sig själv känner man andra. Dvs man är bekant med beteendet att sitta på rumpan och käka pizza, ligga i sängen och käka chips och kolla på Netflix och strunta i sitt utseende.

Man kan ju åtminstone ta reda på fakta först genom att fråga!

Därför att man ser fullt av män som ser för bedrövliga ut och helt skiter i sitt utseende, sin hälsa, sina kläder och hur de uppfattas av andra. Hur ska kvinnor kunna bli intresserad av någon som inte är intresserad av sig själv?

Jag upplever inte att folk här tar för givet att de sexsvultna/bekräftelseberövade  männen inte tar hand om sig själv. Ofta ställs frågor kring detta i trådarna.

Däremot syns ett mönster av självförnekelse i majoriteten av alla trådarna och hos aliasen bakom dessa.

Jag skulle säga en direkt ovilja att utforska livet, förändras, ta risker, utvecklas, bli bra på saker, söka sin inre kreativitet etc. De är helt förblindade av självupptagenhet som tyvärr gör att de känns helt ointresserade av kvinnor och deras behov generellt. De verkar inte ens gilla kvinnor.

Aldrig ser jag att någon av dessa män intresserar sig för kvinnors historia och livsvillkor eller läser kvinnlig litteratur t ex, De ältar bara sin misär som aldrig har något med dem själv att göra. De har ingen självkritik och ingen kunskap om vilka avtryck de gör på andra. Bedrövligt sorgligt.

Vi kollar porr hela dagarna också, och tror att kvinnor ska se ut som 18-åringarna där, och att kvinnor ska låta som de gör i porr. Vi är porrskadade. Vi kan inte hantera en riktig kvinna. 

Min erfarenhet är att det inte spelar nån roll hur mycket man tränar och att man är i bra form, det är aldrig tillräckligt för en del kvinnor. Som ändå klankar ner på ens kropp.

Vi kollar porr hela dagarna också, och tror att kvinnor ska se ut som 18-åringarna där, och att kvinnor ska låta som de gör i porr. Vi är porrskadade. Vi kan inte hantera en riktig kvinna. 

Min erfarenhet är att det inte spelar nån roll hur mycket man tränar och att man är i bra form, det är aldrig tillräckligt för en del kvinnor. Som ändå klankar ner på ens kropp.