Femling skrev 2023-07-28 21:00:27 följande:
Min sambo är väldigt med i detta också och ett jättebra stöd, tror en anledning är för han vill ha barn nästan ännu mer än jag och han har varit med på varenda undersökning/möte på Sahlgrenska i denna process och det är han som ställer mest frågor och vill lära sig mer.
nu är det lättare att prata mer om hela den snurra med honom, tidigare i hela göra barn-snurran har faktiskt jag varit ?problemet? då jag har svårt att visa helt och hållet hur jobbigt det har varit och vid alla tre missfall vi haft har det värsta varit att behöva berätta för honom för jag vet hur ledsen han blivit och jag har därför av någon konstig anledning känt att jag måste vara den ?starka? även fast jag absolut inte har behövt vara det. Sen vi startade med IVFen så har han varit den positiva som peppat och försökt få mig att vara mer hoppfull så det har varit jätteskönt för mig som kan vara lite negativ haha. Även inför vårt första ultraljud nu som gravid så var det jag som sa att det finns nog inget levande där medan han försökte få mig att tänka positivt istället och han hade rätt.
Nu senast igår kväll i sängen låg han och läste på i gravidappen om vad som händer i vecka 10 där vi nu är ❤️
Så himla fin sambo!
Så roligt att höra att han är den som läser på och är den kunskapstörstande i så stor omfattning, annars hör jag bara om att det är kvinnorna som söker info på det viset
. Min sambo gör det inte, med rädsla av att typ onda situationen, så jag får berätta allt jag läst eller fått till mig. Han fick dock de sidorna från It start with the egg som berör manligt fertilitet och sen berätta för mig sammanfattningsvis vad den lyfte fram. Kändes fint att dela det tillsammans.
Noelani skrev 2023-07-28 21:26:28 följande:
Nä vad fint!! Blir helt tårögd!!
På kliniken vi går känns det alltid som alla tjejer kommer dit själva nämligen.. Alltid undrat vad det beror på - om det är för att man inte får ledigt från jobb eller om det bara är så att man tycker kvinnan kan gå själv.
Min följer också med på alla. Han brukar säga att han alltid känner sig så maktlös men det är så jädra fint med stödet ju. Han frågar också massa.. Det roligaste var när jag skulle börja ta cyclogest och han missade att det är vagitorier och frågade läkaren om det skulle tas med mat eller inte haha
Så jobbigt att känna att du är typ bäraren på dåliga nyheter men också så fint att ni nu är i vecka 10 och snart vecka 12 där missfallsrisken sänks så mycket. Nu håller vi alla tummar och tår här!!
Min sambo hade följt med på alla besök om han kunnat, men som ny på jobbet och jobbar dagtid 8-17 med enbart provanställning när vi började så har det tyvärr enbart blivit första välkomstsamtalet och äggplocket som han kunnat vara med på. Och återföringen som är obligatorisk om vi hade fått en sådan... Därför är han väldigt pepp nu på att nästa omgång ligger lagom till hans semester (och nu fast anställd) så att han kan få följa med på alla undersökningarna!
Hur andra ser på det är en bra fråga, tror nog det är allt från ej fått ledigt till att han inte anser det vara viktigt nog, eller hon inte anser att det behövs. Kanske gemensam överenskommelse att bara hon går av ekonomiska skäl? Själv hade jag gärna haft med min sambo var gång (och han med), men ja tyvärr har vi inte fått ihop det.
Min sambo har fått ge sprutorna lite drygt varannan dag för att kunna få bli än lite mer involverad i det hela och inte enbart en standbyer typ. Sen har han varit så himla peppande och omhuldande när jag mått dåligt, fixat mat jag kunnat äta, masserat, pysslat om, peppat när jag varit låg eller ledsen etc. Han känner stort ansvar att när jag är låg/inte mår bra så är han den starke, sen när jag mår bra kan han slappna av och bearbeta sina känslor.
