-
Känns som min o sambons situation är otroligt udda, men det kanske den inte är?Vi har varit ett par i 20+ år, upp och ner där mina känslor är utanpå och hans inombords, men vi har aldrig pausat, gnisslat eller ens funderat på en separation. Vår kärlek har alltid varit grundad i betong och vi är verkligen allra bästa vänner.Sen hände ngt i våras. Sambon bytte jobb, från ett osocialt mansdominerad yrke till ett helt annat med mkt nytt folk och han som är rätt osocial blommade upp och fick nya fina arbetskamrater. Han mådde superbra! Och då mådde vi alla bra! (tung tid med dottern med ångest och lite allmänt vardagsstress)Han blev mkt god vän med en tjej på jobbet, han pratade mkt om henne, hon anförtodde sig för honom då hon inte hade så mkt vänner. Jag tyckte det var fint men ngt kändes inte rätt.. De började träffas efter jobbet o promenera och prata.Och en kväll hade de sett på film och han kom hem med världens ångest då de hånglat.Han berättade alltså direkt och mådde superdåligt av det.Jag blev såklart chockad o vädligt ledsen men inte arg! Besviken sviken... Men genuint inte arg. Vi pratade mkt om det efter och de fortsatte träffas som vänner då han mådde bra av det, kanske dumt men alternativet var att kasta ut honom men det ville jag inte. Inte kasta bort 20 år kärlek o vänskap.Det gick rätt så bra från och till, absolut svartsjuk och mkt ångest från bådas håll när han började känna att han han tyckte om henne mer och mer. Men vi var hela tiden öppna o pratade mkt.Han visste inte vad han kände och jag vara beredd för familjens skull att bara låta tiden gå ett tag, andas...Vi umgicks hemma, och han sov alltid hemma och vi hade mkt sex som var fantastisk! Han sa ofta att han aldrig vill mista mig, hur allt än blir. Att skulle vi separera skulle det vara som allra bästa vänner. Och jag kände exakt likadant!Men hoppet att han inte skulle lämna fanns alltid...Tyvärr blev min ångest för jobbig så vi bestämde att vi ska pausa "oss", bo i hop som vi gör och reda ut allt i lugn o ro med barn hus ekonomi. Men att jag skulle kunna släppa på svartsjukan o ångesten.Inte lätt men faktiskt blev jag lugnare!Jag släppte alla mina misstankar mot deras sms, vad de gjorde när de sågs. Nu var det inte min sak på ngt sätt? Och han var mkt öppen med det mesta.De inledde en relation o i går sa han att han vill vara med henne, exklusivt.Men att vi ska separera som vänner och inte skynda med ngt. Som vi redan bestämt. Vi grät kramades, ja vi hade även sex... Som ett avslut?Otroligt smärtsamt. Men vi är så fruktansvärt tighta! Vi kan gå från gråt till skratt på en minut.Vi har haft fantastisk sex och pratat mer än någonsin! Till och med haft sex fast vi sagt att det är över. Vi känner så mkt för varann! Är det galet om vi båda mår bra av det??Nu ska det vara de 2 så då gissar jag att sexbiten försvinner men vi vill fortsätta göra saker ihop, umgås.Och han säger att man aldrig vet vad framtiden bär med sig, men att han aldrig vill mista mig eller familjen helt. Att vi är en del av varandra för evigt. Han tänker på oss varje dag och undrar om han gör rätt, men han mår så bra med henne.Jag känner honom utan o innan o tror genuint på hans ord. Jag är fortfarande inte ett dugg arg. Sorgsen mest.Det går upp o ner men när vi träffas mår jag så bra!Tanken är bo kvar ihop över årsskiftet sen börja se över försäljning av hus etc. I lugn o ro.Kommer vi kunna fortsätt vara bästa vänner som vi vill?Skulle han komma i morgon o säga ta mig tillbaka skulle jag inte ens tveka. Vi har så.mkt historia, så sammanväxta. Men känner att vara hans vän skulle betyda så mkt...Har vi en chans att fixa detta på ett bra sätt?
-
Svar på tråden Vår situation är så udda! Eller?
-
Det som kändes udda var att jag inte kastat ut honom, att jag ville fortsätta leva under samma tak, att jag fortfarande ville ha sex med honom....Anonym (Betty) skrev 2023-11-08 18:45:08 följande:Men som din egna rubrik lyder. Vad är det ens du själv tycker är så udda i din situation då? För då försvarar ju allt som vi många andra tycker är konstigt.
Det är många saker som inte är ett dugg konstigt. Att någon blir kär i någon annan är inte udda. Att bli lämnad för någon annan är inte udda. Att folk är otrogna är inte udda.
Att fortsätta bo med varandra tills man löst boendesituationen är inte heller udda. Det är många som måste renovera, sälja, hitta nåt nytt osv. Ekonomi o bank strular. Det är brist på hyresrätter. Så inget konstigt här heller. (Även om jag tror att det skulle vara bra för er att du antog hans erbjudande om att flytta i några dagar. Han kanske skulle börja sakna dig).
De sakerna jag tycker är udda håller du inte med om. Jag tycker ditt ex hade ett udda och respektlöst beteende när han valde att fortsätta umgås med henne när de hade hånglat och ni fortfarande var ett par. Och nu tycker jag att han är ganska respektlös också. Även om ni sagt att det är slut mellan er skulle han kunna ha väntat med att berätta för alla på deras jobb och lugnar sig med att träffa henne mitt under näsan på dig. Han skulle kunna lugna sig lite tills ni löst allt med boende. Det hade han kunnat ge erat 25 år gammal bagage.
Men du håller inte med. Så vad är det ens du tycker är udda mer er och eran separation?
Att jag helt enkelt reagerade som jag gjorde.
Att jag tyckte det var värt att bara låta allt bero ett tag.
Att jag inte ekan känna ilska eller hat. -
@ maria
Hjärnan har fattat att vi inte är ihop längre.
Ngt jag faktiskt fattade ordentligt idag.
Hjärtat tvivlar fortfarande men tror det beror på att det håller på o läker. Vet je hur jag skulle reagera om han kom hem och tog mig i sina armar och sa att det bara är mig han älskar. Jag vet ärligt inte!,
Hjärnan säger aldrig!
Hjärtat blöder och skulle säketärt säga ja
Jag sa i början att jag är beredd att jobba hårt för oss om vi förblir ett par, om han vill jobba lika hårt. För det finns saker som vi behöver jobba på, vi hade ett långt snack ngn dag efter otroheten där vi tog upp ALLT kring vårt tidigare liv. Och det finns mkt som vi båda fattar inte har funkat på flera år. Saker som absolut går att jobba på, vi har bara inte ORKAT de senaste ksnske 4 åren att ta tag i någonting alls.
Huset har förfallit, jag är expert på att stoppa huvudet i sanden o han håller saker inom sig.
Jag axlar allas problem för att underlätta för alla andra, och sen har livet bara rullat på.
Konstigt nog kändes allt väldigt ljust bara några månader innan otroheten. Vi hade hittat tillbaka till varandra på flera plan och jag kände att vi hade en ljus framtid. Han hade hittat ett jobb han trivdes med, mitt jobb är fantastiskt.. Vårt sexliv blomstrade!
Tyvärr fanns oron om dottern kvar, och allt det vi hade den långa diskussionen om. Tror detta bidragit till att vi tagit varandra för givet och att detta med kollegan ens hände.
-
Ja men du är oerhört klarsynt och medveten om dina känslor. Sedan så tänker jag på främst på min egen reaktion i början.anonym gullviva skrev 2023-11-08 19:37:32 följande:Det som kändes udda var att jag inte kastat ut honom, att jag ville fortsätta leva under samma tak, att jag fortfarande ville ha sex med honom....
Att jag helt enkelt reagerade som jag gjorde.
Att jag tyckte det var värt att bara låta allt bero ett tag.
Att jag inte ekan känna ilska eller hat.
Du säger att han alltid varit ärlig och är det nu också. Jag med andra pratar om konsekvenser som om han begått ett brott. Vi pratar dessutom om han borde få gå på promenad med en kvinna.
Säga vad man vill men "kvinnorna på familjeliv" håller ihop, haha.
Nästa steg blir att vi kräver männen på burka.
Nej men det finns ju naturligtvis en ofattbar sorg över det som hänt. Som du själv skrev tidigare innan var det ni som pratade om hur dagen hade varit. Nu är du utbytt. Hans sms går till en annan kvinna. Det är klart att det gör fruktansvärt ont.
Ilska är ju oftast maskerad sorg. Jag tycker du ska göra det som känns bra för dig, använda familjeliv som ett bollplank. Sedan är detta ett känsligt ämne vi reagerar med ilska för att det är lättare än att erkänna sorg vilket du redan har gjort. Du kommer att klara dig bra eftersom du helt klart har bättre kontakt med dina känslor än vad många av oss andra har.
I och med att de har gått ut på jobbet med att de är ett par så är det klart nu. Nu ska julen gå och sedan ska dottern informeras. Sedan säljer ni huset.
Försök få så många lugna sköna stunder som möjligt och ta vara på det lilla.
Det är klart att 25 år tillsammans glömmer man inte på en eftermiddag, inte två heller.
Det som var ni finns inte längre.. -
Wow tack för ditt svar! Så nyanserat lugnt men ä då rakt.Anonym (Hmm) skrev 2023-11-08 19:53:51 följande:Ja men du är oerhört klarsynt och medveten om dina känslor. Sedan så tänker jag på främst på min egen reaktion i början.
Du säger att han alltid varit ärlig och är det nu också. Jag med andra pratar om konsekvenser som om han begått ett brott. Vi pratar dessutom om han borde få gå på promenad med en kvinna.
Säga vad man vill men "kvinnorna på familjeliv" håller ihop, haha.
Nästa steg blir att vi kräver männen på burka.
Nej men det finns ju naturligtvis en ofattbar sorg över det som hänt. Som du själv skrev tidigare innan var det ni som pratade om hur dagen hade varit. Nu är du utbytt. Hans sms går till en annan kvinna. Det är klart att det gör fruktansvärt ont.
Ilska är ju oftast maskerad sorg. Jag tycker du ska göra det som känns bra för dig, använda familjeliv som ett bollplank. Sedan är detta ett känsligt ämne vi reagerar med ilska för att det är lättare än att erkänna sorg vilket du redan har gjort. Du kommer att klara dig bra eftersom du helt klart har bättre kontakt med dina känslor än vad många av oss andra har.
I och med att de har gått ut på jobbet med att de är ett par så är det klart nu. Nu ska julen gå och sedan ska dottern informeras. Sedan säljer ni huset.
Försök få så många lugna sköna stunder som möjligt och ta vara på det lilla.
Det är klart att 25 år tillsammans glömmer man inte på en eftermiddag, inte två heller.
Det som var ni finns inte längre..
Jag känner exakt så...
Jag ska verkligen försöka backa nu, jag kommer alltid först med mina starka reaktioner frågor sms och fan och hans moster.
Ska testa att backa.. Och se om Han tar några initiativ till att prata, umgås...
Inte inte att jag ska gå och vänta, det menar jag inte. Ska verkeligen felsöka göra mitt, hänga med dottern och husdjuren...
Ikväll är han o nya och gymmar, jag o dottern har spaat, pluggat o myst så fint! -
Anonym (Hmm) skrev 2023-11-08 19:53:51 följande:Ja men du är oerhört klarsynt och medveten om dina känslor. Sedan så tänker jag på främst på min egen reaktion i början.
Du säger att han alltid varit ärlig och är det nu också. Jag med andra pratar om konsekvenser som om han begått ett brott. Vi pratar dessutom om han borde få gå på promenad med en kvinna.
Säga vad man vill men "kvinnorna på familjeliv" håller ihop, haha.
Nästa steg blir att vi kräver männen på burka.
Nej men det finns ju naturligtvis en ofattbar sorg över det som hänt. Som du själv skrev tidigare innan var det ni som pratade om hur dagen hade varit. Nu är du utbytt. Hans sms går till en annan kvinna. Det är klart att det gör fruktansvärt ont.
Ilska är ju oftast maskerad sorg. Jag tycker du ska göra det som känns bra för dig, använda familjeliv som ett bollplank. Sedan är detta ett känsligt ämne vi reagerar med ilska för att det är lättare än att erkänna sorg vilket du redan har gjort. Du kommer att klara dig bra eftersom du helt klart har bättre kontakt med dina känslor än vad många av oss andra har.
I och med att de har gått ut på jobbet med att de är ett par så är det klart nu. Nu ska julen gå och sedan ska dottern informeras. Sedan säljer ni huset.
Försök få så många lugna sköna stunder som möjligt och ta vara på det lilla.
Det är klart att 25 år tillsammans glömmer man inte på en eftermiddag, inte två heller.
Det som var ni finns inte längre..klokt skrivet.
Ilska är ett viktigt redskap vi har tillgång till för att markera en gräns, att markera avstånd, att sätta stopp. Reaktionen säger "DETTA är INTE ok för mig!" Det behöver inte handla om varken bestraffning eller hämndbegär (som inte är särskilt sunt).
Jag tror att TS har markerat, jag tror att exet har förstått hennes känsla. Nej, hon har inte kastat ut honom och rivit upp himmel och jord. Som jag hört TS tror jag det är ett klokt val för henne, just nu.
Det kommer att rätta till sig den närmaste tiden och lösa sig på ett eller annat sätt. -
Varför kan du inte tänka dig att han är ifrån dig ett litet tag åtminstone då? Är det ett behov av att veta vad han gör? Att han inte sover över där. Hålla koll? Rädsla? Eller Vadå?
För det hade ju kunnat varit bra för er er.
-
Jag vet inte faktisktAnonym (Brbf) skrev 2023-11-08 20:45:35 följande:
Varför kan du inte tänka dig att han är ifrån dig ett litet tag åtminstone då? Är det ett behov av att veta vad han gör? Att han inte sover över där. Hålla koll? Rädsla? Eller Vadå?
För det hade ju kunnat varit bra för er er.
Vet att de hade en plan om en weekend om ett par veckor men inget planerat.
Men då åker ju de 2 och då tror jag jag skulle tycka det var jobbigt.
Men själv lär han inte vilja åka någonstans heller... -
anonym gullviva skrev 2023-11-08 20:57:44 följande:Jag vet inte faktiskt
Vet att de hade en plan om en weekend om ett par veckor men inget planerat.
Men då åker ju de 2 och då tror jag jag skulle tycka det var jobbigt.
Men själv lär han inte vilja åka någonstans heller...Okej nej jag tänkte mer där han verkligen är själv. Utan någon annan. Så han får tänka ifred. Men visst, du säger ju att han bestämt sig. Men samtidigt verkar han ju vela än.
Han verkar inte så eftertänksam. Redan gått ut med sin nya tjej och bor med dig än. Tänker han inte på hur han tolkas av andra då. På allt, verkar han vela.
Har han alltid varit så impulsiv?
-
Och innan någon säget det så vet jag att många bor med någon tills de sålt huset etc. Men det ser dåligt ut. ännu mer när de har barn dessutom. Ännu mer efter 25 år.
Barnet lär väl vara lagom ledset nu. En pappa som drar, först sorg över det och sen att han redan har en ny. Som om familjen aldrig betydde nåt.
Pappan behöver stötta sitt barn. Inte flänga runt med en ny tjej.
-
Kunde ej citera senaste
Nej han är verkligen inte impulsiv annars...
Men så. Mkt har förändrats senaste tiden han beter sig inte exakt som han brukar i flera avseenden.