Anonym (Buscar) skrev 2024-12-20 17:25:30 följande:
ClumsySmurf skrev 2024-12-20 16:58:33 följande:
För att kunna förstå den andra sidan av argumentet så behöver man ju ställa en hel del frågor
jag svarar på dina frågor när du svarat på mina frågor.
Vad är frågan? Det låter som ett påstående. Förstår inte heller varför man i så fall skulle ignorera att kvinnor också misshandlar sina barn. Vad är kopplingen mellan att kvinnor blir mer våldsutsatta av män? Det är mycket otydligt. Borde frågan om att kvinnor misshandlar sina barn landa inom feminismens ramar? Som jag förstår så är det relativt "jämställt" och landar i frågor om barns rätt till trygghet (och jämställdhet)
Jämställdhet borde leda till någorlunda lika utfall t ex ungefärlig samma ekonomiska makt oavsett kön, att vissa yrken t ex inte ska vara övervärderade/ undervärderade. Men jag vet inte hur många människor som vill att kvinnor ska misshandla och döda män i lika hög grad som kvinnor blir utsatta för. Då har man nog missuppfattat saken grovt. Det skulle förvisso falla utanför ramarna för feminism (om saken vore liknande) och plockas upp inom andra instanser, att alla ska ha rätt till en tryggad tillvaro t ex.
Vill du lyfta frågeställningar så kanske du inte ska syssla med härskartekniker eller försöka gömma frågor bakom mängder av inklippta "fakta" för att sen hävda att dina frågor ignoreras. Det irriterar mig.
Hur vill du att problemen inom jämställdhet ska lösas?
"
Jämställdhet borde leda till någorlunda lika utfall t ex ungefärlig samma ekonomiska makt oavsett kön, att vissa yrken t ex inte ska vara övervärderade/ undervärderade."
Yrken inom den offentliga sektorn är det som det är, men det är ju inte bara det som skiljer så det är inget argument för lika utfall.
hur vet du vilka yrken som är övervärderade/ undervärderade?
mäns våld mot kvinnor och barn hamnar uppenbarligen inom feminismens ramar
så min fråga är varför kvinnors våld ska igoreras
Vänsterpartiet har ett femininistiskt perspektiv på våld
om man jämför med forskning som feminister inte gjort så är det något som inte stämmer
Motion 2023/24:994 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Ett stopp för mäns våld mot kvinnor och barn
2 Förslag till riksdagsbeslut
1 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en ny kvinnofridskommission med uppdrag att utifrån ett helhetsgrepp föreslå åtgärder för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor och barn och tillkännager detta för regeringen.
Att mäns våldshandlingar hänger ihop med destruktiva mansnormer är väl belagt. Inom maskulinitetsforskningen har många uppmärksammat kopplingen mellan maskuliniteter och våld.[1] Våld, eller möjligheten att ta till våld, kan vara ett sätt att konstruera maskulinitet. En studie av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)[2] 2013 visar att risken för att ha utövat en våldsam eller kränkande handling ökar över tre gånger för pojkar som både instämmer i stereotypa påståenden om könsroller och i stereotypa påståenden om maskulinitet och femininitet jämfört med pojkar som inte instämmer i något av dessa påståenden. Ett ojämlikt och ojämställt samhälle fungerar som en grogrund för mäns våld. De destruktiva mansnormerna förstärks i sin tur i en ojämställd omgivning där män har varit och fortfarande är överordnade kvinnor. På så sätt finns det ett samband mellan femicid, hat mot kvinnor, incelkulturen och våldsbejakande mansnormer i såväl privata relationer som i gängmiljöer.
https://www.riksdagen.se/svIntimate Partner Violence: New Perspectives in Research and Practice
Elizabeth A. Bates & Julie C. Taylor
Sex parity in IPV perpetration
There is a wealth of research in the last three decades that details the sexual parity in IPV perpetration. Straus (1979) developed a gender-neutral survey method, the Conflict Tactics Scale (CTS), which has been utilised in many individual studies, and culminated in Archer?s (2000) meta-analysis, using 82 studies and a total of over 64,000 participants. Archer found that women reported perpetrating aggressive acts towards their partners more frequently than men. Other more recent studies have also found this difference (e.g. Bates et al., 2014; Bates & Graham-Kevan, 2016)
Since the development of this body of research, more empirical attention has been paid to women?s violence. Feminist researchers (e.g. Dobash & Dobash, 1979;
Yllo, 1993) have suggested that women?s violence only occurs in self-defence or is quite trivial in its outcomes. In contrast, studies examining IPV in community samples often find that it is mutual. For example, Gray and Foshee (1997) found that 66% of their sample reported being in a mutually violent relationship and that this violence was reciprocal, with participants reporting similar amounts of violence as perpetrators and as victims. When examining couples with only one violent partner, they found a higher proportion of men (26%) reported being victims only and a higher proportion of women (29%) reported being perpetrators only.
This is further supported by longitudinal research (e.g. O?Leary et al., 1989).
Studies that have examined which partner hit out first (e.g. Stets & Straus, 1989) suggest that not only is the violence mutual in severity, but also women more often than men strike the first blow. These studies indicate the presence of mutual violence, but also show that women?s perpetration often occurs in the absence of violence from their partner. This does not support the belief that women?s violence is mostly motivated by self-defence.
Women?s violence is further seen within same-sex relationships; lesbian relationships tend to be significantly more violent than gay male relationships (e.g. Bologna, Waterman, & Dawson, 1987) and more violent than heterosexual relationships (e.g. Lie, Schilit, Bush, Montagne, & Reyes, 1991). Further evidence from Tjaden and Thoennes (2000) suggested that men were no more violent in heterosexual than homosexual relationships, which may indicate that their violence is not a function of dominance, or special attitudes towards women.