Vad tycker ni om vigselsystemet i Sverige

Du verkar inte ha läst eller förstått mina inlägg, t.ex. startinlägget för så skrev jag INTE ALLS. Läs gärna  mitt startinlägg noga så ser du vad jag faktiskt säger.

Bland det först jag nämnde var att jag ville att kyrkan skulle förknippas mer med Jesus, och frälsningen än med ceremonier. Jag vände  mig mot att icke troende hycklar och vill ha kyrklig vigsel utan att vara intresserade av Jesus. Jag vill att kyrkans andliga uppdrag ska komma i fokus. Jag är så sorgsen över den situation vi har där, tillspetsat sagt, svensken är medlem, men kommer bara 4 gånger till kyrkan, och 2 av gångerna bärs man in.

Sen sa jag också att om det skulle bli verklighet att nyvigda präster måste förklara sig villiga att viga enkönade par skulle det troligen bli slutet för klassiskt troende präster i Svensk Kyrkan, eftersom då skulle den klassiska tron försvinna även i ANDRA TEOLOGISKA FRÅGOR, än samlevnadsfrågor. Då skulle vi klassiskt troende kristna i Sv K  inte ha någonstans att ta vägen i Sv K. Då vore vi andligt hemlösa där.

Visserligen går jag ju även i andra kyrkor, t.ex. den katolska. (Katolske kyrkoherden här i stan är en sällsynt bra predikant. Han är mycket bra och predikar mer lutherskt än många präster i in egen formellt "lutherska" kyrka.) Men fortfarande finns det en del församlingar inom Sv K:s ram där man kan få den andliga föda som är klassiskt kristen tro.DET vill jag värna om, och det rör helt andra frågor än samlevnadsfrågor.

Eftersom det är just Svenska Kyrkan jag själv är medlem i och mest aktiv i, även om jag som sagt också är aktiv i andra kyrkor, så är det framför allt den jag tar upp - även för att den är största samfundet i Sverige.  MEN jag är för att inget samfund alls ska ha juridisk vigselrätt. Sedan är ju Svenska Kyrkan inte enhetlig. En del inom Svenska Kyrkan kan ha lobbat för ja, men de hade inte alla bakom sig.

Vad gäller att viga frånskilda så är det säkert olika med olika präster. Det finns säkert de som skulle säga nej till sådana par, men då finns det förmodligen andra som är villiga att viga. Vad gäller Jesus så sade och gjorde han när han var på jorden mycket som inte står i bibeln, men som jag tror går igen i den kristna traditionen. Den är också viktig, inte bara det skrivna ordet. Jag säger alltså inte som Luther "skriften allena", utan jag säger snarare på ett lite mer katolskt/ ortodoxt sätt "skriften och traditionen" .

Jag tror inte att Jesus behövde säga något angående praktiserat homosex. Det ansågs så självklart bland de han mötte när han var på jorden vilken etik som var att sträva efter. Hade Jesus gått o förkunnat något emot det gängse där hade det blivit en sådan stark konflikt att vi väl borde ha känt till den från kyrkohistorien. Dessutom tror jag att när Jesus talar om skriftens auktoritet så kan vi inkludera samlevnadsetiken även på det området, så indirekt kan man nog säga att Jesus talar även om dessa frågor, även om det inte finns något direkt Jesus-citat just i nya testamentet om just denna etik.

Sen, med mitt förslag skulle man fortfarande kunna få kyrklig vigsel, en andlig vigsel. Så gör man i andra länder. Jag tror det går att ha det så även i vårt land.

Nu läste du inte mitt inlägg. jag sa inte att de skulle läggas ned. DÄREMOT sa jag att om inte Jesus lever idag, om det inte är  sant idag, så kan man lägga ned dem. Men jag ÄR absolut personligen troende . Jag invände bara mot att använda imperfekt i stället för presens.

Men vi verkar eniga om att ej ha juridiska vigslar i samfunden. SÅ i sakfrågan är vi eniga, och DÄR kan jag sätta glad gubbe. 

Ja? Om Jesus inte lever, vilket han ju inte gör... Och alldeles oavsett så kan all religion skrotas, religion bär inget gott med sig utan används bara som kontrollmedel och grogrund för fanatism av olika slag. I ett upplyst samhälle behövs inte religionen för att hålla folk sysselsatta. 

Fast det kommer du inte att lyckas med. Alla kulturer man känner till har haft någon religion. Det är bara några år, eller på sin höjd ett par decennier, som man lyckats hålla nere religionen med vapenmakt i vissa länder, och då har det inte gått så bra på andra sätt. (Tänker nu på dels Nazityskland och dels kommunisttiden i Sovjet och Öststaterna.)

Jag menar att du har fel och du vet inte vad kristen tro är. Jag är ärligt troende, och vill inte kontrollera någon. Det handlar inte heller om att hålla någon sysselsatt. Jag menar att det finns goda skäl att tro på åtminstone huvudkonturerna i klassisk kristendom, även om jag inte tillhör de mest "fundamentalistiska". Jag menar att det finns goda skäl, saker som talar för Kristus även utanför bibeln. Min kristna tro är inte enbart grundad på bibeln.

Du tror att du är upplyst. Jag tror att du inte är riktigt så upplyst som du tror, samt att du har en del fördomar. DÄREMOT är vi eniga i sakfrågan gällande vigslarna.

I just den frågan vill jag faktiskt ha en "ohelig allians" mellan troende och icke roende. Här kan vi samarbeta tycker jag.

Jag tycker att tanken är lockande. Att ge HELA sig... I SvK verkar de flesta präster - som jag haft att göra med, obs - inte se det som ett kall, utan som ett "jobb". Man säger "jag jobbar som präst", inte "jag ÄR präst". Klockan 16:30 stämplar man ut, tar av sig prästkragen och stänger av mobilen. Församlingsbor i nöd får ringa jourhavande präst, eller socialjouren. Är man inte i tjänst på söndagen, så går man inte i högmässan. Då är man med familjen. Att ta föräldraledighet och bara bryta alla kontakter med människor som man byggt en relation med, och som har förtroende för en - är inget problem. Då kommer det ju en vikarie och tar över!

Kommer ihåg en julkväll när jag var i församlingskyrkan med min dotter. Vi satt i cafédelen och väntade på att bli insläppa i kyrkorummet för midnattsmässan. Vid bordet bredvid satt även en av prästerna, tillsammans med en prästkandidat som hade placering i församlingen. Båda kvinnor, för övrigt. De satt - på julnatten alltså - och gnällde över sitt schema. Båda hade barn, då vill man ju vara med dem på julafton, och inte där i kyrkan; det borde den som hade lagt schemat ha tagit hänsyn till, menade de...När man hör sådant, längtar man efter en Katolsk präst, som som sagt har gett hela sig, och som brinner i anden...

När dina förfäder var präster, så var det ju ett helt annat system. Prästerna fanns till hands för sina församlingsbor dygnet runt. De kunde åka hem till någon som låg för döden, mitt i natten om det krävdes. Och prästfrun och prästdöttrarna - allteftersom de växte upp - arbetade också (oavlönat) i församlingen. De uppfyllde de roller som diakoner, församlingspedagoger, församlingsvärdinnor och liknande har idag. Så de drog inte ifrån kyrkan utan tillförde i stället något. 

Vadå lyckas med? Tror du att det är nåt slags projekt jag har för egen del?

Nejdå, det kommer att ske alldeles av sig självt, och är i fullt pågående redan nu. Upplysta människor i ett upplyst samhälle väljer bort religion och det kommer att fortgå i allt större utsträckning. Det är inget man behöver verka för eller hålla nere med vapenmakt, däremot händer det rätt ofta att vapenmakt används för att hålla människor kvar i religion. Men Sverige är ju ett utmärkt exempel på hur människor väljer när de får möjlighet att välja, medlemskap och aktiv delaktighet i religion sjunker för var dag.

Sen kan folk ha en egen personlig tro som tröst i livets svårigheter, och även uppskatta ceremonier som erbjuds i en kyrka, men religiösa system med dogmatiska läror som håller människor i tvångsbojor, det är tack och lov på väg bort ur våra samhällen. 

Fast i sådana samhällen är religionen bara en ursäkt. Hade den inte funnits, så hade samma människor strävat efter makten ändå. Men då med någon annan ideologi som förevändning. Jag nämnde ju som sagt nazismen och kommunismen förut. 

Jag är aktiv i bla Svenska Kyrkan och Katolska Kyrkan, av helt fri vilja. Det är inte pga tvångsbojor. Som den ende i familjen kom jag till tro vid 16 års ålder, och sökte mig själv till kyrkan. Det finns massor av saker man kan göra som församling, som man inte kan göra ensam. Att leva i en församlingsgemenskap är naturligt för en kristen. Nej, jag tror att utvecklingen till slut blir en annan än vad du förutsåg.

Det avgörande vad gäller en tro är absolut inte känslorna, inte om den "ger mig tröst" i livets svårigheter. Om den ska vara något värd över huvud taget måste den ha en fastare grund än så. Det enda avgörande är själva sanningsfrågan som sådan, oavsett mina känslor. Känslor är överskattade. Jag är intresserad av "hard facts". Sen skiter jag fullständigt i ceremonier. Ceremonier i sig har inget värde. Det är sannerligen inte det min kristna tro handlar om.

Jag har självklart läs huvudinlägget och tilläggskommentaren däremot inte alla dina inlägg i tråden. 

Jag undrar fortfarande hur välkomnande du tycker det är att inte låta homosexuella få gifta sig. För du förstår väl att homosexuella också kan vara troende? 

Med klassiskt troende menar du personer som är emot allas lika värde. Är det kristet tycker du? Testa att byta ut ordet enkönade par mot mörkhyade: 

Sen sa jag också att om det skulle bli verklighet att nyvigda präster måste förklara sig villiga att viga mörkhyade par skulle det troligen bli slutet för klassiskt troende präster i Svensk Kyrkan, eftersom då skulle den klassiska tron försvinna även i ANDRA TEOLOGISKA FRÅGOR, än allas lika värde. Då skulle vi klassiskt troende kristna i Sv K  inte ha någonstans att ta vägen i Sv K. Då vore vi andligt hemlösa där.

Hur tycker du att det lät? 

Att alla ska vara välkomna i kyrkan är viktigare än enskilda människors fördomar, står man inte för Jesus kärleksbudskap ska man inte jobba som präst. 

Du menar alltså att Jesus i själva verket stod för hat och intolerans? Homosex var helt accepterat på Jesus tid, det var något alla hade hört talas om och många praktiserade, kanske även Jesus själv. om du läser på om hur kristendomen utvecklat sig ser du ganska snart att den kristna traditionen som du kallar det inte är traditionell utan ändras konstant. Du skulle inte känna igen dig alls om du gick 200 år tillbaka i tiden. 

Att Svenska kyrkan inte vill tillåta att hatiska personer prästvigs har ingenting med vigselrätten att göra, de skulle tycka samma sak även om de inte hade vigselrätt.