När går det över? Hur gör man efter otroheten?

You can t be real! 

Så kränkande ordval. Så fel i ett diskussionsforum, speciellt när TS faktiskt bett dig hålla dig till avbytarbänken, Skäms på dig. 

Jag är inte ute efter att tjafsa. Jag är genuint nyfiken på hur du tänker.
Om det är någon som tjafsar nu så är det du.
Jag ställer då en fråga.
Har du varit med om otrohet själv och vet vilken skada det kan orsaka?
Jag hoppas du vill svara på det,så kanske det blir lättare att förstå dig.
Jag påstår inte,och har aldrig påstått att otrohet skulle orsaka ptsd.
Däremot så kan det vara traumatiskt. Det är en slags sorg.
Så jag tycker inte att man ska förminska andras känslor bara för att det finns värre saker här i livet.
Vi är alla olika och hanterar saker på olika sätt. 

Så du tycker inte att TS ska ta sig i kragen? Vad tycker du han ska göra då?

@ TS (Bedragen 2020), Nu är vi framme vid punkt 6 och vår avrundande frågeställning.

6) Vad ska jag säga till barnen? 

Vad som sägs till barnen kan inte tas tillbaka senare. Var försiktig när du samtalar med dina barn. De behöver och vill förmodligen inte höra alla detaljer eller dömande ord. 

Det bästa sättet att berätta för barnen är att du och din partner sätter er ner tillsammans med era barn och berättar att ni har problem, att ni arbetar med dem, och att ingenting är deras fel. Om barnen har frågor, svara på ett sätt som är lämpligt med tanke på ålder. 

Sammanfattningsvis förstör otrohet tillit och den svikna partnern hamnar i en känslomässig berg och dalbana. När det sker är det svårt att veta hur man ska göra och inte. Gå från impuls till reflektion för att sen handla, istället för att gå från impuls till handling. 

Hoppas mitt referatet av dbksverige.se ger dig någon vägledning och konkreta tips! 

 

Jag är inte ute efter att tjafsa. Jag är genuint nyfiken på hur du tänker.
Om det är någon som tjafsar nu så är det du.
Jag ställer då en fråga.
Har du varit med om otrohet själv och vet vilken skada det kan orsaka?
Jag hoppas du vill svara på det,så kanske det blir lättare att förstå dig.
Jag påstår inte,och har aldrig påstått att otrohet skulle orsaka ptsd.
Däremot så kan det vara traumatiskt. Det är en slags sorg.
Så jag tycker inte att man ska förminska andras känslor bara för att det finns värre saker här i livet.
Vi är alla olika och hanterar saker på olika sätt. 

Jag föreställde mig det är uppenbart hur jag anser TS ska hantera sin frus otrohet. 

Du säger ?ta sig i kragen?.  

Jag säger läka sig själv. Samtal med vänner och familjemedlemmar som stödjer kan bidra. Prata med en kunnig eller legitimerad terapeut som lyssnar och ger honom opartisk feedback stödjer även läkningsprocessen. Ventilera här på forumet är kompletterande och är absolut inte fel. Så länge alla drar åt samma håll, i en positiv anda, är det värdefullt. 

Om inte förhållandet redan är dött, lär de här punkterna definitivt avsluta det 

Spionappar i telefonerna... Nej, nej nej ...

Visste väl att det var något mysko med det här. Och mycket riktigt, följer man länken hamnar man på en sida för behandling av sexberoende.

Något helt annat med andra ord.

Givetvis är du det och du fortsätter enträget. 

Att man inte kan utveckla PTSD av otrohet har INGENTING med mina upplevelser att göra och gör det således varken enklare eller svårare att förstå. 

Så om du aldrig påstått det eller tror det blir det ÄNNU sjukare att du försöker lägga en massa åsikter och "tankegångar" på mig att tjafsa mot. 

Dig är jag färdig med. Du får leta tjafs med någon annan. 

 

Visste väl att det var något mysko med det här. Och mycket riktigt, följer man länken hamnar man på en sida för behandling av sexberoende.

Något helt annat med andra ord.