• Bollkillen

    Ensam och utmattad GADD

    Jag känner mig utmattad med så mycket orostankar i min vardag och känner mig väldigt ensam. Jag lider av flera diagnoser men främst Gadd och panikångest. 


    Jag äter flera mediciner som hjälper mig att hålla mig uppe. 


     


    Men nu på sistone har min ångest blivit värre.


    Ständiga orostankar om allt mellan himmel och jord. Ofta katastroftankar. 


    Jag tvingar mig själv att gå till jobbet varje dag.


     


    Jag tror bland annat att jag är en ogillad person. Att mina vänner och folk i min närhet stör sig på mig och inte tycker jag är en skön person. 


     


    känns som att jag gör ett dåligt jobb. 


    Att mina vänner inte tycker om mig. 


    Att jag är värdelös etc...


     Ofta känslor av panik. 


     


    Jag är singel sedan länge och har börjat inse som att det nog så kommer förbli också. 


     


    Jag har ingen att vända mig till när jag behöver prata ut. Jag har min psykolog som jag går hos varannan vecka vilket är skönt men det känns inte tillräckligt. Jag kommer ingen vart. 


    Jag vet att många säger att jag ska rycka upp mig och vara mer framåt men jag försöker nästan varje dag med det. Att hålla fasaden uppe.  Men jag känner mig så sjukt ensam med mig själv och min ångest.


     


    Jag mår inte bra just nu. Allt känns skit och självmordstankarna börjar komma tillbaka. 


     


     


     


     

  • Svar på tråden Ensam och utmattad GADD
  • Anonym (M)
    Bollkillen skrev 2024-07-23 22:29:13 följande:

    Min panikångest har tagit över. Känner oro i hela kroppen. gråter, skakar och får byta lakan för att jag kallsvettas så mycket.


    Har legat i sängen i flera dagar och inte ätit. Orkar inte göra något. Ångesten bara maler på.


    Mår verkligen piss.


    Jag vet att jag bara klagar och inte gör något åt min situation. Men vet ju inte vad jag ska göra för att det ska bli bättre.


    Vill bara skriva av mig. Hoppas någon orkar svara.


    Hoppas ni har det bra hos er nu på sommaren.


     


    Fina du, jag lider med dig. Är det något speciellt som hänt?

    Du måste äta och dricka! Äter och dricker du inte så mår du bara sämre, det är verkligen inte bra.

    Djupandas, kanske meditation kan lugna?

    Kan du försöka hålla bra rutiner som håller igång dig så du bryter apatin? Kan du distrahera dig med något som släpper ångesten, musik, ta en liten promenad, lyssna eller läs en bok, spela något dataspel eller vad du har för hobbys du gillar. 

    Du får klaga, skriv av dig när du känner för det, ingen vet vem du är ändå här.

    Hoppas du mår lite bättre nu!?
  • Anonym (M)

    Tänkte på det där att du säger du bara klagar. Det gör alla och många klagar på vädret! Då brukar jag tänka att då har man inte så mycket problem. 

    Det är modigt att våga prata hur man verkligen mår, att allt är inte bra, våga berätta om sina problem för att få ur sig och kanske få bra råd och stöd. Tror också att de flesta människor vill hjälpa när någon mår dåligt, om så bara lyssna.

    Hoppas du får en bättre dag och jag hoppas du kan äta och släppa all ångest en stund och hitta något som gör dig glad en stund.

    Fortsätt kämpa Bollkillen!!!!

  • Anonym (M)

    Blir orolig för dig, hur mår du?

    En dag i taget!!! 

  • Eurydike
    Anonym (M) skrev 2024-07-31 16:15:08 följande:

    Blir orolig för dig, hur mår du?

    En dag i taget!!! 


    Jag börjar också bli orolig 🥺

    Hoppas att du tar dig ur det värsta måendet snart och att det inte går åt fel håll! Glöm alla negativa tankar om att du bara klagar och skriv av dig hur mycket du vill här i tråden 🌸
  • Bollkillen

    Förlåt verkligen för att jag inte svarat. Mår inte bra och har inte mycket ork. 


    Är så ledsen över allting. Vill inte beklaga mig mer över hur jag mår, allt handlar inte om mig i denna värld. Ni vet ju redan hur jag har det med lite mat, skakningar gråt m.m.


    Det var det här det blev av mitt liv. Det känns som jag verkligen svek min familj och mamma som är väldigt ledsen och tror att hon inte gjort tillräckligt för mig. 

  • Anonym (M)
    Bollkillen skrev 2024-08-20 15:47:34 följande:

    Förlåt verkligen för att jag inte svarat. Mår inte bra och har inte mycket ork. 


    Är så ledsen över allting. Vill inte beklaga mig mer över hur jag mår, allt handlar inte om mig i denna värld. Ni vet ju redan hur jag har det med lite mat, skakningar gråt m.m.


    Det var det här det blev av mitt liv. Det känns som jag verkligen svek min familj och mamma som är väldigt ledsen och tror att hon inte gjort tillräckligt för mig. 


    Du behöver inte be om ursäkt. 

    Förstår att du är ledsen, vi har alla våra dagar. Du behöver hjälp att komma vidare men jag vet inte hur då vi inte känner varandra. Önskar så jag kunde hjälpa dig på något sätt. 

    Mitt liv blev inte heller som jag tänkt det och vi är säkerligen inte ensamma om det. 

    Tror verkligen inte du har svikit din mamma eller familj. Du har ju inte valt att må dåligt eller hur, du kan inte hjälpa det, men det finns en väg ur skiten, det vet jag.

    Har du orkat börja jobba eller är du sjukskriven nu?

    Kram och fortsätt kämpa <3
  • Eurydike
    Bollkillen skrev 2024-08-20 15:47:34 följande:

    Förlåt verkligen för att jag inte svarat. Mår inte bra och har inte mycket ork. 


    Är så ledsen över allting. Vill inte beklaga mig mer över hur jag mår, allt handlar inte om mig i denna värld. Ni vet ju redan hur jag har det med lite mat, skakningar gråt m.m.


    Det var det här det blev av mitt liv. Det känns som jag verkligen svek min familj och mamma som är väldigt ledsen och tror att hon inte gjort tillräckligt för mig. 


    Känn inte att du behöver skriva för vår skull. Det var bara så att vi blev lite oroliga, eftersom vi visste om hur dåligt du mådde/mår.

    Det är okej att vara ledsen. Det är okej att inte vilja beklaga sig. Allt har sin tid och ibland behöver man sluta sig lite och svepa en skyddande mantel om sig och bara vara själv.

    Jag tycker du ska försöka tänka att framtiden inte behöver bli så som du föreställer dig nu. Ett kännetecknande drag för depression är att allt känns hopplöst och som att det aldrig kommer bli bättre. Din mamma är säkert oerhört tacksam för att ha dig i sitt liv. Du verkar vara ett väldigt kärleksfullt barn.
  • Bollkillen
    Anonym (M) skrev 2024-08-20 18:07:24 följande:
    Du behöver inte be om ursäkt. 

    Förstår att du är ledsen, vi har alla våra dagar. Du behöver hjälp att komma vidare men jag vet inte hur då vi inte känner varandra. Önskar så jag kunde hjälpa dig på något sätt. 

    Mitt liv blev inte heller som jag tänkt det och vi är säkerligen inte ensamma om det. 

    Tror verkligen inte du har svikit din mamma eller familj. Du har ju inte valt att må dåligt eller hur, du kan inte hjälpa det, men det finns en väg ur skiten, det vet jag.

    Har du orkat börja jobba eller är du sjukskriven nu?

    Kram och fortsätt kämpa <3

    Tack finaste <3


    Jag har börjat på jobbet efter semestern men det är svinjobbigt. 


    Det tråkiga är att det enda som hjälper mig att må okej är alkohol och det har jag börjat missbruka.... 


    Men ska jag inte få må okej ibland? enda gången jag klarar av att träffa vänner. 


    Jag förstår att du har det tungt med. Mina dagar är verkligen hopplösa. Får gå in på toan och gråta ut. helt hemskt. 


    allt bara kommer tillbaka och tillbaka. så ledsen över det. men vad ska man göra. Jag orkar snart inte mer, i och med att det inte blivit bättre på 15år utan snarare värre perioder men men.. 


     

  • Bollkillen
    Eurydike skrev 2024-08-22 22:13:03 följande:
    Känn inte att du behöver skriva för vår skull. Det var bara så att vi blev lite oroliga, eftersom vi visste om hur dåligt du mådde/mår.

    Det är okej att vara ledsen. Det är okej att inte vilja beklaga sig. Allt har sin tid och ibland behöver man sluta sig lite och svepa en skyddande mantel om sig och bara vara själv.

    Jag tycker du ska försöka tänka att framtiden inte behöver bli så som du föreställer dig nu. Ett kännetecknande drag för depression är att allt känns hopplöst och som att det aldrig kommer bli bättre. Din mamma är säkert oerhört tacksam för att ha dig i sitt liv. Du verkar vara ett väldigt kärleksfullt barn.

    tack <3 


    Jo min mamma älskar mig och det är allt hon lever för. Men jag orkar snart inte mer. Tyvärr.. 


    Vill säga upp mig inom kort. Men vad ska jag leva på liksom.. går till jobbet men gråter på toan. 


    Det är sorgligt.. men vad ska man göra. jag har ju verkligen inte valt detta som du säger. 


    Hade jag vetat hur jag skulle må bättre så hade jag gjort det. 


     

Svar på tråden Ensam och utmattad GADD