Jag har märkt på en kompis ärr på armen - Är det okej och notera de och fråga hur personen mår idag?

Ts är väl den här killen som alltid och i varje stund oroar sig över precis allting, tror att han måste försvara och ta hand om sina kvinnliga bekanta och som har ständiga bekymmer med att tolka olika kvinnliga vänners, lärares och personal på skyddade boendets eventuella intresse för honom?

Ts, jag tycker inte att du ska nämna något om ärren. 

Intressant hur ni vet att personen är en han eller hon.

Jag tycker att det visar brist på taktkänsla att ta upp ärren och undra över deras tillkomst. Att någon har mått dåligt för länge sedan betyder inte att personen mår dåligt eller är mentalt instabil idag. Direkt ofint att fråga om det. Om och när kompisen vill berätta så gör hen det. Finkänslighet är INTE samma sak som ointresse, det handlar om att respektera vännens integritet och inte ställa en massa nyfikna frågor om saker man inte har med att göra.

Jag tycker mig veta. Och det gör jag utifrån ett mycket stort antal trådar om mycket små saker som vuxit sig stora i ett överempatiskt och allmänt ängsligt sinne. 

Jag kan ha fel. Men det tror jag inte att jag har.

Aha ja vem vet.

Ja, vem vet. Förmodligen lika få som märker på en kompis ärr på armen. Ganska ovanligt formulerat.

Jag har en hel del ärr efter ett ganska långvarigt självskadebetende i tonåren. Det händer nästan varje sommar någon frågar om några av de grövre ärren (har bara kortärmat på sommaren). Tar illa vid mig varje gång fast jag mått super i över 20 år nu... Känns som jag aldrig kommer slippa ifrån den perioden i mitt liv trots att mitt liv är HELT annorlunda idag. Jag svarar alltid undvikande på frågor om ärren. Mina barndomsvänner vet men ingen jag träffat i vuxen ålder. Hade även anorexi och det skulle inte berätta det för någon sedan jag blev frisk.Jag skäms inte för detta men tycker inte det angår någon annan idag. Så jag tycker inte man frågar om sånt om man märker en person verkar må bra idag o ärren ser gamla ut. Nya är en annan sak! Då frågar man såklart hur personen mår även om man inte är jättenära vänner.

En god vänskap är kravlös. Skulle välja bort vänskap som krävde att jag hade en plikt att vända ut och in på mig själv och som krävde att jag skulle acceptera integritetskränkande frågor. I en vänskap ska man känns att det finns utrymme att beträtts svåra saker om man VILL, men det ska inte finnas ett outtalat krav på att en vän ska kunna klampa på oombedd.

Jag skriver vissa enskilda ord med stor bokstav för att visa att jag betonar dessa. Det är en STOR skillnad på det och att skriva Argt med genomgående stora bokstäver.

Fast det initiativet måste komma från personen själv måste du förstå. Du kan låta en vän förstå att hen kan prata med dig om även svåra saker utan att ställa en direkt fråga om exempelvis ärr.