Regeringens el-fiasko

Tillägg på detta:

Man måste också sätta ett värde på tillgängligheten, att kraftverken under så stor del av tiden som möjligt levererar så nära 100% av sin kapacitet som möjligt.

Kärnkraften i Sverige har en genomsnittlig tillgänglighet på över 84 %.
Forsmarks tre reaktorer har haft en genomsnittlig tillgänglighet på 96,9 % under höglastperioden (16/11-15/3) under 2019-2020.

För vindkraft räknas tillgängligheten annorlunda då man räknar på tid verket producerar överhuvudtaget, inte i förhållande till installerad maxeffekt.
Jag vet inte om den sk "kapacitetsfaktorn" för vindkraftverk är jämförbar med kärnkraftverkens "energitillgänglighet"... i så fall ligger den på ca 28-50 % för vindkraft.

En energikälla som inte kan producera nära sin fulla kapacitet under större delen av tiden måste därmed backas upp av någon annan energikälla, så frågan är vilken den uppbackningen ska utgöras av om man ersätter kärnkraft med sol- och vindkraft samt vad det kostar totalt.

Siffrorna stämmer så långt jag kan se, med undantag för vattenkraftens fastighetsskatt, som mig veterligen (enligt ovan citerade 'Produktionskostnad för el från kärnkraft och solkraft'  FULLTEXT01.pdf (diva-portal.se) har sänkts i etapper för att hamna på samma nivå som kärnkraften (0.5 %).

Inte helt nya siffror, men det har varit uppe i tråden tidigare om tillgängligheten för kärnkraften

www.energinyheter.se/20190806/20621/fortsatt-lag-tillganglighet-i-karnkraft

"Tillgängligheten i kärnkraft var fortsatt låg på 74 procent i Sverige och 80 procent i Norden, en minskning med 9,4 respektive 6,8 procent."

group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/pressmeddelanden/2019/hog-tillganglighet-fran-karnkraften-i-vinterkylan

"rån 16 november 2018 till 15 mars 2019 låg tillgängligheten - reaktorernas faktiska elproduktion jämfört med deras teoretiska maxkapacitet - på 99,1 procent vid Forsmarks kärnkraftverk och på 88,6 procent vid Ringhals kärnkraftverk. Snittvärdet för Vattenfalls kärnkraftverk var 93,9 procent."

www.energiforetagen.se/energifakta/elsystemet/produktion/karnkraft/karnkraftens-funktion-och-produktion/

"12 februari 2021

...

År 2020 var den totala elproduktionen i Sverige preliminärt cirka 161 TWh (terawattimmar = miljarder kilowattimmar) varav kärnkraften svarade för knappt 48 TWh. Under en längre tid har de svenska kärnkraftverken i genomsnitt haft en energitillgänglighet på knappa 80 procent. Det är högre än genomsnittet i världen som ligger på cirka 75 procent."

Stämmer säkert. Siffror som vida överstiger motsvarande för sol- och vindkraft.

2.4 Skatter och avgifter
En stor del av kundens totala elkostnader, närmare bestämt omkring 55 procent, är grundade på politiska beslut gällande skatter, moms, avgifter och handelssystemet med utsläppsrätter. De skatter och avgifter som påverkar elproduktionen i Sverige är bränsleskatt, fastighetsskatter på elproduktionsanläggningarna, energiskatten samt elnätsavgiften till elnätsföretagen. För vissa energislag finns det även särskilda skatter och avgifter som påverkar enbart dem. Exempel på sådana är effektskatten på kärnkraft samt Studsviksavgiften, enligt lagen om hantering av radioaktivt avfall (Energiföretagen, 2017a).

2.4.1 Elnätsavgift
Elnätsavgiften är den avgift elnätsägarna i Sverige tar ut från sina kunder för att de ska få använda elnätet. I Sverige har kunden inte möjlighet att välja elnätsägare med anledning att i varje område finns det enbart en elnätsägare och denna har ensamrätt till att leverera elen inom området. Anledningen till detta är att ledningarna och näten är mycket kostsamma och därför blir det inte ekonomiskt lönsamt att driva parallella nät på samma ort. Elnätsavgifter kan skilja sig beroende på i vilken del av landet man bor i, ålder på elnätet, om det är glesbebyggt eller tätbebyggt område samt vilka förutsättningar som finns i området geografiskt sett (Energiföretagen, 2017b). Elnätsavgiften som används i den här rapporten är E.ONs elöverföringsavgift för lägenheter i prisområde Stockholm 2018 exklusive energiskatt. Utan moms ligger elnätsavgiften på 29,04 öre/kWh och med moms uppgår den till 36,30 öre/kWh (E.ON, 2018). De delar som elnätsavgiften har som syfte att täcka är drift, underhåll, nybyggnation av nät inom området samt utvecklingskostnader för att stödja en framtid med större andel förnyelsebara energikällor. I avgiften som betalas till den lokala elnätsägaren ingår även en del som går till Svenska Kraftnät, ägaren av det svenska stamnätet, för drift, underhåll och utbyggnation av detta. De flesta elnät i Sverige byggdes på 1950-talet och sedan dess har vanorna kring elanvändning förändrats i stor utsträckning. Idag ställs helt andra krav på leveranssäkerheten i näten och det har även skett en skiftning i hur elen produceras. En betydligt större del kommer idag från förnyelsebara energikällor och fler mikroproducenter dyker upp på marknaden. Alla dessa faktorer ställer högre krav på ett mer flexibelt nät i Sverige 18 som samtidigt måste klara av den höga leveranssäkerheten som krävs i vår allt mer digitaliserade vardag. Utbyggnation samt upprustning av de befintliga näten är därför en central del i elnätsföretagens verksamhet samt av allas intresse. I elnätsavgiften ingår dessutom särskilda myndighetsavgifter bestående av elsäkerhetsavgiften, nätövervakningsavgifter samt elberedskapsavgiften, som hushållen årligen betalar (Sandviken Energi, 2017). Elsäkerhetsavgiften avser täcka kostnaderna för Elsäkerhetsverkets arbete och ligger på 9,50 kr exklusive moms per hushåll och år. Elberedskapsavgiften uppgå till 45 kr exklusive moms per kalenderår och har som syfte att finansiera delar arbetet som Svenska Kraftnät utför. Slutligen finns nätövervakningsavgiften på 3 kr exklusive moms per hushåll och år som går till Statens Energimyndighets arbete. För att elnätsföretagen inte ska kunna ta ut alltför höga elnätsavgifter totalt sett kontrollerar Elmarknadsinspektionen dem och har en så kallad intäktsram som elnätsföretagen måste hålla sig inom. I dagsläget gäller intäktsramen för år 2016?2019 och företagen har möjlighet att sprida ut intäkterna fritt på dessa år och är inte styrda av att behöva hålla det jämnt fördelat mellan de fyra åren (Energiföretagen, 2017b).

2.4.2 Energiskatt och moms
I Sverige beskattas den el som används via energiskatten som är en så kallad punktskatt på 33,1 öre/kWh exklusive moms. Vid införandet år 1951 var punktskatten 1 öre, när elmarknaden avreglerades 1996 låg skatten på 7,5 öre/kWh och sedan dess har den fortsatt stiga med åren. I norra delarna av Sverige förekommer avdrag på energiskatten i ett visst antal kommuner och energiskatten ligger därmed på 23,5 öre/kWh. Under 1990 och 1991 genomfördes en skattereform som resulterade i en moms på elen om 23,5% vilket redan under samma år övergick till 25%. Momsen på el i Sverige innebär att det betalas skatt på skatten i och med att momssatsen appliceras även på energiskatten och den slutgiltiga energiskatten blir således 41,38 öre/kWh inklusive moms idag. (Ekonomifakta, 2018) Nya regleringar kring energiskatt och moms är inte alltför ovanliga och från och med den 1 januari 2018 har skattskyldigheten på energiskatt flyttats från elhandelsföretagen till elnätsföretagen (Energiföretagen, 2017c). I praktiken innebär detta att elkonsumenternas räkning från elhandelsföretagen kommer att bli billigare och att räkningarna från elnätsbolagen blir dyrare.

2.4.3 Fastighetsskatt
Liksom hushåll betalar fastighetsskatt på sina hus betalar även elproducenter en fastighetsskatt på sina elproduktionsanläggningar. Den generella fastighetsskatten på elproduktionsanläggningar är på 0,5 procent av taxeringsvärdet med undantag för vindkraft och vattenkraft. Vindkraftens fastighetsskatt är reducerad till 0,2 procent av taxeringsvärdet och det kan på så sätt ses som en subvention till vindkraften. Fastighetsskatten för vattenkraft låg år 2015 på 2,8 procent (IVA, 2015) men har sedan 2017 stegvis sänks för varje år och kommer till år 2020 ha reducerats till 0,5 procent av taxeringsvärdet precis som övriga elproduktionsanläggningar (Skatteverket, 2018). För solkraft finns ingen specifik beräkningsmodell gällande fastighetsskatt i dagsläget. De större solkraftsanläggningarna i landet som hittills har beskattats har beskattats enligt den generella fastighetsskatten om 0,5 procent av taxeringsvärdet på marken och det har motsvarat omkring 0,5 öre/kWh (IVA, 2015). För kärnkraften har en genomsnittlig kostnad för fastighetsskatt utslaget på producerad el beräknats till 0,3 öre/kWh (Elforsk, 2014a). 19

2.4.4 Effektskatt på kärnkraft Svensk kärnkraftsproduktion är unik på sitt sätt att den beskattas med en så kallad effektskatt. Effektskatten är en punktskatt alla svenska kärnkraftsföretag betalar och baseras på reaktorernas effekt oavsett hur produktionen ser ut, med undantag om reaktorn varit ur drift i mer än 90 dagar (Vattenfall, 2016a). År 2016 stod effektskatten för 20 procent av Ringhals kostnader och var på så sätt en betydande del av utgifterna. Idag är effektskatten däremot under utfasning i Sverige och ska till 2019 vara helt avvecklad (Regeringen, 2016).

2.4.5 Avgift till Kärnavfallsfonden Årligen betalar alla svenska kärnkraftsföretag en produktionsbaserad avgift till den statliga myndigheten Kärnavfallsfonden. Avgiften har som ändamål att finansiera framtida utgifter relaterade till kärnavfall, såsom säker hantering och slutförvaring av avfallet, avveckling av anläggningar, forskning inom området samt kontroll av slutförvar (Kärnavfallsfonden, 2017). Avgiften till fonden varierar för de olika kärnkraftsbolagen, men den genomsnittliga avgiften låg under 2017 på 4 öre/kWh och kommer för 2018?2020 att höjas till genomsnittligen 5 öre/kWh (Regeringen, 2017). Avgiften höjs mest för de kärnkraftsbolag som avvecklar reaktorer.

Det är bra att det betalas till Kärnavfallsfonden - det är inte rosor och tulpaner det handlar om utan om kärnavfall som med dagens teknik måste lagras i minst 100 000 år med bibehållen säkerhet och bibehållen kunskap om hur avfallet påverkar människor, djur, natur. 

Vad betyder detta märke om 100 00 år?

Jag vet inte, men gissar på runt 80-90%.Ja - kärnkraft.

Borde ha gjorts för 40 år sedan. Kan nog göras inom en 10-20-årsperiod om man sätter igång nu. Den egentliga byggtiden för ett enskilt kärnkraftverk är nog på 2-4 år. Annan tid för projektets start fram till uppstart av verket består nog främst av planering, tillståndssökning, upphandling, markförberedelser mm.En marknadsmodell som låter marknaden styra vilken produktion vi ska ha borde då omfatta val av produktionsmodell, då ska man få exakt det man väljer och betalar för, d.v.s. att man få vara utan el när det man valt inte producerar.
Då kommer folk och företag att vilja betala lite mer för det som mer tillgänglig el kostar att producera.

Att kärnkraftverksägarna får betala till kärnavfallsfonden är helt i sin ordning, men man måste förstå hur de olika utgifterna påverkar den totala kostnaden.
Sol- och vindkraft subventioneras på olika sätt jämfört med kärnkraft. Bl.a. betalar vindkraftägare avgifter för avveckling som bara motsvarar 10 % av kostnaden. De betalar mindre än hälften i fastighetsskatt (0,2 % istället för 0,5 %).

Mäklaren: Ingen vill köpa hus där vindkraft planeras - P4 Östergötland | Sveriges Radio

Du refererar till inaktuella uppgifter! Den skatt på 20% som du pratar om utgjordes av effektskatten med den slopades efter 2018 dvs för nästan 3 år sedan.

I mitt tidigare  inlägg där jag refererade till den miljardförlust på 1 miljard kronor som Oskarshamns kärnkraftverk gjorde under åren 2012 och 2013 hade jag tagit effektskatten. Hade jag inte gjort detta hade förlusten varit hela 3 miljarder kronor för samma tidsperiod!