• Anonym (Spegeln)

    Är MIN man otrogen?

    Fick ett mess nu ikväll av någon okänd som hävdar att min man, sedan 9år tillbaka, varit/är otrogen mot mig med en kollega.. Berättaren skriver att hen varit tillsammans med min mans påstådda älskarinna/flickvän syster, och att detta förhållande/otrohet varat i 3-4 år.

    Hjälp, vafan är detta är min första tanke.

    Men ju mer jag läste, ju mer så är det smådetaljer som stämmer in.

    Vad gör jag OM min man är otrogen? Hur konfronterar jag honom? Kommer jag förlåta honom? Vad händer med barnen? Känns som om hjärtat ska hoppa ur kroppen och jag mår illa, vill spy.

    Min man slutar jobbet om ca en kvar, ska jag ta det direkt? Vänta tills imorrn?

    Hjälp mig tänka klart!

  • Svar på tråden Är MIN man otrogen?
  • Anonym (Man36)
    Anonym (...) skrev 2020-02-26 16:48:15 följande:

    Så otroligt svart-vitt. Detta blir precis så dramatiskt man väljer att göra det. Det är inte heller fel om man väljer att samtala, förlåta och fortsätta tillsammans.

    Nej, jag har inte varit otrogen. Däremot har jag valt att fortsätta med en man som ljugit under en längre tid och plötsligt stack ifrån mig och barnen. Därefter har vi varit lyckliga i ytterligare 5 år.


    Hahaha! Ni är för roliga. Sorgliga liv ni lever
  • Anonym (Nogirl)
    Anonym (...) skrev 2020-02-26 16:48:15 följande:
    Så otroligt svart-vitt. Detta blir precis så dramatiskt man väljer att göra det. Det är inte heller fel om man väljer att samtala, förlåta och fortsätta tillsammans.

    Nej, jag har inte varit otrogen. Däremot har jag valt att fortsätta med en man som ljugit under en längre tid och plötsligt stack ifrån mig och barnen. Därefter har vi varit lyckliga i ytterligare 5 år.
    Det kanske inte är fel men man ska vara väldigt medveten om att det kommer ske på bekostnad av en själv. De flesta klarar inte av det när misstankarna och självföraktet äter upp dem. Är det värt att förlora sitt självförtroende och självrespekt totalt för någon människa?

    För övrigt, vad finns det för garanti att mannen inte gör om det när hans snedsteg inte får några negativa konsekvenser? 
  • molly50
    blueblue skrev 2020-02-26 15:58:20 följande:
    Han väljer inte TS eller den andra kvinnan. De måste reda ut varför detta uppstått.
    Ja,det håller jag med om.
    Men nog gjorde han ett val när han träffade den andra kvinnan. Valet att vara otrogen.
    Anonym (Blomman) skrev 2020-02-26 16:03:27 följande:
    Valt och valt...tycker han fått äta kakan dessa år OCH kunnat behålla den....
    Ja,men han gjorde fortfarande valet att vara otrogen mot TS.
    Anonym (...) skrev 2020-02-26 16:03:32 följande:
    Så enkelt är det inte.
    Hur är det då,menar du?

  • Anonym (Nogirl)
    Anonym (...) skrev 2020-02-26 16:48:15 följande:
    Så otroligt svart-vitt. Detta blir precis så dramatiskt man väljer att göra det. Det är inte heller fel om man väljer att samtala, förlåta och fortsätta tillsammans.

    Nej, jag har inte varit otrogen. Däremot har jag valt att fortsätta med en man som ljugit under en längre tid och plötsligt stack ifrån mig och barnen. Därefter har vi varit lyckliga i ytterligare 5 år.
    Edit: De flesta som väljer att stanna har nog i viss del redan tappat sig själva under förhållandet. Förlorat styrka, mod och självrespekt. Har inte självförtroendet och tror inte på sig själva, klarar inte av att vara ensamma eller leva utan en partner. Det är vad jag till stor del upplevt av otrogna förhållanden i min omgivning. 

    Att därefter stanna fortsätter endast den negativa trenden nedåt...ännu mindre självförtroende, ännu mer livegen o.s.v 
  • Anonym (...)
    Anonym (Man36) skrev 2020-02-26 16:54:39 följande:

    Hahaha! Ni är för roliga. Sorgliga liv ni lever


    Nej, jag lever ett väldigt bra liv.
  • Anonym (...)
    Anonym (Nogirl) skrev 2020-02-26 17:03:50 följande:

    Edit: De flesta som väljer att stanna har nog i viss del redan tappat sig själva under förhållandet. Förlorat styrka, mod och självrespekt. Har inte självförtroendet och tror inte på sig själva, klarar inte av att vara ensamma eller leva utan en partner. Det är vad jag till stor del upplevt av otrogna förhållanden i min omgivning. 

    Att därefter stanna fortsätter endast den negativa trenden nedåt...ännu mindre självförtroende, ännu mer livegen o.s.v 


    Jag håller inte med. Jag har levt själv i väldigt många år och trivs bra med det. Jag är introvert och behöver inte umgås mycket med folk för att må bra. Däremot älskar jag min man. När han stack skällde jag ut honom rejält. Jag sade att det var fritt fram för honom att lämna mig om han så ville, men barnen skulle han inte lämna. Han valde att öppna sig helt för mig och jag kan förstå hur hans situation var just då. Han mådde inte bra i vårt förhållande. Vi valde att jobba på det och lösa problemen.
  • blueblue
    ventilera mera skrev 2020-02-26 16:44:32 följande:

    Alltså ursäkta vad? Erkände direkt? Ja, för han blev avslöjad. Respekt my ass, han har haft noll jävla respekt för henne i TRE ÅR. Och nu bara blev han JÄTTERESPEKTFULL för att han inte nekade till att ha varit en jävla cheating bastard. Verkligen något att berömma honom för.

    Och han har inget rätt att "välja" överhuvudtaget. Han "valde" för att han blev påkommen. För att TS ska känna sig utvald och inte sätta den fot i röven på honom som han förtjänar.


    En person som lever ett dubbel liv och är ett svin skulle antagligen inte erkänna en sådan här sak direkt när den konfronteras. Jag liknar detta vid en utredning om brott! Är person medveten och kan leva med det som gjorts så förnekas det in i det sista oavsett bevisbördan. Har man dock något samvete och lever med ångest för vad som skett så erkänner person ganska så omgående.

    Jag säger inte att de ska leva ihop eller att hon ska förlåta detta, Det är vidrigt och håller helt med om att de antagligen bör gå isär.

    Det jag snarare syftar på är att om de pratar om hur allt började, varför det började, varför har han levt med detta i smyg i 3 år? Kanske ett mönster visar sig som förklarar vad detta beror på.

    Brist på närhet?

    Bristande attraktion?

    Livs kris?

    Psykisk ohälsa?

    Sexuellfrustration?

    Det kan finnas många anledningar till detta och jag tror att det är något som kan vara bra att få bekräftat för att inte TS ska skuldbelägga sig själv.

    Hur, vad eller hur ofta sex skett med andra kvinna är inte relevant, Viktiga att veta är vad som ledde fram till att detta fick fort gå så pass länge.
  • Anonym (Narcoffer)

    Han inledde ett förhållande med henne, i samma veva som du blev gravid. Han fick dig till att göra en abort för hans skull, mot din vilja. Bara det är ett så fruktansvärt svek i sammanhanget att man mår illa. Du gjorde det för hans skull, och under tiden hälsade han på sin älskarinna.

    I 3 år har han ljugit för dig. Ljugit och svikit. Har han pratat om dig med henne, så har han också förrått dig. Min man diskuterade vårt sexliv med älskarinnan. Hoppas inte din man gjorde samma sak.

    Nästan alla kan "råka" vara otrogen. Man dricker för mycket och hamnar i säng med någon och skäms sedan resten av livet. En sådan människa är klantig. Oansvarig. Omogen. Skärper man sig, så kan man bli en bra människa som tar hand om sina relationer.

    Din man är inte en av dem. Han är en kroniskt otrogen man. I 3 år har han varit dubbelt otrogen. Han har bedragit dig gång på gång. Samtidigt har han bedragit henne, för hon vet knappast om att ni två har haft ett aktivt sexliv.

    Den där nyckeln han har lämnat tillbaka? Den har ingen betydelse. Kanske han verkligen är less på henne, kanske inte. Om han inte är det, så kommer han att fortsätta sitt förhållande med henne, men nu kommer han att vara mer försiktig. Mycket mer försiktig.

  • Anonym (Nogirl)
    Anonym (...) skrev 2020-02-26 17:08:28 följande:
    Jag håller inte med. Jag har levt själv i väldigt många år och trivs bra med det. Jag är introvert och behöver inte umgås mycket med folk för att må bra. Däremot älskar jag min man. När han stack skällde jag ut honom rejält. Jag sade att det var fritt fram för honom att lämna mig om han så ville, men barnen skulle han inte lämna. Han valde att öppna sig helt för mig och jag kan förstå hur hans situation var just då. Han mådde inte bra i vårt förhållande. Vi valde att jobba på det och lösa problemen.
    Bra att det löste sig, men jag tror dessvärre att du mer är ett undantag än en regel. De flesta otrohetsaffärer slutar inte så lyckligt, och de flesta klarar inte att leva i harmoni efteråt. Många gånger sker en upprepning av otroheten. Kanske för att den otrogna tappar respekten, eller den bedragne inte klarar av att släppa händelsen. 

    Däremot..om man klarar av att öppna upp ett förhållande så är kanske förutsättningarna något större. I vilket fall som helst så krävs professionell hjälp, oavsett man ämnat stanna eller gå.  
  • Anonym (Sunt)
    Anonym (Värdighet) skrev 2020-02-26 15:06:33 följande:

    Usch vilken situation du är i. Jag tror inte det går att reparera det här sveket. Det är verkligen vidrigt på alla sätt. Han har valt henne i tre år, hon har varit hans fokus i tre år, hur tänker han att det ska gå att reparera?

    Han har ju bränt alla broar. Det ni hade finns inte mer. Det har han förstört.

    Förstår att du inte vill skiljas heller men det handlar om värdighet också. Ska du bara acceptera det här? Ska du leva med någon som har sårat dig så, i resten av ditt liv?

    Vad hade hänt om den vänliga själen som skickade sms:et inte gjort det, i hur många år till skulle han valt henne?


    Hon ska ju absolut inte bara acceptera det, vilket hon ju inte heller gör!! Om han bett att få ha älskarinnan kvar samtidigt som sin fru, ja då hade hon bara accepterat det om hon valt att stanna.

    Jättesvår och jobbig situation men bra att inte fatta alltför förhastade beslut. Man kan åka bort några dagar, fundera, prata med varann. Se vad som händer. Jättelätt när man står utanför att bara säga hur hon ska göra och agera, men vi har inte hela bilden.
Svar på tråden Är MIN man otrogen?