Anonym (Bedragen 2020)

Sat 1 Oct 2022 18:56

439 svar

När går det över? Hur gör man efter otroheten?

Drygt 2 år sedan min fru var otrogen. Känns fortfarande oerhört jobbigt, tänker på det närmast jämt. Älskar henne så enormt mycket, så förslag om att lämna henne undanbedes.

Det gör så sjukt ont att ha blivit lämnad för några liggs skull. Ser dom framför mig. Egentligen inte själva sexet som stör mest, mer att en annan man fanns vara mer lockande.

Du som varit med om att bli bedragen, när började det lätta? Vad har du för knep att dela med dig av?

Anonym (Bedragen 2020) Trådstartaren

Wed 23 Nov 2022 08:14

#171

Anonym (Anonym) skrev 2022-11-22 19:23:12 följande:

Inte många som följde viljan att inte ge tips på att lämna henne...

Du måste gå på djupet i varför hon gjorde det. Va det ngt som saknades hos er, ngt hon vill se mer av från dig, ngt hon inte vågat dela typ fantasier m.m.

Man ska inte älta en förlåtelse men man kan älta förståelse. Bara den förståelsen kan hjälpa dig bygga upp ditt självförtroende och leva med förlåtelsen. Du går säkert med osäkerheten "skulle hon göra det igen" och den kräver många svar och jobbiga samtal för att lägga åt sidan.

Sen som ngr kloka skrivit, det här är hennes boll, det är hennes dåliga samvete som ska läka din självkänsla, det ställer mkt krav på henne. Krav som hon måste respektera du ställer på henne

Allra enklaste utvägen hade kanske varit att lämna henne, men hon är en väldigt speciell kvinna som jag älskar väldigt mycket. Så jag/vi har valt att kämpa. Det är just förståelsen jag ältar, och jag har relativt nyligen bett henne vara med i detta arbete. Vi har tidigare gått i terapi, både enskild och som par.

Men nu vill jag ha förståelsen, så därför har vi ett snack en gång i veckan, istället för att jag går i månader och bygger upp ett tryck. Och det är hennes ansvar att ta upp det här samtalet, det är hon som ska ha lead på detta. Någonstans blir det ju ohållbart att leva med den stukade självkänslan, så detta är hennes alternativ. Och att hon i samtalen är helt ärlig. På relativt kort tid så känns det som ett bra val, elefanten i rummet krymper om man pratar om den, ältar sönder den.

Förlåtit henne? Jo, det har jag väl, men det är som sagt väldigt svårt att förstå. Hon förstår inte själv, säger hon, men så länge vi inte benat ut detta så blir det svårt att lita på henne, för en människa som inte riktigt vet vad den gör går ju inte att lita på. Men vi tar oss framåt, bit för bit, svårt och jobbigt även för henne såklart, med en hel del skuld och skam.

Jag kan ju tycka att det är att göra det enkelt för sig att skylla på ett dåligt förhållande, för helt uppenbarligen lever vi ju fortfarande ihop, och omvägen runt den här mannen var helt onödig. Vi hade kul ihop, bra sex, aldrig några gräl...men ändå så saknades något hos henne. Känslor för den här mannen finns också som en ingrediens (troligen mer än hon erkänner eller vill inse själv), de har haft en strulig historia ihop bak i tiden, så det var ingen helt ny gök som dök upp. Han är för övrigt 100% avslutad nu.

Anonym (jaha)

Wed 23 Nov 2022 09:47

#172

Anonym (Bedragen 2020) skrev 2022-11-23 08:14:20 följande:

Allra enklaste utvägen hade kanske varit att lämna henne, men hon är en väldigt speciell kvinna som jag älskar väldigt mycket. Så jag/vi har valt att kämpa. Det är just förståelsen jag ältar, och jag har relativt nyligen bett henne vara med i detta arbete. Vi har tidigare gått i terapi, både enskild och som par.

Men nu vill jag ha förståelsen, så därför har vi ett snack en gång i veckan, istället för att jag går i månader och bygger upp ett tryck. Och det är hennes ansvar att ta upp det här samtalet, det är hon som ska ha lead på detta. Någonstans blir det ju ohållbart att leva med den stukade självkänslan, så detta är hennes alternativ. Och att hon i samtalen är helt ärlig. På relativt kort tid så känns det som ett bra val, elefanten i rummet krymper om man pratar om den, ältar sönder den.

Förlåtit henne? Jo, det har jag väl, men det är som sagt väldigt svårt att förstå. Hon förstår inte själv, säger hon, men så länge vi inte benat ut detta så blir det svårt att lita på henne, för en människa som inte riktigt vet vad den gör går ju inte att lita på. Men vi tar oss framåt, bit för bit, svårt och jobbigt även för henne såklart, med en hel del skuld och skam.

Jag kan ju tycka att det är att göra det enkelt för sig att skylla på ett dåligt förhållande, för helt uppenbarligen lever vi ju fortfarande ihop, och omvägen runt den här mannen var helt onödig. Vi hade kul ihop, bra sex, aldrig några gräl...men ändå så saknades något hos henne. Känslor för den här mannen finns också som en ingrediens (troligen mer än hon erkänner eller vill inse själv), de har haft en strulig historia ihop bak i tiden, så det var ingen helt ny gök som dök upp. Han är för övrigt 100% avslutad nu.

Tänk på att känslor slår man inte av bara sådär... just nu är deras relation nedlagd på grund av allt ståhej den orsakat och hon har andra saker att fokusera på... men hur blir det sen, när all krutrök lagt sig och hon känner sig säker på dig igen?

Du skriver ju att deras relation går en bit tillbaka i tiden, dvs de har haft känslor för varandra till och från under lång tid, sånt försvinner inte bara sådär. Känslorna finns förmodligen dör och kommer finnas där länge, det är mer en fråga om vad hon kommer göra av dem.

Ordinär Man

Wed 23 Nov 2022 11:53

#173

Anonym (Kvinna) skrev 2022-11-22 12:16:05 följande:

Om jag inte har fel har TS (Bedragen 2020) nämnt att din åsikt i just den här frågan inte hjälper honom.

Alla får som du säger ha sin åsikt ifred. Du anser en otrohetsaffär är en skitsak att deala med. Andra tycker annorlunda. Bra! Faktiskt vet jag inte om en trådskapare räknas som ?åsiktspolis? men alldeles oavsett behöver samtligas åsikter respekteras! Din såväl som (Bedragen 2020) som därtill är trådskapare.

Inom medicinen finns en ICD-10 manual att gå på. Den avgör/diagnostiserar eventuell förekomst och grad av posttraumatiskt stressyndrom. Den är oxå vägledande om besvär istället klassas som mer vanliga stressreaktioner, (exkluderande PTSD). Gällande otrohet så går avläsa grad av påverkan med hjälp av ex vis manualen Post Infifelity Stress Disorder (PISD). Samma tillvägagångssätt som med PTSD check listan.

Jag är säker alla samtal i ämnet underlättas om du skippar ägna dig åt faktaresistens!

Anonym (Bedragen 2020) skrev 2022-11-21 15:43:08 följande:

TS här igen. Tack till er som bidrar, jag läser allt. Tyvärr kan jag inte säga att du Pirribyxan på något sätt hjälper mig i min fråga. Alla vet att det naturligtvis vore värre att mista sitt barn, att kriget i Ukraina är rena skiten och liknande jämförelser du gör. Men nu är det inte så att jag står i någon valsituation, där jag får välja mellan pest eller kolera, för just nu är det den här otroheten som grumlar min vardag. Och tro mig, jag har varit med om saker i mitt liv. Så jag bryr mig föga om dina relativiseringar, dom har inget med min frågeställning att göra.

Jag mår piss-i-röva, jag är helt klart traumatiserad. Skulle du kunna visa mig den respekten att du lämnar tråden. Du trasar sönder den. Du tillför inget. Ge dig.

Tack!

Nej, nej, nej! Gör har några psykologer hittat på begreppet PISD, ett tydlig renomesnyltande av det riktiga begreppet PTSD, för att kunna dra in några dollars.

PISD existerar alltså inte som vedertagen psykiatrisk diagnos. Ni borde skämmas över att att åka snålskjuts på de med psykiska trauman! Skäms! Skäms!

Anonym (Bedragen 2020) Trådstartaren

Wed 23 Nov 2022 16:00

#174

Anonym (jaha) skrev 2022-11-23 09:47:58 följande:

Tänk på att känslor slår man inte av bara sådär... just nu är deras relation nedlagd på grund av allt ståhej den orsakat och hon har andra saker att fokusera på... men hur blir det sen, när all krutrök lagt sig och hon känner sig säker på dig igen?

Du skriver ju att deras relation går en bit tillbaka i tiden, dvs de har haft känslor för varandra till och från under lång tid, sånt försvinner inte bara sådär. Känslorna finns förmodligen dör och kommer finnas där länge, det är mer en fråga om vad hon kommer göra av dem.

Det är jag såklart medveten om, men någonstans behöver jag bestämma mig för om jag tror det är möjligt att hon går till honom igen, och det tror jag inte. Och visst, känslor har ingen av och på-knapp, men tillsammans har vi gjort ett rätt hårt jobb, bl.a med enskild terapi och i par, och vi har pratat mycket. Nu har vi den här biten med att komma över det att ta tag i.

Någon har sagt att en otrohet kan föra ett par närmare, och jag tycker att det ligger något i det. För i nuläget är vi betydligt närmare varandra än innan det hände, hur konstigt det än låter. Jag/vi har bara en del grummel att ta tag i. Jobbigt som bara den, men inställningen är att det ska gå. Och som vi har det nu, förutom det jag bär inom mig, det gör att vi båda nyper oss i armen över hur nära det var att ta slut, för det var inte helt givet för mig att ta tillbaka henne.

Anonym (Kvinna)

Wed 23 Nov 2022 23:59

#175

@Ordinär man,

Innan du gafflar vidare. Vill att du bemöter mitt inlägg #158 som är riktat till dig som svar på ditt föregående till mig.

Vi tar din respons på inlägg #162, vilken är en konversation mellan mig och Anonym (Pirr i byxan) därefter tack!

Ogillar selektiva repliker där debattörer flyr sin egen input och levererar godtyckligt i andras ställen. Eller menar du (Pirr i byxan) och du är samma individ?

Här inlägg #158:

Anonym (Kvinna) skrev 2022-11-21 22:31:55 följande:

Du bad mig i ditt förra inlägg plocka fram ett fall av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). I så fall kunde du samarbetsvilligt och mottagligt granska begreppet. Jag levererade min del av vår deal. Jag bifogade TS inlägg som redigt och tydligt påvisade något som skulle kunna vara ett Post Infidelity Stress Disorder (PISD) efter partners otrohet. Vad händer med dig under tiden? Du tycks än mer agiterad i din ton. Egentligen har jag när du bryter vårt enkla avtal ingen skyldighet att bemöta ditt inlägg men jag väljer frivilligt att göra så.

PTSD är som nämnts ett tillstånd där forskning pågår internationellt om verksamma behandlingsmetoder. Symptom varierar från en klient till en annan och för att möta diagnosen behöver ett antal kriterier mötas i en ICD-10 manual (DSM-5 manual i USA). Det finns differentialdiagnoser som är mer vanligt stressrelaterade (dem du nog helst vill diskutera). Av intresse blir något om de variabler som ökar risken att utveckla ett PTSD och i vilken grad. Ett par av dem är: art och grad av trauma, antalet upplevda trauman i historien och tidigare stressreaktioner etc.

I ett par månaders tid arbetade jag i närheten av en legitimerad kliniker som ex vis behandlade människor med trauma upplevelse. Jag jobbade själv inte kliniskt i terapiarbetet men gavs en liten inblick. Har också själv upplevt saker som kan sägas vara värre än otrohet. Tänker att det ofta är totalen som avgör när någons bägare är full. Vill verkligen inte bagatellisera människors upplevelse av just otrohetssvek. Vill återkomma till tråden med bra info på svenska. Många artiklar är publicerade i USA. Där uppmärksammas PTSD och en del görs för Vietnamveteraner med ihärdiga besvär.

Anonym (Kvinna)

Thu 24 Nov 2022 00:06

#176

Anonym (jaha) skrev 2022-11-22 13:35:13 följande:

Äh pirr i brallan är som 99% av alla otrogna människor på FL, vill intala sig själv att det man gör är ok, att det inte alls är så sårande och förnedrande som viss påstår... klassiska försvarsmekanismer för att hantera sitt samvete och skydda sitt ego helt enkelt.

Och då spelar det ju ingen roll hur mycket fakta de konfronteras med, i grunden vet man ju att det är så men man kommer såklart aldrig erkänna det för sig själv för att erkänna det för sig själv innebär ju att göra upp med sitt samvete och att göra upp med sitt samvete hotar ju ens självbild.

Huvudet på spiken!

Det ligger mycket i det du säger. Verkligen värt att ta in i bemötande av enerverande faktaresistens. Välformulerat oxå.

Anonym (Kvinna)

Thu 24 Nov 2022 00:11

#177

Anonym (Anonym) skrev 2022-11-22 19:23:12 följande:

Inte många som följde viljan att inte ge tips på att lämna henne...

Du måste gå på djupet i varför hon gjorde det. Va det ngt som saknades hos er, ngt hon vill se mer av från dig, ngt hon inte vågat dela typ fantasier m.m.

Man ska inte älta en förlåtelse men man kan älta förståelse. Bara den förståelsen kan hjälpa dig bygga upp ditt självförtroende och leva med förlåtelsen. Du går säkert med osäkerheten "skulle hon göra det igen" och den kräver många svar och jobbiga samtal för att lägga åt sidan.

Sen som ngr kloka skrivit, det här är hennes boll, det är hennes dåliga samvete som ska läka din självkänsla, det ställer mkt krav på henne. Krav som hon måste respektera du ställer på henne

Ett riktigt bra råd! I sin helhet klokt tänkt i nåt mkt känsligt.

Ordinär Man

Thu 24 Nov 2022 10:33

#178

Anonym (Kvinna) skrev 2022-11-23 23:59:19 följande:

@Ordinär man,

Innan du gafflar vidare. Vill att du bemöter mitt inlägg #158 som är riktat till dig som svar på ditt föregående till mig.

Vi tar din respons på inlägg #162, vilken är en konversation mellan mig och Anonym (Pirr i byxan) därefter tack!

Ogillar selektiva repliker där debattörer flyr sin egen input och levererar godtyckligt i andras ställen. Eller menar du (Pirr i byxan) och du är samma individ?

Här inlägg #158:

Jag ser ingen som helst anledning att kommentera detta. Du skriver om PTSD vilket är något helt annat diskussionen gör inte handlar om

Anonym (jaha)

Thu 24 Nov 2022 11:29

#179

Anonym (Bedragen 2020) skrev 2022-11-23 16:00:47 följande:

Det är jag såklart medveten om, men någonstans behöver jag bestämma mig för om jag tror det är möjligt att hon går till honom igen, och det tror jag inte. Och visst, känslor har ingen av och på-knapp, men tillsammans har vi gjort ett rätt hårt jobb, bl.a med enskild terapi och i par, och vi har pratat mycket. Nu har vi den här biten med att komma över det att ta tag i.

Någon har sagt att en otrohet kan föra ett par närmare, och jag tycker att det ligger något i det. För i nuläget är vi betydligt närmare varandra än innan det hände, hur konstigt det än låter. Jag/vi har bara en del grummel att ta tag i. Jobbigt som bara den, men inställningen är att det ska gå. Och som vi har det nu, förutom det jag bär inom mig, det gör att vi båda nyper oss i armen över hur nära det var att ta slut, för det var inte helt givet för mig att ta tillbaka henne.

Bra att du är medveten om det och tar med det i beräkningen...

Nja, jag vettefan om jag håller med om att en otrohet kan föra en närmare... det är lite som att säga att gå igenom en cancerkur gör den starkare.... visst kriser har en tendens att tvinga en omvärdera allt och rota i alla problem som man förskjutit / ignorerat men samtidigt kommer man inte ifrån att man kommer ut på andra sidan ärrad.

Så komma närmare varandra i den mån att man får bättre förståelse för varandra och kanske tar tag i eventuella problem, ja kan absolut vara så om det hanteras på rätt sätt... men samtidigt kommer sveket aldrig försvinna ur minnet och man ser inte sin partner på samma sätt längre, nu är man medveten om att ens partner är kapabel till att vara väldigt falsk om det skulle behövas vilket man inte trodde tidigare...dvs man tvingas göra sig en ny bild av sin partner som innehåller brister man tidigare inte varit medveten om.

Jag tror sällan ett förhållande blir bättre av en otrohet, men det går absolut att rädda relationen... OM det hanteras på rätt sätt från BÅDA sidor.

Vad gäller din fru så tycker inte jag det räcker med att säga att hon inte förstår sig själv... jag tycker hon behöver gå till botten med varför hon gjorde som hon gjorde. Vad i hennes personlighet gjorde att hon gjorde de val hon gjorde? För det krävs nog egen terapi för hennes del. Men om det bara sopas under mattan och man nöjer sig med att det får bli en gåta så kan man heller lita på att det inte kommer ske igen för vad det nu än var som orsakade att hon valde som hon gjorde ligger ju kvar obearbetat och risken är då stor att om hon återigen ställs inför en liknande situation så kommer hon förmodligen göra samma val.

Anonym (Kvinna)

Thu 24 Nov 2022 21:52

#180

Ordinär Man skrev 2022-11-24 10:33:06 följande:

Jag ser ingen som helst anledning att kommentera detta. Du skriver om PTSD vilket är något helt annat diskussionen gör inte handlar om

I ditt #118 inlägg till mig skrev du med egna ord följande: Plocka fram något fall PTSD på grund av otrohet så kan vi börja plocka isär det.

Vill påminna dig om att jag exemplifierade med TS s otrohetsupplevelse som ett möjligt PTSD orsakat av partnerns otrohet (i #158). TS själv beskriver tydligt och insiktsfullt att ett posttraumatiskt stresstillstånd kan vara för handen. En klassisk fallstudie.

I det läget verkar dina argument och din ihärdiga faktaresistens ställa till problem. Uppenbarligen vill du inte bemöta fakta på bordet. Istället hävdar du flödet i tråden rört på sig. Ja, förvisso sant. TS är mer närvarande när jag tittade in sist :) Vilket är positivt. Ja, och jag brinner av iver att få överföra svenska experters behandlingsmodell på saken. När du lämnar din egen utsaga i #118 obehandlad blir det din egen och ingen annans retorikmiss. Den är noterad.

När går det över? Hur gör man efter otroheten?

INNEHÅLL