Anonym (FYI) skrev 2019-03-08 00:01:38 följande:
Och så här fortsätter det, sida upp och sida ner..Spel, Spel, Spel.
Visst har ts börjat tänka lite annorlunda än i höstas (åtminstånde vad hon skriver här). Men till syvende och sist känns det inte som hon förändrat sig speciellt mycket i förhållandet till kollegan.
Fortfarande förälskad,
Fortsätter sina "icke jobbmöten".
Inget sökande efter hjälp, och argument verkar inte bita.
Däremot vill hon gärna höra historier av andra som är/har varit i samma sits, och hur det gått för dom...
Säkert intressant men inte rätt väg om man vill fortsätta med sin man och gå tillbaka till det som var innan kollegan.
Nu kommer tre veckor med intensivt jobb och möten med honom. Kanske med AW,
Konferens,
Ensamma kundmöten,
Kvällsjobb,
En avslutande fest när projektet är avslutat..
Får se hur det går. Men som vanligt håller hon sådana saker för sig själv, och släpper hon det, släpper hon det efter det hänt, eller i någon systertråd.
Funderar lite på om denna tråden i sig, är lika viktig i jakten på bekräftelse som kollegan.
Från start har hon genomgående ignorerat alla råd som getts i tråden och kört sitt eget race, även om det p.g.a omständigheter blivit (igen som hon säger) mindre möten med honom efter jul, eller efter Baliresan.
Förlåt ts. Jag hoppas jag har fel i allt detta, men det är så här jag uppfattar det.
Inget sökande efter hjälp just nu = nej, för att jag känner att jag är i balans. Jag är inte så förvirrad eller uppslukad som i höstas.
Att vilja höra om andra i samma sits är väl inte så konstigt? Oavsett om det gått bra eller åt helvete.
Nej. Vi kommer inte gå på någon AW ihop. Ingen konferens, inget kvällsjobb ihop, ingen avslutande fest.
Anledning till att jag inte berättar ALLT här och heller inte alltid allt i kronologisk ordning och inte allt i min egen tråd vet du redan. För att det är helt öppet på nätet.
Jag har Inte ignorerat råd jag fått här. Jag har inte följt alla, men jag har lyssnat. Hade jag inte lyssnat hade jag inte minskat möten och kontakt med honom, eller bästämt mig för att det inte är värt det.
Om du tror atr den här tråden är lika viktig som kollegan, då känner du mig jävligt dåligt efter 1300 inlägg. Jag fattar inte vad mängden inlägg i en tråd har med nåt att göra? Vem bryr sig om det? Varför? Du har dessutom skrivit minst lika mkt här som jag själv. Jag svarar / bemöter det jag får skrivet till mig, men mer än halva tråden har nu gått ut på att bli dömd snarare än få tips eller råd (du är bra på att döma) och jag tror snarare att det är du som får ut något av det, att få känna dig bättre än någon annan.