Jag vill ligga med min kollega, är gift

Varför nyfiken när du bestämt dig??

Kanske är vi alltför fokuserade på om TS skall lyckas undgå fysisk otrohet eller inte. Denna detalj är ju inte alltavgörande för om historien slutar lyckligt eller inte. 

Världen är inte rättvis. Marias historia fick ju ett lyckligt slut enligt henne själv, efter två år med hemlig fysisk otrohet. TS har ju nästan inte gjort något som helst i jämförelse. Hennes affär består ju bara av att genom dold kommunikation etablera ett känslomässigt förhållande till en annan man. Men hon kan ändå råka illa ut om kroppskontakten även i framtiden förblir minimal. Så länge hennes affär fortsätter så spelar hon ett högt spel.

Hennes affär har pågått i ett år, och verkar kunne pågå länge ännu. Normalt slutar en förälskelse senast efter ett par år, men här kommer känslorna ju aldrig ut på riktigt, så har kan den närmast fortsätta i det oändliga så länge hon och kollegan arbetar och umgås tillsammans.

Därför tycker jag att tidsaspekten är TS största problem. Att leva så lång tid i ett känslomässigt dubbeltliv, där en annan man på vissa områden blir lika viktig som hennes man kan inte undgå att få konsekvenser oavsett hur många gånger TS försäkrar oss om att hon älskar sin man och att bara får mer av hennes positiva energi. Over tid blir känslor alltid ett nollsummespel.  

Hej TS. Jag vet inte vem som startade det hela, det växte fram från något som egentligen inte borde blivit något. Vi var helt olika varandra, men klickade på något sätt som växte sig otroligt starkt. Vi började precis som du att vi blev flirtiga på sms och mail, hela tiden på gränsen men aldrig rakt ut. Kom på mig själv att tänka på honom 24-7. Jämförde honom med min man, men bara ur ett romantiskt egoistiskt perspektiv. En flirt eller romans där ingen måsten fanns inblandade. När vi tillslut inte längre kunde hålla emot och tillfället gavs var det som att sticka hål på en ballong. Det var bara helt underbart. Kanske gjorde det att jag inte kunde hålla mig ifrån honom, eller han mig. Jag blev uppskattad och uppvaktad något som jag tror alla i ett långt förhållande saknar. Spelar nog ingen roll hur många gånger man läser i spalter att man ska uppvakta som man gjorde förr, det blir inte så med barn, räkning, stress och jobb. Oavsett rätt eller fel, hade jag inte gjort det hade jag för alltid haft en ballong inom mig som alltid tänkt eller gnagt i mig om hur det kunde varit. Jag hade aldrig en tanke att lämna min man men vi lekte med tanken i fantasin men det var aldrig på riktigt. Idag är jag som jag skrev tidigare glad över att jag gav mig hän. Jag är annars en ganska kontrollerande person med inte i detta fall. Jag har inte varit otrogen tidigare, men vem om samma situation hände igen (vilket jag aldrig tror kommer hända).

Intressant svar. Du avstår, men uteslutande baserat på en Cost-Benefit analys.

En filosofisk fråga som kanske säger lite grann om dig och ditt förhållande till din man:

Om det fanns ett piller som gjorde att man kunde ha ett ONS med en person utan någon som helst dåligt samvete, skulle du tacka ja nästa gång din kollega föreslår en gemensam konferens och ta detta piller?

Förlåt att jag lägger mig i men jag tror att felix menar att om ett piller skulle kunna få dig att leva med att gå över gränsen och fullständigt ta bort ditt dåliga samvete över att vara otrogen, samt att din man inte fick reda på något, skulle du då, rent hypotetiskt, ta det och köra linan ut med kollegan oavsett vad din man egentligen tycker om ditt agerande.

Det är fina grunder att avstå otrohet som du anger. Om man skal vara petnoga så är den bästa grunden dock respekt, dvs att du heller inte vill göra det även om du i förväg visste att din man ville ha förblivit helt lyckligt ovetande och opåverkad av din handling. Men Ok, det är nog en lite väl filosofisk fråga jag kom med. Det är helt fint att ditt samvete säger stopp till tanken om fysisk otrohet.

Overväg dock om just respekt grunden kunde ge anledning för dig att avsluta dom delarna av din affär som också kunde såra din man om dom kom fram, även om det är osannolikt att han får något att veta. 

Nejdå, jag är inte ute efter att säga något elakt.

Möjligen reflektera över varför du har satt stopp för en affär med kollegan. Om det är primärt av respekt för din mans tankar och känslor eller för att du själv har för mycket att förlora på det...

Njae, det är väl inte helt sant. Han vet kanske att ni hänger men han vet inte vad ni känner för varandra och det kan ju vara ganska avgörande för vad han tycker om ert umgänge?

Jag är helt ok med att min partner umgås med kollegor och vänner oavsett kön. Däremot skulle jag nog inte vara lika ok med att hon umgås med någon som hon är kåt/kär i och som är lika kåt/kär tillbaka eftersom jag då skulle ifrågasätta syftet med umgänget.

Men jag tror att du är ganska medveten om den lilla skillnaden (det har trotts allt tagits upp förut) och är förmodligen den primära anledningen till varför du inte vill berätta för din man om dina känslor för din kollega.

Hej TS

En kort men intressant tråd, slutet är en riktig cliffhanger.

www.familjeliv.se/forum/thread/78827375-langtar-efter-karlek-ska-jag-vara-otrogen

...mest som en input i att man inte ska vara säker på att saker inte  kommer fram till ens äkta hälft...även om det tar ett år.....

P.:S. Många kändisar i den tråden också