Mullbär skrev 2018-10-12 23:27:08 följande:
Han gör nog så gott han kan, han är väldigt förstående och förlåtande och snäll mot mig. Sen känns det som att jag alltid önskar "mer".. Men påminner mig om att han inte är någon tankeläsare och har jobbat mkt med det här att berätta för han självmant hur jag känner och ifall jag önskar någon specifik hjälp/avlastning/beteende av han, istället för att sitta tyst och vänta och kanske bli arg för att han inte är tankeläsare.. Sen tror jag att han kanske inte alltid förstår hur allvarligt det är, eller om han liksom blivit avtrubbad för att det ofta är dåligt med mig.. Han förstår iallafall, och lyssnar och ställer upp :) Och när hela världen är överväldigande är han den enda jag orkar med. Men det räcker liksom inte, för att jag ska bli bra och känna mig hel, tyvärr.
Kramar till er, ni är fina :) Ger lite hopp om mänskligheten att se hur fina ni är mot varandra här i tråden. Trevlig helg på er :)
Men det viktigaste är ju att han iallafall försöker!! Att förstå hur du känner mer exakt är svårt för någon som aldrig varit där själv, jag tror också på att det är bra att du sjlvmant försöker berätta om du önskar något visst beteende. Tex om han ser att du är ledsen och du känner att du vill vara ifred då, är det ju mkt lättare för honom att det blir som du vill då om han vet att du vill vara ifred.
Hehe, jag är jättedålig på att berätta vilket bemötande jag vill ha när jag känner på olika sätt och blir ofta väldigt arg när det inte blir som jag "vill". Tycker alla andra är dumma i huvudet som inte fattar, men eg vet jag ju att de inte är tankeläsare. Haha, stupid me liksom ;)
Nej, det räcker inte och det förstår jag. Men det är ju ändå jättebra att du orkar med honom och att han alktid ställer upp! Ja, kanske han "vant sig" (hjälp vad det känns dumt att säga så..) och inte reagerar lika starkt på det längre. Men ändå, att han alltid ställer upp är ju jättebra! Så han har ju inte gett upp helt och slutat bry sig helt! :)
Ja precis, ibland (läs: ifta) behövs en påminnelse om att inte ge upp hoppet på mänslligheten. Ibland känner gnälliga jag att jag enbart vill ge upp hoppet på mänskligheten för ingen förstår ju och alla är ju så självupptagna. Så himla tur att ni här finns, och att bara se fina saker och stöttande saker. en tråd utan massa påhopp från alla håll och kanter!
Kram till alla er fina personer där ute! :)