Jag vill ligga med min kollega, är gift

Tycker det är intressant med den symboliska spellista som du inte vill döda. Du säger att du inte är klar till, inte vill och inte måste bryta helt. Bryta helt med vad? Du bryter ju inte med honom som "bara vän" om du lägger ned spellistan. Ni kan ju fortsätta som nu på kontoret. Du bryter bara. symboliskt, med honom som " mer än bara vän", och det är det du inte vill och kan, men nog måste. 

Kommer att tänka på en film som heter "Sliding Doors" som handlar om hur små tillfälligheter kan få stora konsekvenser i ens liv. En kvinna får sparken från sitt jobb. När hon skall hem i tunnelbanan blir hennes liv splittrat i två storylines. I den ena når hon in i vagnen innan dörrarna stängs, det andra gör hon det inte. I den ena kommer hon hem och finner hon sin man i säng med älskarinnan, hon slår upp och finner sig den sanna kärleken. I den andra kommer hon för sent hem, älskarinnan är redan borta och hon får sig ett annat liv.

Kanske är den spellista en Sliding Door för dig. I en storyline dödar du själv listan och därmed din dröm om din "mer än bara vän". I en annan gör du det inte utan vill bara trappa den ned. Du är inte klar till att döda dina känslor.  I denna andra storyline händer det nästan ingenting med den spellistan i ett halvt, helt år, intill din man upptäcker den av en tillfällighet.

Var försiktig så att du inte börjar tänka som den faktabaserade trollboten med egen erfarenhet. Det är ett psykologisk fenomen som kallas "kognitiv dissonans" som gör att en människa, när ens bild av den man vill vara inte stämmer överens med ens handlingar, uppfinner en annan verklighet som rättfärdigar ens handlingar. I ditt tillfälle att ditt man är lyckligt ovetande och att han bara får mer av din positiva energi. 

I ditt tillfälle handlar det inte om din man får mer eller mindre sex pga din affär, utan om han lever i den verklighet som han tror sig leva i, som helst skulle vara ungefär samma verklighet som den du lever i. Eller om du lever ett känslomässigt dubbeltliv, där en annan man har övertagit din mans plats som den viktigaste på vissa områder.

Tycker att det är tidsaspektet i din historia som är mest problematisk och som du borde ha dåligt samvete över. Du har hållit på i ett år med din förälskesaffär och vill egentligen bara trappa den ned till ett mer lagom nivå.  Du kan inte hålla på så här ett år till.

Gillar den här tråden! Känner igen mig i så mycket! Är också lycklig med min man och vårt liv med våra barn. Men är så otroligt förtjust i en upptagen man jag träffade via jobb. Vi träffas inte men jag kan inte riktigt släppa sms-kontakten vi har.. Önskar så att vi inte hade setts men nu blev det så. För mig har det också spillt över positivt på mitt och min mans sexliv, minst! Klart man måste få fantisera, ens egna tankar har man ensamrätt till och där får man göra vad man vill. Skönt att vi är fler, men fan vad livet kan spela spratt med en ibland..

Saken är väl den att ts fattar allt detta som vi med dårars envishet försöker förklara. Hon är inte dum. Troligtvis tvärt om.

Men hon vill inte...

Hon skulle förmodligen behöva ett rejält bakslag för att ta tag i problemen.

Typ att mannen börjar ifrågasätta vad som sker.

Lång historia vid det här laget.. Varit ihop med min man i 13 år, tre barn. Vi har aldrig haft det dåligt. Hade praktik och ?den andra? var min handledare, vi hade sjukt bra flyt i vår kommunikation från start. Eftersom han var min handledare hängde vi ju väldigt mycket ihop och i vissa arbetsmoment väldigt fysiskt nära. Och så blev vi tvungna att prata väldigt mycket. Tänkte inte så mycket på det under praktiken mer än att jag kände mig kär när jag gick därifrån, men kopplade ihop det med att jag äntligen hittat mitt drömyrke och min typ av folk. När sista dagen kom så tänkte jag att vi måste ju bli bästisar.

Efteråt sågs vi på lunch och då märkte jag att det var pirrig stämning mellan oss och tänkte att det här går ju inte.. Vi smsade en del och det var flirtig stämning men vi nämnde aldrig elefanten i rummet. Till slut bad jag honom att sluta höra av sig för jag kände att jag måste få distans och försöka glömma alltihop. Det gick ett tag men sedan hörde han av sig ändå och till slut sa vi båda som det var telefonledes; att fan vad jag är förälskad i dig men det går ju inte. Så bestämde vi återigen att vi skulle sluta höras och glömma varandra.

Problemet är att oavsett om vi hörs eller inte så kan jag inte sluta tänka på honom. Så just nu har vi sporadisk sms-kontakt och jag försöker lära mig att leva med vemodet. Typ. Önskar så att vi kunde bli just bästisar men just nu går inte det. Det är för jobbigt. Typ så, kortfattat alltså ;)

Praktiken var i december, sista gången vi sågs var i januari. I februari hördes vi inte alls och nu i mars har vi smsat lite sporadiskt. Min man vet om delar av historien då jag har svårt att inte vara ärlig. Han blev arg och ledsen först men inser att förälskelser på jobbet kan hända vem som helst, det har även hänt honom. Jag har bara så jättesvårt att gå vidare från den här mannen, men vill verkligen inte lämna det liv jag har med min man. Hoppas det ger sig med tiden. Jag och den andra mannen har numer ingen anledning att ses och gör därför inte det. Men jag är lite rädd för att vi kommer springa på varandra i framtiden då vi är i samma bransch, vet inte vad som händer då. Man tänker ju liksom inte så logiskt när man känner så här..

Du skriver "kanske tänker samma". Det har ju hela tiden varit uppenbart att ni är attrahererade av varandra. Han förför dig ju och vill säkert ligga med dig om du bjuder på det under perfekta omständigheter, som på en konferens med övernattning eller liknande. Så där kan du ta bort ordet kanske och skriva "tänker på att ha sex med varandra".

Men det betyder inte att ni känner samma. Han speglar inte dina känslor. Det är bara du som är förälskad, bara du som dagdrömmer, bara du som känner vemod över något som aldrig blev av. etc. Han har inte dom problemen. Han har bara det praktiska problemet att fixa en möjlighet för dom perfekta omständigheterna. Han har det annars fint med att bara umgås med en förälskad/kåt kollega. 

Tror att det han vill är en fortsättning av er "det som inte sägs finns inte" politik.

Han vill inte bara ha ett praktisk tillfälle, utan ett perfekt tillfälle. Idiotsäkert, inte något sunkigt, ingen noja, ingen av er skall behöva ljuga för era respektive, ingen skall behöva säga något gränsöverskridande, ni skall inte betrakta er själva och varandra som otrogna eller att ni har inlett ett förhållande.

Ni skall nästan inte betrakta det som sex, utan mera som en kul grej ni prövade på när ni ändå var bortresta på en tråkig konferens. Därefter skall ni kalla det något humoristiskt som kan ingå i er jargong.

Så tacka bara nej, om han föreslår en gemensam konferens med övernattning för er två bara igen så kommer det inte att hända något.

Det låter ju som du fortfarande önskar han ska slänga upp dig på bordet och tränga in i dig rida ut din brunst ! Inte som att nej ja lägger ner och skiter i allt. Så antingen knullar du skiten ur han eller skiter i han sluta med mellan vägar du låter som en alkis som måste sluta dricka sprit som går över på öl för öl sa ja inte doktorn nått om typ

TS det är väl snart 1-års jubileum av din förälskelse i kollegan.

Du dansar fortfarande som katten kring het gröt, vill inte komma vidare, vill inte tillåta det att ta slut.

Imorgon är det ny vecka igen, dansen fortsätter...

De råd du fått här är väl i princip :

1: byt jobb

2: tala med din man

3: bryt kontakten med din kollega

Ingen av dem passar dig. 

Du hänger på andra trådar och trånar efter info, du slänger dig efter kvinnor i din tråd med samma "lilla problem".

Du har ju till och med antytt (#1317) att jobbet kanske inte är så kul, att en stor orsak till att jobba var kollegan

- Hängmöten; minskat väldigt mkt. Men jag är inte i mål att aldrig ta en kaffe ihop igen. Vi har kul när vi ses, och jag behöver det på det jobbet

Då känns det ju plötsligt ännu mer logiskt att du inte vill ta åt dig råd om att byta jobb, det verkar ju enbart vara kollegan som får dig att stanna.

Vet du vad jag tycker du verkligen borde göra TS, jag tycker du skall dra detta till sin spets.

Berätta för din kollega om dina känslor, kom ut med det och se vad han säger. För det är det som du VERKLIGEN går och innerst inne längtar efter, att ÄNTLIGEN få veta! 

Samma dag som du förklarat dina känslor för kollegan så tar du ett snack med din man. Berättar att du har fått känslor för en annan man på kontoret och att det är besvarat, men du kommer inte agera på det.

DET hade varit ett stag framåt, DET hade varit ärligt.

Men vet du vad TS, jag tror inte du kommer göra det, för då kan du ju inte både ha kakan och äta den, du kan till och med bli av med hela kakan.....

...och en Egoist vill ju inte lämna ifrån sig något frivilligt.....

P.S: (#1316)

Tror faktiskt du har mer dåligt samvete än du erkänner för dig själv.

Ditt sätt att rationalisera bort /undertrycka det är att säga "min man ju får mer sex än nånsin, så då är det ju win-win".