Hej på er!
Om socialtjänsten ansöker om LVU till politikerna och dom väljer LVU, som i sin tur leder till rättegång, vad händer då om rätten väljer LVU? Kommer barnet/barnen omhändertas på plats? Måste t ex föräldrarna vara närvarande under rättegången eller räcker det med advokat som för din talan om du t ex inte mår bra psykiskt pga det som händer?
Enkelt uttryck finns det en dom om LVU som vunnit laga kraft (dvs. inte blivit överklagad) så har man som förälder en sits som är mycket besvärlig.
Socialtjänsten kan då mer eller mindre göra vad de vill och att påverka detta är mycket krävande, i det läget har man inte mycket att välja på än att krypa för allt som socialtjänsten säger oavsett hur dumt det kan tyckas för de har en näst intill oinskränkt makt med i stort sett ingen insyn. Det finns ingen annan myndighet som kan mätas med detta.
Om allt flyter på, åtgärder sker, behandlingsplaner följs, problem försvinner osv kan mycket väl barnen få flytta hem trots att beslut om LVU finns kvar. Det blir en sorts säkerhetsventil, om barnen ändå far illa kan de snabbt placerad i fosterhem igen.
Det ska enligt Lagen om vård av unga göras en prövning inom 6 månader men det är inte alltid det blir så, vilket jag vet i från de ärenden jag har hanterat.
När det gäller hemtagning så delar jag din uppfattning.
Man får inte glömma att det inte är säkert att det finns grund för LVU, bara för att socialtjänsten har fått den åsikten så innebär det inte att det är sanningen i det enskilda fallet.
Det finns många fall där det inte skulle ha varit LVU likväl som det finns fall där det verkligen LVU hade gjort en avgörande skillnad.
Med en bättre kvalité inom socialtjänsten så skulle det bli en bättre träffbild
Ja jag vet det där redan men om man nu ser till att man ändrar på dig under dessa 6 månader, om det nu blir LVU, kan man då ansöka om en utredning för att få hem dom? Nu menar jag liksom att om man verkligen ändrar sig på dom saker som socialen vill se en förändring på innan man startar upp en sån utredning?
Rekommenderar att du väntar till det är dags för den första omprövningen vid 6 månader.
Jag förstår egentligen inte varför dom ansökte om LVU. Vi har ju liksom tagit emot all hjälp vi fått av socialen och utredningahemmet, aldrig motarbetat sov, ändrar på oss och förstår att det även finns saker som vi än idag behöver ändra på osv. Men det kan ju inte vara speciellt allvarligt, för då borde vi ju ha tappat barnen redan på utredningshemmet?
Även om man rättat till en del brister kan bedömningen ändå vara att det inte skett tillräckliga förändringar och att förutsättningarna till tillräckliga förändringar är små.
Även om det inte är så akut fara så att man måste ta barnen på studs kan bristerna ändå vara allvarliga på lång sikt. Att man befarar att barnen inte kommer att kunna utvecklas normalt i hemmet. Om du även uttryckt till socialtjänsten och rätten att du inte tycker bristerna är så allvarliga så kan det vara förklaringen till att man ansökt om LVU istället för SoL. Insikt om att det är allvar är A och O om man vill undvika LVU.
Klart att vi förstår att LVU är allvarligt, men jag kan ju tycka att det måste vara positivt när föräldrarna verkligen tar emot hjälp, är villiga till att t ex åka på ett utredningshem och att vi faktiskt samtycker till vård i familjehem osv. Men visst, jag förstår att LVU är allvarligt och att det lär bli tufft att få hem dom om domen väljer LVU osv
Även om man rättat till en del brister kan bedömningen ändå vara att det inte skett tillräckliga förändringar och att förutsättningarna till tillräckliga förändringar är små.
Även om det inte är så akut fara så att man måste ta barnen på studs kan bristerna ändå vara allvarliga på lång sikt. Att man befarar att barnen inte kommer att kunna utvecklas normalt i hemmet. Om du även uttryckt till socialtjänsten och rätten att du inte tycker bristerna är så allvarliga så kan det vara förklaringen till att man ansökt om LVU istället för SoL. Insikt om att det är allvar är A och O om man vill undvika LVU.
Självklart är det positivt. Att man förstår, vill och försöker är tyvärr inte en garanti för att man kommer att nå fram till en tillräckligt god omsorgsförmåga tyvärr.
En annan sak som är oerhört viktigt om det blir ett LVU är hur man hanterar umgänget. Att man inte spelar ut, gråter och gör barnen oroliga när man träffas. Att man förmår lägga band på sina egna känslor och tryggar barnen i att det är bra. Och såklart även att man faktiskt sköter tider, inte avbokar eller kommer försent och utsätter barnen för besvikelser.