Sladdis efter 36?! Ska vi följas åt?

Spännande och läsain era tankar.

Själv är jag 37 år och har två barn sedan ett tidigare äktenskap. Min dotter är född 2011 och min son 2013. Jag och min nya man har nu bestämt att försöka bli gravida och få ett gemensamt barn.

Vi får se om det går med tanke på min ålder.

Sedan är jag orolig för hur kroppen ska fixa en till graviditet.

Önskar er alla lycka till!

Vi har försökt sen september ett försök precis när jag tog spiralen månader efter körde vi nog ordentligt sen fick vi kalla fötter körde kondom och nu i dec bestämde vi oss för att köra igen men sen mitt i fick vi ångest och började skydda oss igen mitti. Saken är den att lillasyster som gjort att vi varit tveksamma och väntat många år återigen blivit jobbig. Senast igår så sa vi ska vi verkligen "förstöra" det vi har. men ja så nu tog jag ett test och det var positivt. känner bara skräck nu. vet inte ens hur jag ska berätta att det gått vägen. vill jag vill vi??? fan jag är ju gammal med nu och barnen...herregud vilken röra. Jag hade ju velat vara glad. Men vet inte alls är rädd också för själva graviditeten varit sjukskriva bägge gångerna förut. vill bara hemma mig under en sten nu. och corona på det. ja den gör ju iofs att det är lättare att gömma graviditeten då man inte träffar ngn.om vi nu tänker avbryta. gulp

Vi är överens om att vi inte vet. bägge vill ha en bebis men bägge förstår inte om vi orkar. Rädd för det som kommer...Och nu med covid och vi bägge jobbar med det på olika sätt...Och båda äldre barnen kräver mkt nu och bråkar som tusan hur blir det när en bebis kommer ta 90% av tiden. Vi har det extra jobbigt med dottern nu när det är lov hon klarar ej av förändring. Så tänker att om en två veckor så här det ordnar sig och då kanske vi kan tänka klarare. Det är ju ingen brådska. Och vi tänkte göra nipt eller moderkaksprov. För ett svårt sjukt barn är inte aktuellt om vi kan välja...

Hej!

Jag är en kvinna som blir 37 år i maj, har två barn födda -08 och -11 och som nu börjat ?projekt sladdis?. :) Vi trodde länge att vi var färdiga med bäbisar, men för något år sedan började mitt sug vakna, och nu är sambon med på tåget (vilket jag aldrig trodde skulle hända!) så vi är nu inne på vårt första försök. Hoppas på ett plus redan nästa vecka, men förstår ju att sannolikheten är låg. Vi kämpade i över ett år med vårt första barn. Tvåan kom dock på första försöket! Men jag tänker att om det var svårt då jag var 23 kommer det förmodligen kanske vara kört nu när jag är 36. Vi kommer inte dra igång någon fertilitetsutredning om det inte tar sig på naturlig väg. Då får vi vara nöjda med de två fina vi har! Men lillasyster skulle verkligen bli glad om hon fick bli storasyster. <3

Är det någon här som sitter i samma båt? Skulle vara roligt att följas på resan!

Jag har börjat använda temperaturmetoden vilken jag trivs med och är nu på dag 6 efter ÄL. Har även köpt hem ett gäng ÄL-tester för kommande cykler och även tänkt prova Conceive Plus fertility lubricant.

Du låter som en väldigt klok, sund och fin människa. Önskar dig bara allt fint i livet. Vi kan väl se vart det bär av för oss båda, inte långt till ditt VUL. Men jag vet att det känns som en evighet.

Vi är överens om att vi inte vet. bägge vill ha en bebis men bägge förstår inte om vi orkar. Rädd för det som kommer...Och nu med covid och vi bägge jobbar med det på olika sätt...Och båda äldre barnen kräver mkt nu och bråkar som tusan hur blir det när en bebis kommer ta 90% av tiden. Vi har det extra jobbigt med dottern nu när det är lov hon klarar ej av förändring. Så tänker att om en två veckor så här det ordnar sig och då kanske vi kan tänka klarare. Det är ju ingen brådska. Och vi tänkte göra nipt eller moderkaksprov. För ett svårt sjukt barn är inte aktuellt om vi kan välja...