Anonym (felix) skrev 2019-03-30 22:09:12 följande:
Jag är lite bekymrad över det du kallar "fortsatt vara vänner". Det verkar vara ditt nya alibi för att fortsätta den känslomässiga delen av din affär. Tidigare var alibit att "ingen har ju sagt något", nu när ni har sagt något så är det "fortsatt vara vänner".
Om man som ni har erkännt att ni haft ett dolt förhållande baserat på ömsesidig attraktion som gått så långt att ni reelt övervägt att vara otrogna med varann, så är ni per definition ett förhållande . Ni säger att ni kommit fram till att ingen av er vill göra något när det kommer till kritan. Kanske det, men ni vet det ju inte eftersom detta beslut inte har testats i skarpt läge. Och ni har ju signalerat att beslutet också är mera vara baserat på risk/konsekvens analys, än på känslor av respekt för era respektive partnere.
Så "fortsatt vara vänner" är en omöjlighet i er situation. Man kan inte gå tillbaka till vänskap när man sagt dom saker som ni har sagt till varann.
Du kan ju överväga också varför att behålla listan är så viktigt för dig. Du säger den är död, utspelad och har gjort sitt, men du vill absolut inte nedlägga den, något som enligt min mening borde stå överst på din TODO lista. Varför det?
Vara vänner = för att vi är vänner. Det är inget nytt alibi. Det jag gjort / gör att styra så att vi umgås som just det - kollegor / vänner och inte så intensivt som innan.
Vi har inte erkänt att vi har någon typ av förhållande. Vi har som du vet fortfarande inte pratat om nånting rakt ut. Men MIN tolkning av ett samtal för ett par veckor sen där vi kom in på otrohet etc var att vi nog pratade om oss, och att båda konstaterade att det inte är värt det. Sen om han tolkade det helt annorlunda, det vet ju inte jag. Men för mig kändes det samtalet så, och skönt att ändå ha. Men att säga att vi inte kan gå tillbaka till vänskap efter det vi sagt till varandra, jo. Vi har inte sagt nåt. Sen talar handlingar högt också, men där har ju jag dragit i bromsen.
Vi kommer aldrig att befinna oss i skarpt läge. Jag kommer inte sätta mig i den sitsen med honom så det löser sig av sig självt. Du säger att beslutet är baserat på konsekvens - ja för mig är den konsekvensen just för att jag vill leva med min man och inte såra eller svika honom på det sättet. Det gäller en kollega som jag är otroligt attraherad av, men inte vill leva resten av livet med, dvs inte värt det. Jag har landat i det.
Behålla listan, ja, för mig räckte det att vara tydlig med The End, för mig mentalt.
