• Pea593

    Vi som startar IVF 2023

    Hej! Tänkte starta en tråd här för oss som planeras börja IVF behandling detta år. 

    Själv ska jag påbörja behandlingen med sprutor imorgon (Bemfola 225).
    Efter två år med ofrivillig barnlöshet är jag mer än taggad! 
    Livrädd ja, men ändå så peppad på att något äntligen händer. 

    Vi är oförklarligt barnlösa då alla tester har visat sig vara normala. Och påbörjar nu behandling via Livio i Falun. 

    Det vore kul om fler som är i samma sits samlas här så kan vi peppa och stötta varandra. 

    🤗

  • Svar på tråden Vi som startar IVF 2023
  • Noelani
    Lunaymar skrev 2023-07-28 16:41:57 följande:

    Jag förstår att väntan är jobbig. För det är liksom alltid något att vänta på -ägglossningen, TD, mensen, nästa cykeln.. men det är så det är så vi får bara gilla läget. 


    Jag funderade på att testa med Clearblue men min barnmorska avrådde mig från det för hon tyckte att det bara kommer att skapa mer oro. Och nu befinnee jag mig utomlands och vill liksom inte ens göra det för jag behöver ändå göra ett VUL för att få det bekräftat..


    Ja, de är nog bäst att vi lär oss att inte testa hela tiden (även om jag själv nog hade testat 14 ggr om dagen) utan lär oss att lita på att allt kommer gå vägen <3 

    Hoppas du kan njuta till fullo utomlands och har det riktigt fint! 
    Orkidé8181 skrev 2023-07-28 17:11:03 följande:
    Banden testade jag mina 2 förra grav och funkade inte alls tyckte jag.
    har Calma här hemma, tuggade den jätte mkt i början av illamåendet, men nu tycker jag de smakar så illa så vill inte ta dem, mår bara ännu mer illa 😅

    allt e så konstigt, ena dagen funkar något och nästa dagen inte?
    får som sagt ta en dag i taget? tack ändå för tips ❤️

    försöker tänka att varje dag är en dag närmare målet, oavsett mående så tar jag mig ju igenom dagarna på något sätt?

    och denna grupp är fantastisk ❤️❤️❤️
    Gud så jobbigt det låter! Men ändå skönt att veta att det finns ett slut på det iaf om en 7-8 månader som längst ;) 

    Ja denna grupp är verkligen fantastisk. Jag vet inte varför men det är inte alltid så lätt heller att prata med den man lever med. Vet inte om ni andra upplever samma men känner ibland att det typ är det ända man pratar om och ibland vill man bara vara lite ledsen i fred för annars är det så lätt att man smittar av sig till varandra och då blir det extra tungt hemma. Då är det himla skönt att kunna ventilera sin tillfälliga sorg här. . 

    Vad gör ni andra om dagarna? Jag känner att allt har blivit så jävla tråkigt sen vi började IVF.
  • Noelani

    Men så jäkla skönt, nu kom mensen också så då blir det Köpenhamn på måndag och förhoppningsvis sprutstart direkt :) 

    Och äntligen kan man få ta en värktablett och slippa denna hiskeliga huvudvärk haha

  • Lunaymar
    Noelani skrev 2023-07-28 18:00:19 följande:
    Ja, de är nog bäst att vi lär oss att inte testa hela tiden (även om jag själv nog hade testat 14 ggr om dagen) utan lär oss att lita på att allt kommer gå vägen <3 

    Hoppas du kan njuta till fullo utomlands och har det riktigt fint! 
    Orkidé8181 skrev 2023-07-28 17:11:03 följande:
    Banden testade jag mina 2 förra grav och funkade inte alls tyckte jag.
    har Calma här hemma, tuggade den jätte mkt i början av illamåendet, men nu tycker jag de smakar så illa så vill inte ta dem, mår bara ännu mer illa 😅

    allt e så konstigt, ena dagen funkar något och nästa dagen inte?
    får som sagt ta en dag i taget? tack ändå för tips ❤️

    försöker tänka att varje dag är en dag närmare målet, oavsett mående så tar jag mig ju igenom dagarna på något sätt?

    och denna grupp är fantastisk ❤️❤️❤️
    Gud så jobbigt det låter! Men ändå skönt att veta att det finns ett slut på det iaf om en 7-8 månader som längst ;) 

    Ja denna grupp är verkligen fantastisk. Jag vet inte varför men det är inte alltid så lätt heller att prata med den man lever med. Vet inte om ni andra upplever samma men känner ibland att det typ är det ända man pratar om och ibland vill man bara vara lite ledsen i fred för annars är det så lätt att man smittar av sig till varandra och då blir det extra tungt hemma. Då är det himla skönt att kunna ventilera sin tillfälliga sorg här. . 

    Vad gör ni andra om dagarna? Jag känner att allt har blivit så jävla tråkigt sen vi började IVF.
    Hej,

    jag känner exakt samma om det här med att prata med min partner om detta. Det känns som att han inte förstår alls min oro och skämtar bort det. Han frågar knappt hur jag mår så jag känner mig väldigt ledsen. det är väldigt skönt att kunna prata här med er.
  • Noelani
    Lunaymar skrev 2023-07-28 20:01:08 följande:
    Hej,

    jag känner exakt samma om det här med att prata med min partner om detta. Det känns som att han inte förstår alls min oro och skämtar bort det. Han frågar knappt hur jag mår så jag känner mig väldigt ledsen. det är väldigt skönt att kunna prata här med er.
    Åh vad jobbigt! Men känns som män kanske är lite mer så när dem inte vet hur de ska ta hand om sina egna känslor. Och känner allt senare än oss ? Har du någon annan att prata med också? <3 

    Min karl är mer åt andra hållet - överdrivet orolig för mig och hur jag mår men samtidigt också rejält dålig på att hantera sina egna känslor många gånger. Och han är alltid lite efter mig i känslorna.. I onsdags när jag var ledsen förstod han ingenting och jag förstod precis varför. För trots negativt test så sent som i morse var det först nu när jag fick mens som han blev ledsen. Som om han inte tog till sig det förrän det fanns något "fysiskt" att ta på liksom.. Och det är egentligen tur för då är vi aldrig ledsna samtidigt.

    Hur är era gubbar annars? Följer de med på alla undersökningar osv?
  • Noelani
    Vårt fina gäng 🥚❤️  
     
    Noelani:
    39 år, Första barnet, Mild IVF1, IVF2 start troligen 31/7, ISCI, ET1
     
    Quincey: 
    33 år, Första barnet, paus i väntan på IVF3, ET 1
     
    Orkidé8181:
    42 år, Tredje barnet, IVF4, ICSI,  ET3 + FET2, Gravid vecka 11 ( BF 19/2-24 ) 👶
     
    Sola13:
    31 år, Första barnet, IVF3, ET3, TD 22 juli, Gravid 👶
     
    Vito87:
    36 år. Andra barnet, paus inför IVF/ICSI (med PGT) nr 3. Blev en FET på första försöket som inte tog sig. 
     
    Gvk:
    42 år, ensamstående som försöker bli gravid.
    IVF5, ET2, testdag 31/7
     
    Humlaan:
    31 år, PCOS IVF 2, gravid vecka 7, överstimulerad, mitt första Vul vecka 6+0 och såg ett litet hjärta slå 🙏🏻 nästa blir vecka 9 :) 👶
     
    Femling: 
    35 år. Första barnet, IVF1, FET1 (ingen ET), gravid vecka 8 (ej UL gjort än) 👶
     
    Sandralinnea123:
    25 år, Första barnet, IVF2, ET1
     
    Ms MR:
    38 år, första graviditet, IVF 1 / ICSI, ET1. Gravid vecka 8 (ej UL gjort  än) 👶

    Mathilda88:
    35 år, IVF 1, ingen ET, paus i väntan på IVF2
     
    SK85:
    Lägg gärna till dig själv :)

    Lunaymar:
    Lägg gärna till dig själv :)

    Kopiera och uppdatera om du har någon ny info att dela eller om du som ny vill lägga till dig själv 🙏🏻
  • Lunaymar
    Noelani skrev 2023-07-28 20:15:03 följande:
    Åh vad jobbigt! Men känns som män kanske är lite mer så när dem inte vet hur de ska ta hand om sina egna känslor. Och känner allt senare än oss ? Har du någon annan att prata med också? <3 

    Min karl är mer åt andra hållet - överdrivet orolig för mig och hur jag mår men samtidigt också rejält dålig på att hantera sina egna känslor många gånger. Och han är alltid lite efter mig i känslorna.. I onsdags när jag var ledsen förstod han ingenting och jag förstod precis varför. För trots negativt test så sent som i morse var det först nu när jag fick mens som han blev ledsen. Som om han inte tog till sig det förrän det fanns något "fysiskt" att ta på liksom.. Och det är egentligen tur för då är vi aldrig ledsna samtidigt.

    Hur är era gubbar annars? Följer de med på alla undersökningar osv?

    Ja, du har nog rätt att det är så. Han vill ju inte ta ut något i förskott. Liksom inte vara ledsen två gånger. Vilket egentligen är smart men jag kan inte låta bli. 


    Min man är ju världens snällaste men tycker att min oro är ologisk. Och till en viss del är det bra att han inte ger efter och gör det värre men samtidigt skulle jag vilja ha mer förståelse. 
    men visst, han har följt med på allt under förra graviditeten. :) 

    Ja, det är ändå tur att ni inte är ledsna samtidigt och kan peppa och trösta varandra. 

  • Lunaymar
    Noelani:
    39 år, Första barnet, Mild IVF1, IVF2 start troligen 31/7, ISCI, ET1
     
    Quincey: 
    33 år, Första barnet, paus i väntan på IVF3, ET 1
     
    Orkidé8181:
    42 år, Tredje barnet, IVF4, ICSI,  ET3 + FET2, Gravid vecka 11 ( BF 19/2-24 ) 👶
     
    Sola13:
    31 år, Första barnet, IVF3, ET3, TD 22 juli, Gravid 👶
     
    Vito87:
    36 år. Andra barnet, paus inför IVF/ICSI (med PGT) nr 3. Blev en FET på första försöket som inte tog sig. 
     
    Gvk:
    42 år, ensamstående som försöker bli gravid.
    IVF5, ET2, testdag 31/7
     
    Humlaan:
    31 år, PCOS IVF 2, gravid vecka 7, överstimulerad, mitt första Vul vecka 6+0 och såg ett litet hjärta slå 🙏🏻 nästa blir vecka 9 :) 👶
     
    Femling: 
    35 år. Första barnet, IVF1, FET1 (ingen ET), gravid vecka 8 (ej UL gjort än) 👶
     
    Sandralinnea123:
    25 år, Första barnet, IVF2, ET1
     
    Ms MR:
    38 år, första graviditet, IVF 1 / ICSI, ET1. Gravid vecka 8 (ej UL gjort  än) 👶

    Mathilda88:
    35 år, IVF 1, ingen ET, paus i väntan på IVF2
     
    SK85:
    Lägg gärna till dig själv :)

    Lunaymar:
    34 år, andra graviditeten (har en 2åring hemma). Gravid vecka 7. Ej IVF men progesteronbehandling. 
  • Femling
    Noelani skrev 2023-07-28 20:15:03 följande:
    Åh vad jobbigt! Men känns som män kanske är lite mer så när dem inte vet hur de ska ta hand om sina egna känslor. Och känner allt senare än oss ? Har du någon annan att prata med också? <3 

    Min karl är mer åt andra hållet - överdrivet orolig för mig och hur jag mår men samtidigt också rejält dålig på att hantera sina egna känslor många gånger. Och han är alltid lite efter mig i känslorna.. I onsdags när jag var ledsen förstod han ingenting och jag förstod precis varför. För trots negativt test så sent som i morse var det först nu när jag fick mens som han blev ledsen. Som om han inte tog till sig det förrän det fanns något "fysiskt" att ta på liksom.. Och det är egentligen tur för då är vi aldrig ledsna samtidigt.

    Hur är era gubbar annars? Följer de med på alla undersökningar osv?

    Min sambo är väldigt med i detta också och ett jättebra stöd, tror en anledning är för han vill ha barn nästan ännu mer än jag och han har varit med på varenda undersökning/möte på Sahlgrenska i denna process och det är han som ställer mest frågor och vill lära sig mer. 


    nu är det lättare att prata mer om hela den snurra med honom, tidigare i hela göra barn-snurran har faktiskt jag varit ?problemet? då jag har svårt att visa helt och hållet hur jobbigt det har varit och vid alla tre missfall vi haft har det värsta varit att behöva berätta för honom för jag vet hur ledsen han blivit och jag har därför av någon konstig anledning känt att jag måste vara den ?starka? även fast jag absolut inte har behövt vara det. Sen vi startade med IVFen så har han varit den positiva som peppat och försökt få mig att vara mer hoppfull så det har varit jätteskönt för mig som kan vara lite negativ haha. Även inför vårt första ultraljud nu som gravid så var det jag som sa att det finns nog inget levande där medan han försökte få mig att tänka positivt istället och han hade rätt.


    Nu senast igår kväll i sängen låg han och läste på i gravidappen om vad som händer i vecka 10 där vi nu är ❤️

  • Noelani
    Femling skrev 2023-07-28 21:00:27 följande:

    Min sambo är väldigt med i detta också och ett jättebra stöd, tror en anledning är för han vill ha barn nästan ännu mer än jag och han har varit med på varenda undersökning/möte på Sahlgrenska i denna process och det är han som ställer mest frågor och vill lära sig mer. 


    nu är det lättare att prata mer om hela den snurra med honom, tidigare i hela göra barn-snurran har faktiskt jag varit ?problemet? då jag har svårt att visa helt och hållet hur jobbigt det har varit och vid alla tre missfall vi haft har det värsta varit att behöva berätta för honom för jag vet hur ledsen han blivit och jag har därför av någon konstig anledning känt att jag måste vara den ?starka? även fast jag absolut inte har behövt vara det. Sen vi startade med IVFen så har han varit den positiva som peppat och försökt få mig att vara mer hoppfull så det har varit jätteskönt för mig som kan vara lite negativ haha. Även inför vårt första ultraljud nu som gravid så var det jag som sa att det finns nog inget levande där medan han försökte få mig att tänka positivt istället och han hade rätt.


    Nu senast igår kväll i sängen låg han och läste på i gravidappen om vad som händer i vecka 10 där vi nu är ❤️


    Nä vad fint!! Blir helt tårögd!! 
    På kliniken vi går känns det alltid som alla tjejer kommer dit själva nämligen.. Alltid undrat vad det beror på - om det är för att man inte får ledigt från jobb eller om det bara är så att man tycker kvinnan kan gå själv.

    Min följer också med på alla. Han brukar säga att han alltid känner sig så maktlös men det är så jädra fint med stödet ju. Han frågar också massa.. Det roligaste var när jag skulle börja ta cyclogest och han missade att det är vagitorier och frågade läkaren om det skulle tas med mat eller inte haha

    Så jobbigt att känna att du är typ bäraren på dåliga nyheter men också så fint att ni nu är i vecka 10 och snart vecka 12 där missfallsrisken sänks så mycket. Nu håller vi alla tummar och tår här!!  
  • Orkidé8181

    Noelani: tack ❤️ ja som tur var finns det ett slut på detta och en längsta tid så får förhålla mig till det 😂

    håller med, så skönt att kunna bolla lite känslor och tankar här.
    min sambo följer vecka per vecka, helt plötsligt kan han säga: nu är det v 10, det står att du ska vara piggare 🤣
    så han förväntar sig att mitt illamående ska vara borta from nästa vecka ( v 12 ), men har förberett han på att det kanske är så att det inte kommer bli så 🤣

    jag orkar inte förklara hur individuellt allt är, men är glad att han läser i någon app, jag brukar fråga hur jag ska må, men inget stämmer 🤣

    han har också varit med hela vägen, inte gett mig sprutorna, men varit med även på alla besök, inte de då de endast kollat när de ska boka in äggplock, men annars har han varit med 😊

Svar på tråden Vi som startar IVF 2023