Hur få bort hans sexlust?

Mindre än en timme

De här två svaren går inte ihop. I det första så anger du att en ev. splittring skulle bero på en obalans (och där ditt ansvar är lika stort som hans) och i det andra att allt är hans fel om han väljer att lämna familjen bara för att få knulla. 

En sak du måste inse är att du antagligen har 3 val: 

1) En deprimerad man
2) En man med en annan på sidan om utan att du vet om det
3) En man som tillfredsställer sig på annat håll med din vetskap och med regler ni tillsammans kommit fram till
4) En splittrad familj

Om jag var i din situation skulle jag definitivt välja nummer 3 framför något av de andra alternativen. 

Jag levde i ett sexlöst förhållande i 10 år, det var han som knappt hade någon lust efter första året då jag hann bli gravid. Jag blev deprimerad och accepterade till slut och förträngde min egen lust, vi hade det ju bra i övrigt och för barnets skull osv... det höll några år till men jag började ifrågasätta allt mer om det var den här framtiden jag ville ha, som levande död. Jag älskar ju sex och närhet med den du älskar. Till slut tog jag mig ur relationen och är idag gift med en man jag älskar och har fantastiskt sexliv med. Visst älskade jag mitt ex med men jag tackar Gud att jag inte stannade kvar och var olycklig i den där halva relationen där jag inte fick ett av de mest grundläggande mänskliga behoven tillfredsställt! Har aldrig ångrat att jag lämnade även om det förstås var ett stort steg då. Jag hade nog också kunnat fundera på kemisk kastrering just då, när jag var så deprimerad och desperat men den bästa lösningen är ju att dela livet med någon man är kompatibel med istället för att våldföra sig på sig själv.

Det gäller både dig och din man TS - för bådas skull borde ni nog fundera på separation istället för att fundera på sätt att kväva hans sexlust på. Han kommer aldrig att kunna vara helt lycklig med dig och om du älskar honom borde du låta honom gå. Eller åtminstone ligga med andra, med din tillåtelse.

Herregud! Jag blir så jävla provocerad av den här inställningen, som verkar orimligt vanlig, så jag kan inte låta bli att svara, trots att tråden ligger i sandlådan.

Min man har mycket större behov av sex än jag. Eller, jag skulle egentligen klara mig fint helt utan, men eftersom han inte skulle må bra helt utan sex så kämpar jag så mycket jag kan för att få igång min lust. Det tycker jag är min skyldighet, om jag vill att vårt äktenskap ska hålla, och av kärlek till min man, jag vill såklart att han ska må bra, även om jag absolut inte förmår mig till att ha sex så ofta som han egentligen skulle vilja. Kompromiss, kallas det. Det betyder för den sakens skull inte att jag gör något mot min vilja, det är bra sex när vi väl har det, men jag har som sagt inget behov.

Under en period hade jag ingen lust alls, och då pratade vi om hur det skulle vara med ett helt sexlöst liv. Jag tycker givetvis att det vore kanon, och han påstod att han visst skulle klara det. (Om alternativet skulle vara att inte leva ihop) Jag vet dock hur dåligt han skulle må av det, och jag älskar honom som sagt, så jag sa att om jag inte kan ge honom sex, så får han givetvis fixa det på annat håll, utan att jag kan bli sur för det. För mig är sex bara sex, och vi är fullständigt trygga med varandra, så varför ska det vara en så stor grej? Om jag absolut vill slippa sex, men det är livsviktigt för honom kan jag ju knappast hävda rätten till hans sexliv?!?!

Jag förstår bara inte... ok, jag fattar att vissa ser det som nåt alldeles heligt, så då är ju denna jämförelse väldigt okänslig, men säg såhär: min mans favoriträtt är pannkakor. Jag gillar inte pannkakor, pannkakor är helt oviktigt för mig. Min man föreslår att han kan åka till en kompis och äta pannkakor. Jag säger nej, för varför ska han äta pannkakor med nån annan? Han borde väl vilja äta pannkakor med mig, och ingen annan? Men jag tänker minsann inte äta pannkakor med min man, för pannkakor är äckligt. Och han får inte äta pannkakor utan mig. HALLÅ, liksom?!? Och då är ändå pannkakor jäkligt mycket lättare att avstå för resten av livet än vad sex är, för den som har behovet av sex...

Det är sorgligt hur många äktenskap som går i graven och hur många barn som tvingas bli skilsmässobarn bara pga att folk är så otroligt fyrkantiga. Det gemensamma livet kan vara fantastiskt på alla sätt, man har roligt ihop, trivs i sin bostad, livspusslet funkar, det finns kärlek, värme och respekt, men man väljer att riva allt det bara för att man inte är villig att kompromissa med sexet. EN liten detalj! För, som nån annan skrev, om man inte vill ha sex alls, så är ju sex ingenting viktigt, och då måste det ju rimligtvis vara ok att partnern bara ligger med nån annan.

Jag säger till min man ?ligg med nån annan om du vill, men du vet var du bor?,typ, och skulle han bli känslomässigt involverad med någon annan så må det vara hänt, då har vi i alla fall försökt rädda äktenskapet. Min man har valt att inte ligga med nån annan, att nöja sig med att ha sex två-fyra gånger i månaden, men han vet att han kan, men att han då ska berätta det för mig först.

Herregud vad den här tråden verkar provocera många. Och nu ligger den i sandlådan också. Varför egentligen? Varför placeras den här iof intressanta tråden där?

Hursomhelst....jag vill bara kommentera det där med att hon borde vara mer kompromissvillig och även jobba med att möta honom halvvägs eller någonstans. Att jobba på sin lust och anstränga sig lite för hans skull. 

Jag vet inte...

Jag vet inte om jag i hennes mans ställe skulle uppskatta det. Jag skulle inte vilja ha sex med min fru i vetskapen om att hon anstränger sig för att vilja ligga med mig. Eller att hon måste jobba med sin lust för att ligga med mig. Då skulle jag nog hellre avstå sex helt och hållet. Även om det skulle vara smärtsamt så skulle det kännas mer förnedrande att ha sex med någon som innerst inne inte vill. Då väljer jag att vara utan helt enkelt. 

Så jag har svårt att hålla med den stora massan här. Man som jag trots allt är. 

Du kanske föredrar en kemisk kastrering i köttbullarna som inte fattar varför så många blir provocerade..

Har bara läst ditt inlägg Missy883 (dvs. jag har inte läst övriga kommentarer i tråden) och måste säga att det är bland det absolut mest egoistiska inläggen jag läst här på FL.

Allt verkar vara på Dina premisser enbart. Inte coolt.

Som ren upplysning så är det inte på något sätt så att man har en överdrivet hög sexuell drift för att man vill ha sex med sin partner 1 ggr i veckan.

Varför tar inte Du och äter något preparat istället så att Du får högre sexlust så att han får urlopp för sina icke överdrivna sexuella behov istället för att tvinga en man med fullt frisk sexualitet till att helt anpassa sig till din, absolut mindre/icke normala sexdrift?

Min före detta fru hade samma inställning som du TS... före detta alltså.
Så löser man detta dilemma.

Jag tycker det är anmärkningsvärt att du tycker det är han som splittrar familjen. Du har också gjort ett val, men du lägger trots detta all skuld på honom om han lämnar ert förhållande. Ser du inte ditt eget bidrag alls?

Varför ber du om ursäkt? Du är nog närmare sanningen än någon annan i tråden.