För ung för en chefstjänst?
Hej, jag har sökt ett chefstjänst som jag är kvalificerat till, dock är jag osäker på om dom kommer ifrågasätt min ålder (indirekt). Tjänsten gäller inom kommunen. Vad tycker ni är lämplig ålder för en chef?
-
-
Svar på tråden För ung för en chefstjänst?
-
Det som hände var att de misslyckades kapitalt i rekryteringen av en avdelningschef. Denne gjorde i sin tur ett par kapitalt misslyckade rekryteringar. Trappan har rensats uppifrån. Både avdelningschef och dennes chef rök all världens väg, men de lägsta cheferna är ännu så länge kvar. Vi får se vad som händer.Anonym (Kör!) skrev 2020-11-11 13:24:32 följande:Ojoj vem är ansvarig för de där rekteringarna?
Det låter som att det där med rekrytering inte riktigt är företagets starka sida. Du menar att de anställt inte bara en, utan flera totalt inkompetenta chefer? Det du beskriver bör ha upptäckts tidigt vid ett korrekt genomförd rekryteringsprocess. Givetvis går det inte att förenkla det så mycket som att skylla det på ett yttre attribut, som ålder. Det går inte, och det är olagligt.
Att ingen fångat upp dessa personlighet och förmåga bättre innan man skrev avtal med dessa unga chefer skvallrar ordentligt om företagets stora brister.
Den personen som gjort dessa misstag bör över huvud taget inte syssla med rekrytering. Förstår du hur många miljoner dessa misslyckanden kostat företaget?
Föreslår att den ansvarige chefen omedelbart plockas från ansvaret att rekrytera och att ni tar hjälp utifrån tills rätt kompetens för detta finns inom företaget.
Är det ditt eget företag? Skärpning!! Sluta diskriminera och börja erkänna dina egna stora, och kostsamma, misstag!
Det är en stor enhet med typ 50 chefer och just nu är det bara 2 som är klappusla. Det beror inte bara på att de är unga. Det finns ju andra unga (typ 35) chefer som gör det bra.
Självfallet har erfarenhet stor betydelse för hur bra jobb man kan göra som chef. Det säger sig självt att man inte uppnått denna erfarenhet vid ung ålder. Man behöver arbeta i projekt så länge att man hinner ta ansvar för det man presterat. Man behöver lyckas. Man behöver misslyckas. Man behöver förstå verksamheten man ska vara chef över. Man behöver förstå hur ekonomin påverkas av de beslut man fattar som chef.
Klart jag fattar hur många miljoner detta kostat och fortsätter att kosta. Då har jag inte ens nämnt de arbetsmiljöproblem som blir konsekvensen för vanliga medarbetare i form av mänskligt lidande.
Hade det varit mitt företag så hade detta aldrig hänt. -
Sanna Marin blev statsminister i Finland som 33-åring. Visst kan det ibland märkas att hon saknar en viss erfarenhet, men istället har hon andra sidor som väger upp det. Hon är dessutom en väldigt populär statsminister.
Själv fick jag min första chefsbefattning som 24-åring (ekonomichef med direkt förmanskap för 24 personer). Jag var väldigt ung jo och gjorde många misstag. Trots det vill jag påstå att jag var och är väldigt omtyckt bland mina kolleger. Jag kan idag tycka att de måste ha varit galna som anställde mig som så ung, men å andra sidan var vi tre som var kvar vid slutet av rekryteringen och vi fick alla tre genomgå ett tvådagars rekryteringstest. Utgående från de resultaten blev sedan jag vald till tjänsten.
Sedan behöver man faktiskt inte ha noll arbetseefsrenhet trots att man är ung. Jag har en magistersexamen i ekonomi, tog min kandidat som 22-åring och fick samtidigt min första fasta anställning inom ekonomi. Jag har alltid jobbat vid sidan av studierna (även då jag gick i gymnasiet). Det första åren var det inte inom min nuvarande bransch, men sedan jag var 20 har det varit det.
Här var någon som ansåg att man utgående från dina inlägg kan se att du kommer att bli en mycket dålig chef och att du är alltför mallig. Jag ser inget av det i det du har skrivit. Så go for it!
Lycka till ts! -
Intressant berättelse, tack för att du delade med dig.Anonym (Anna) skrev 2020-11-11 18:28:00 följande:
Sanna Marin blev statsminister i Finland som 33-åring. Visst kan det ibland märkas att hon saknar en viss erfarenhet, men istället har hon andra sidor som väger upp det. Hon är dessutom en väldigt populär statsminister.
Själv fick jag min första chefsbefattning som 24-åring (ekonomichef med direkt förmanskap för 24 personer). Jag var väldigt ung jo och gjorde många misstag. Trots det vill jag påstå att jag var och är väldigt omtyckt bland mina kolleger. Jag kan idag tycka att de måste ha varit galna som anställde mig som så ung, men å andra sidan var vi tre som var kvar vid slutet av rekryteringen och vi fick alla tre genomgå ett tvådagars rekryteringstest. Utgående från de resultaten blev sedan jag vald till tjänsten.
Sedan behöver man faktiskt inte ha noll arbetseefsrenhet trots att man är ung. Jag har en magistersexamen i ekonomi, tog min kandidat som 22-åring och fick samtidigt min första fasta anställning inom ekonomi. Jag har alltid jobbat vid sidan av studierna (även då jag gick i gymnasiet). Det första åren var det inte inom min nuvarande bransch, men sedan jag var 20 har det varit det.
Här var någon som ansåg att man utgående från dina inlägg kan se att du kommer att bli en mycket dålig chef och att du är alltför mallig. Jag ser inget av det i det du har skrivit. Så go for it!
Lycka till ts!
Visst kommer äldre chefer sakna ?unga perspektivet? och yngre chefer kommer sakna ? äldre perspektivet?. Men därför anser jag att det är viktig att anställa chefer efter kompetens men också ha en mångfald där man anställer äldre, yngre, olika kön osv. För att alla avdelningschef kommer att sitta på möte tillsammans och i dom mötena är det viktigt att det finns flera chef med olika bakgrund, åker och kön.
Tack! -
Det är bara att gratulera till att det gick så bra. Vill dock påpeka att "vara omtyckt" verkligen inte innebär att man är en bra chef. Det handlar om att leverera resultat.Anonym (Anna) skrev 2020-11-11 18:28:00 följande:
Sanna Marin blev statsminister i Finland som 33-åring. Visst kan det ibland märkas att hon saknar en viss erfarenhet, men istället har hon andra sidor som väger upp det. Hon är dessutom en väldigt populär statsminister.
Själv fick jag min första chefsbefattning som 24-åring (ekonomichef med direkt förmanskap för 24 personer). Jag var väldigt ung jo och gjorde många misstag. Trots det vill jag påstå att jag var och är väldigt omtyckt bland mina kolleger. Jag kan idag tycka att de måste ha varit galna som anställde mig som så ung, men å andra sidan var vi tre som var kvar vid slutet av rekryteringen och vi fick alla tre genomgå ett tvådagars rekryteringstest. Utgående från de resultaten blev sedan jag vald till tjänsten.
Sedan behöver man faktiskt inte ha noll arbetseefsrenhet trots att man är ung. Jag har en magistersexamen i ekonomi, tog min kandidat som 22-åring och fick samtidigt min första fasta anställning inom ekonomi. Jag har alltid jobbat vid sidan av studierna (även då jag gick i gymnasiet). Det första åren var det inte inom min nuvarande bransch, men sedan jag var 20 har det varit det.
Här var någon som ansåg att man utgående från dina inlägg kan se att du kommer att bli en mycket dålig chef och att du är alltför mallig. Jag ser inget av det i det du har skrivit. Så go for it!
Lycka till ts!
Man måste fatta beslut som gynnar företaget, vilket inte alltid synkar med att bli omtyckt. Detta är bara en av många balansgångar.
Som 24-åring har man oftast ingen aning om hur det är att hämta och lämna på dagis. Man har precis startat sitt vuxenliv.
Om en 24-åring skulle ta över min chefspost så skulle det vara ett skämt. Man måste förstå sig på hur människor reagerar på det man gör. Förstå ekonomi. Förstå teknik. Förstå hur tekniska beslut påverkar företagets resultat. Förstå vad beslut betyder för medarbetares prestation och motivation. -
Jag håller helt med dig om att en omtyckt chef inte på något sätt är synonymt med en bra chef. Det är ändå inte en omöjlighet att vara både dock. Ingen har dock sagt att det är enkelt och det är ofta väldigt ensamt på toppen.Anonym (xxx) skrev 2020-11-11 22:35:41 följande:Det är bara att gratulera till att det gick så bra. Vill dock påpeka att "vara omtyckt" verkligen inte innebär att man är en bra chef. Det handlar om att leverera resultat.
Man måste fatta beslut som gynnar företaget, vilket inte alltid synkar med att bli omtyckt. Detta är bara en av många balansgångar.
Som 24-åring har man oftast ingen aning om hur det är att hämta och lämna på dagis. Man har precis startat sitt vuxenliv.
Om en 24-åring skulle ta över min chefspost så skulle det vara ett skämt. Man måste förstå sig på hur människor reagerar på det man gör. Förstå ekonomi. Förstå teknik. Förstå hur tekniska beslut påverkar företagets resultat. Förstå vad beslut betyder för medarbetares prestation och motivation.
Som jag skrev så har jag många gånger själv funderat över hur man i den styrelse som anställde mig som 24-åring kunde vara så galna att de tog en så ung person till ett så ansvarsfullt jobb. Dessutom hade min föregångare slutat tre månader tidigare så jag fick ingen som helst inskolning. Det var många sömnlösa nätter och jag både grät och svor över att jag hade klivit i så stora skor. Till min natur är jag dock inte den som ger upp utan är det något jag inte kan så lär jag mig det. Om andra trodde på mig så måste jag väl ändå tro på mig själv! Kan ju tillägga att jag aldrig precis har lidit av dåligt självförtroende...
Det jag försöker lyfta fram med mina inlägg är att åldern inte behöver vara något hinder. Själv ser jag helst att jag har människor i alla åldrar i min arbetsgemenskap. Jag ser inga problem i att anställa någon som är nyutexaminerad eller 55+, det är personligheten som avgör. De som minst påminner om mig själv är de som "utmanar" mig mest till att tänka kreativt. Om jag bara skulle anställa människor som jag känner mig bekväm med från första stund skulle vi aldrig fatta så bra beslut som vi gör idag.
Trots min egen bakgrund skulle jag dock knappast anställa en 24-åring till en chefsposition... En 29-åring hävdar jag dock att mycket väl kan ha både den kunskap och erfarenhet som behövs för att kunna ta emot en sådan befattning. Allt kan och vet man inte som 29-åring (inte heller som 50-åring), men man lär sig. Det är inställningen som är avgörande. -
Jag tycker du verkar vara en väldigt klok person, vilket är mycket viktigare än ålder.Anonym (Anna) skrev 2020-11-12 10:26:38 följande:Jag håller helt med dig om att en omtyckt chef inte på något sätt är synonymt med en bra chef. Det är ändå inte en omöjlighet att vara både dock. Ingen har dock sagt att det är enkelt och det är ofta väldigt ensamt på toppen.
Som jag skrev så har jag många gånger själv funderat över hur man i den styrelse som anställde mig som 24-åring kunde vara så galna att de tog en så ung person till ett så ansvarsfullt jobb. Dessutom hade min föregångare slutat tre månader tidigare så jag fick ingen som helst inskolning. Det var många sömnlösa nätter och jag både grät och svor över att jag hade klivit i så stora skor. Till min natur är jag dock inte den som ger upp utan är det något jag inte kan så lär jag mig det. Om andra trodde på mig så måste jag väl ändå tro på mig själv! Kan ju tillägga att jag aldrig precis har lidit av dåligt självförtroende...
Det jag försöker lyfta fram med mina inlägg är att åldern inte behöver vara något hinder. Själv ser jag helst att jag har människor i alla åldrar i min arbetsgemenskap. Jag ser inga problem i att anställa någon som är nyutexaminerad eller 55+, det är personligheten som avgör. De som minst påminner om mig själv är de som "utmanar" mig mest till att tänka kreativt. Om jag bara skulle anställa människor som jag känner mig bekväm med från första stund skulle vi aldrig fatta så bra beslut som vi gör idag.
Trots min egen bakgrund skulle jag dock knappast anställa en 24-åring till en chefsposition... En 29-åring hävdar jag dock att mycket väl kan ha både den kunskap och erfarenhet som behövs för att kunna ta emot en sådan befattning. Allt kan och vet man inte som 29-åring (inte heller som 50-åring), men man lär sig. Det är inställningen som är avgörande.
Håller helt med om att även 50-åringar har mycket att lära. Oavsett i vilken ålder man blir chef så måste man lära sig att jobba som chef.
Om man t.ex är chef över en grupp mjukvaruutvecklare. Hur ska man kunna motivera en grupp människor att utföra stordåd när man inte vet vad man pratar om? Helst bör man ha haft flera roller på bolaget innan man tar en sådan roll.
Det kan finnas andra sammanhang där det går bra ändå. Det finns verksamheter där kunskap inte är så viktigt. En del chefer är usla på allt utom att rekrytera, de räddas då av medarbetarna. -
Rätt egenskaper trumfar ofta ålder. Många företag till och med föredrar unga som chefer eftersom dessa vill jobba upp sig, är på tårna och sällan har barn att ta hand om. Min make som har eget företag har anställt platschefer som har varit mellan 20 och 60 år. Äldre och yngre är bäst, mellanskiktet kan man vara utan.
-
Ålder är bara en siffra.
Jag har varit chef sen jag var 25, nu är jag 45 och senior chef i en stor organisation (5000 anställda, 10 direktrapporterande i LG). Den som gör en chefskarriär börjar ofta ganska tidigt i mindre ledarroller.
Finns många börs-VD:ar runt 40-45, det är ju sällan deras första chefsjobb. -
Att vara chef handlar också om att göra så lite skada som möjligt.Anonym (frugan) skrev 2020-11-12 17:45:30 följande:
Rätt egenskaper trumfar ofta ålder. Många företag till och med föredrar unga som chefer eftersom dessa vill jobba upp sig, är på tårna och sällan har barn att ta hand om. Min make som har eget företag har anställt platschefer som har varit mellan 20 och 60 år. Äldre och yngre är bäst, mellanskiktet kan man vara utan.
Det finns den klassiska 4-fältaren. Produktivitet på ena axeln och "göra rätt" på den andra. Alla vill ju vara produktiva och göra rätt. Men alla är inte där.
Ingen vill vara oproduktiv och göra fel.
Det få tänker på är att det allra värsta är de som är extremt produktiva och dessutom gör fel. Får man in en sådan på en chefsposition så är katastrofen nära. Jag ser det hända på nära håll. Riktigt illa.
Det är min övertygelse att erfarenhet kommer leda till att man gör mer rätt och mindre fel. -
Jag har haft många sådana chefer som knappt jobbat på riktigt. Jag vet iallafall vad jag tycker om det. Chefer som inte har en susning om vad verksamheten går ut på men lever högt på duktiga medarbetare.amaliaj skrev 2020-11-12 17:51:11 följande:
Ålder är bara en siffra.
Jag har varit chef sen jag var 25, nu är jag 45 och senior chef i en stor organisation (5000 anställda, 10 direktrapporterande i LG). Den som gör en chefskarriär börjar ofta ganska tidigt i mindre ledarroller.
Finns många börs-VD:ar runt 40-45, det är ju sällan deras första chefsjobb.
Säger nu inte att du är sådan, men det är det vanligaste bland de som alltid varit chef. -
Det är helt individuellt. Det finns många som varit chefer innan de fyllt 30. Man måste börja tidigt om man vill leda hela verksamheten när man är 40.
-
Jag tror jag är en rätt bra ledare, ser ut som det i alla medarbetarundersökningar och den feedback jag får.
Jag var klar med dubbelaxamen vid 24, jobbade ett år, sen första chefsjobbet. Jag har också varit expert/funktionsansvarig i vissa perioder, utan direkt chefsansvar. Det har pendlat, men sista 10 åren har jag varit chef.
Jag känner inte igen bilden av att de som blivit chefer snabbt är sämre. Däremot har de ofta egenskaper som många "doers på golvet" inte ser och värderar. Att leda och styra andra är mycker svårare än vad många tror. Att tex vara första linjens chef över arbetare som inte sköter arbetstider, fuskar, bråkar och har stöd av IF Metall som hugger chefen i ryggen är jättetufft.
Jag leder ett gäng seniorer som många gånger kan mkt mer än mig. Jag ber ofta om råd och stöd i sakfrågor, man skulle kunna tro att det var "dom som gjort allt," Jag frågar inte lika ofta om strategiska prioriteringar och mål som styr not värdegrunden. Där är jag helt klart den ansvarige och väldigt tydligt chef - det är mitt främsta bidrag. Samt att få alla att engagerat att gå i samma riktning.
Tillbaka till grundfrågan; klart man kan vara under 30 och en bra chef! -
Det synsättet i sig är dåligt ledarskap eftersom det skapar chefsbroilers.Anonym (...) skrev 2020-11-12 18:55:38 följande:
Det är helt individuellt. Det finns många som varit chefer innan de fyllt 30. Man måste börja tidigt om man vill leda hela verksamheten när man är 40.
-
Chefer som inte har koll på vad företaget gör (eller vad det egna ansvarsområdet gör) är skadliga för företaget. Om ett företag har flera sådana chefer så staplas dåliga beslut på hög. Tillsättandet av sådana chefer hindrar företag att nå sin potential. Ett stort problem är att det är cheferna själva som avgör vad som är framgång.amaliaj skrev 2020-11-12 19:18:32 följande:
Jag tror jag är en rätt bra ledare, ser ut som det i alla medarbetarundersökningar och den feedback jag får.
Jag var klar med dubbelaxamen vid 24, jobbade ett år, sen första chefsjobbet. Jag har också varit expert/funktionsansvarig i vissa perioder, utan direkt chefsansvar. Det har pendlat, men sista 10 åren har jag varit chef.
Jag känner inte igen bilden av att de som blivit chefer snabbt är sämre. Däremot har de ofta egenskaper som många "doers på golvet" inte ser och värderar. Att leda och styra andra är mycker svårare än vad många tror. Att tex vara första linjens chef över arbetare som inte sköter arbetstider, fuskar, bråkar och har stöd av IF Metall som hugger chefen i ryggen är jättetufft.
Jag leder ett gäng seniorer som många gånger kan mkt mer än mig. Jag ber ofta om råd och stöd i sakfrågor, man skulle kunna tro att det var "dom som gjort allt," Jag frågar inte lika ofta om strategiska prioriteringar och mål som styr not värdegrunden. Där är jag helt klart den ansvarige och väldigt tydligt chef - det är mitt främsta bidrag. Samt att få alla att engagerat att gå i samma riktning.
Tillbaka till grundfrågan; klart man kan vara under 30 och en bra chef!
Bara uttrycket "en bra chef" säger en hel del. Vad är en bra chef? Det går ju inte att mäta. En medarbetarenkät säger ju bara att medarbetarna är nöjda. Där har jag också toppresultat, men jag tror att optimalt vore om jag hade lite sämre resultat.
Hur bra lyckas jag med mina rekryteringar?
Vilka resultat levererar min enhet? I produktutveckling så är det svårt att säga. Hur väl lyckas vi? Hur långt ifrån vår potential är vi? Hur ökar jag enhetens potential?