• Ninis83

    Sladdis efter 36?! Ska vi följas åt?

    Hej!

    Jag är en kvinna som blir 37 år i maj, har två barn födda -08 och -11 och som nu börjat ?projekt sladdis?. :) Vi trodde länge att vi var färdiga med bäbisar, men för något år sedan började mitt sug vakna, och nu är sambon med på tåget (vilket jag aldrig trodde skulle hända!) så vi är nu inne på vårt första försök. Hoppas på ett plus redan nästa vecka, men förstår ju att sannolikheten är låg. Vi kämpade i över ett år med vårt första barn. Tvåan kom dock på första försöket! Men jag tänker att om det var svårt då jag var 23 kommer det förmodligen kanske vara kört nu när jag är 36. Vi kommer inte dra igång någon fertilitetsutredning om det inte tar sig på naturlig väg. Då får vi vara nöjda med de två fina vi har! Men lillasyster skulle verkligen bli glad om hon fick bli storasyster. <3

    Är det någon här som sitter i samma båt? Skulle vara roligt att följas på resan!

    Jag har börjat använda temperaturmetoden vilken jag trivs med och är nu på dag 6 efter ÄL. Har även köpt hem ett gäng ÄL-tester för kommande cykler och även tänkt prova Conceive Plus fertility lubricant.

  • Svar på tråden Sladdis efter 36?! Ska vi följas åt?
  • jrockyracoon
    Jag ser inte varför det skulle vara kört?

    Utifrån din tidigare historia så verkar du inte ha någon onormal förmåga att bli med barn. Jag skulle tro att det är ganska vanligt att man kan behöva vänta upp till ett år med ett barn.

    För vår del så såg det faktiskt väldigt liknande ut.

    Första barnet tog ett år, andra barnet några månader och de sista barnet gick på första försöket.

    Mitt råd är att du inte oroar dig i onödan. Sätt igång och försök och njut av känslan att få ett ytterligare barn. Eftersom du redan har två barn kan du se det som en fantastisk bonus om du får ett ytterligare. Använd den tanken till att slappna av och släpp oron.
  • Rödblå

    Är gärna med. Är 38 år och har två barn, födda -10 och -13. Trodde också att jag var klar med bebis, men så blev vi oplanerat gravida i höstas (slutade dock med missfall) men nu har vi kommit på att vi nog inte var färdiga i alla fall utan det vore jättefint med en liten till.

  • Ninis83

    Tack för ditt svar, jrockyracoon! Nej, kört tänker jag inte heller att det är. :) Försöker bara att inte få upp förväntningarna för mycket. Och precis som du säger, så kan det ju bli en härlig ?nöjestripp? den tänkta resan mot plusset, vare sig det faktiskt blir något eller inte. Vi är ju välsignade med två finisar, så vi är ju otroligt lyckliga över det vi har, och skulle vi lyckas med en till är det ju bara en extra guldkant som skulle förlänga de härliga (om än inte alltid enkla) småbarnsåren.

    Vad roligt, Rödblå! Vad glad jag blir! ???? Men beklagar verkligen missfallet... Har Ni redan börjat om att försöka på nytt?

    Jag tog ett test igår, på ÄL+12 som var negativt, så någon first strike lyckades vi då inte med denna gång, om jag inte skulle plussa sent. Men med de två första kom plusset på ÄL+10, så jag räknar inte med det. Men då borde nya cykeln börja på torsdag, så då kommer ju en ny chans. :) Tyvärr har jag cykler som ligger kring 37 dagar, så det är ju lång väntan... Har Du haft lätt att bli gravid med de första?

  • Rödblå

    Ninis83 ge inte upp hoppet än, är du säker på när äl var?

    Det låter jobbigt med så lång cykel. Tycker all denna väntan mellan mens och äl och sen äl och bim är outhärdlig.

    Min cykel brukar ligga mellan 28-33 dagar, men får se hur det blir nu efter missfallet. Tror jag hade äl i söndags men är verkligen inte säker. Kroppen är sig inte riktigt lik.

    Har nog haft ganska lätt att bli gravid, även om det tog nio månader med dottern och typ sex med sonen, konstigt nog har de båda missfallen blivit till på första försöket respektive helt oplanerat, så gissar att det kommer ta längre tid nu när vi vill bli gravida :)

    Hur tänker du kring åldern? Jag kan bli nervös över att det inte ska funka eller ta väldigt lång tid....

  • Ninis83

    Rödblå, jag kör med temperaturdiagram, så jag är säker på när jag hade äl. :) Jag trivs med att ha koll, då slipper jag hjärnspöken. Och idag hade tempen börjat dippa också, så det betyder ju att mensen är på g. Men det känns helt ok.

    Däremot har jag absolut tankar om åldern. Att eftersom det tog tid när jag var 23 och borde ha varit som mest fertil, så kanske det innebär att det inte går alls nu. Men man får hålla tummarna! Bara att ha börjat försöka igen känns ju som ett äventyr!

    Men super! Jag hoppas det var din äl du kände av och att ni prickat bra! :)

    Hur tidiga var dina missfall? Det måste vara en mardröm att gå igenom...

  • Stumpan83

    Är 36 och väntar en sladdis just nu (ska komma om ca 1 månad). Vi har tre barn på 13, 11 och 9. Vi pratade om en fyra redan när 9-åringen var liten men då sa jag Inte förrän vi har tre skolbarn.

    De tre första har inte varit planerade mer än att vi råkade ha sex utan skydd och tänkte blir det så blir det. Således hade vi väldigt lätt för att bli gravida då.

    Började försöka för ca 2 år sedan. Fick två missfall (Ett MA och ett tidigt i v 6) vilket var en chock då jag aldrig fått missfall tidigare. Så började bli oroliga att det inte skulle gå längre. Men om man ska se något positivt med missfall så är det att ett missfall innebär att du i alla fall kan bli gravid! Inför denna graviditeten var jag extra noga med folsyra och multivitaminer inkl extra D-vitamin. Tror att jag nog hade någon form av brist som orsak till missfallen.

    Hoppas att det går vägen för er mer! Har tre överlyckliga barn här hemma som bara väntar på att lillasyskonet ska komma.

  • Rödblå

    Stumpan83 härligt att ni snart har er sladdis hos er! Jag håller på ett sätt med om att det finns ngt positivt med missfallen, att man vet att man kan bli gravid, samtidigt önskar jag inte min värsta fiende att gå igenom ett missfall.

    Ninis83, jag har haft två MA, det första upptäcktes i vecka 11, men fostret hade dött i vecka 6 ungefär, det andra hade jag sett hjärtat slå på i vecka 8 men i vecka 12 visade det sig att den dött i vecka 10. Jag tror inte att man kan jämföra missfall och att senare alltid är värre, men det som gjorde mig så arg och ledsen var att jag kände att min kropp hade lurat mig, och att jag hade gått igenom alla de där jobbiga veckorna av illamående och oro i onödan.

    Vi får helt enkelt hålla tummarna att det går snabbt och enkelt trots åldern!!! Jag försöker att vara positiv, men jag har lätt för att oroa mig.

    Är lite inne på att testa att tempa men är lite rädd att det bara ska stressa mig, fast å andra sidan är jag ju redan lite stressad nu, haha, så kanske inte blir så stor skillnad. Men tycker också om att ha kontroll och koll.

  • Ninis83

    Grattis till den stundande 4:an Stumpan83! Vilken härligt stor familj! :) Jag förstår tanken att man liksom ser att kroppen ändå är med lite på noterna, att det åtminstone händer något när man försöker blir gravid, även om det slutar i MF. Men får man välja så slipper man ju förstås... Jag äter också extra tillskott nu för att ladda kroppen inför en eventuell graviditet. Man blir ju motiverad att leva lite extra hälsosamt också, så ett sådant här ?projekt? har ju flera positiva aspekter. :) Jag hoppas du har fått må bra denna graviditet.

    Jag förstår hur du tänker, Rödblå. Det är klart att man kan ju inte släppa fokus på kroppens förehavanden när man ska hålla på och fylla i tempdiagram osv dagligen. Men jag har märkt att jag spekulerar mycket mindre när jag ser svart på vitt hur jag ligger till än när jag inte kollar. Tror även att mina långa och oregelbundna cykler gör mig extra fundersam, så då är diagrammen ett bra sätt att hålla koll. :)

    Tänker att enligt sannolikheten, vid en för vår ålder normal fertilitet, och med mina långa cykler så kan jag räkna med att bli gravid inom ca 8 månader. Så jag ska verkligen försöka att inte börja känna mig nedslagen innan nästa vinter. Helst inte då heller förstås, men försöka tänka att det är helt normalt att det inte händer innan dess i alla fall!

  • Elisabeth83

    Hej! 

    Hoppar in en sväng. Blir 37 nästa vecka och fick ett plötsligt sug efter en 4:a. Har tre tjejer på 10, 8 och 4. Men vågar man? Orkar man? Hur tog ni beslutet? :)

    Lycka till allihop :D 

  • Ninis83

    Elisabeth83, hej på Dig! Roligt att Du också har ett nyväckt sug efter en liten till! Du har ju redan tre varav en är rätt liten än, så jag förstår om Du oroar Dig över Er ork. Men känns det som att Ni har det ordnat och längtar efter att utöka familjen så tycker jag Ni ska ta chansen, medan den fortfarande finns. :)

    Jag har länge känt att jag nog inte riktigt är ?klar? med de två barn vi har, men har skjutit undan de tankarna mycket då sambon inte alls känt detsamma. Men nu kom han på andra tankar, så vi tänker att vi gör ett försök. Blir det så blir det. Ett härligt sladdisäventyr i så fall. :)

Svar på tråden Sladdis efter 36?! Ska vi följas åt?