Varför anses det så illa att vara emot abort?

De 3 frågorna du ställer hör till den JURIDISKA diskussionen, Jag för i stället den ETISKA abortdiskussionen

Dvs alldeles OAVSETT vilka lagar som gäller är det sådana värderingar hos enskilda män och kvinnor, att de som individer väljer att inte efterfråga aborter, jag vill tala för. Jag är mycket mer intresserad av diskussionen om de allra djupaste värderingarna än av lagstiftningsdiskussionen. Jag vill tala för fosters etiska värde, inte det juridiska. Jag vill säga att et foster har ett värde, och att man kan avstå från abort även om aborten är tillåten rent juridiskt.

De flesta aborter är inte våldtäktsaborter. Jag talar om de vanliga aborterna, den stora huvudmassan av aborter, Vi för inte samma diskussion, Du talar hela tiden om lagstiftningen, jag om något helt annat.

Sen är aborter efter en viss vecka redan förbjudna i Sverige, men jag talar för att inte göra abort före det heller,

Jo, foster i ett visst stadium är visst medvetna, så nu  gör du det alldeles för enkelt för dig. Vecka 1-8 kallas det förresten embryo o och vecka 9-40 kallas det foster.

Sen är det skillnad på olika celltyper. T.ex. en cell i tarmslemhinnan (det finns ca 200 olika celltyper i människokroppen) utvecklas inte vidare till ett foster.

Jag är för att undvika aborter under hela graviditeten.

När det finns medvetande är sannolikt individuellt, och inte exakt samma för alla foster. I slutet av fri-abort-zonen i Sverige ser jag det som fullt möjligt att en del foster har medvetande. Dessutom menar jag att även om ett foster är omedvetet  har det ändå ett inneboende värde, och att även ett embryo har ett inneboende värde.

Blad  de olika celltyperna finns dels "färdiga celler" och dels stamceller. Stamcellerna uppdelas  i totipotenta, pluripotenta och multipotenta, Det är de totipotenta som kan ge upphov till en ny individ, och som jag tycker hamnar i en etisk särställning

Tillägg till mitt svar. Jag glömde kommentera de 3 frågorna, så jag gör ett tillägg till mitt svar för en stund sen.

Jag är som sagt inte så intresserad av diskussionen om statens lagstiftning. Jag tror att det finns en högre rättvisa som vi alla ska stå inför en dag. Jag är troende, aktiv i Svenska Kyrkan, och jag tror att en kristen är skyldig att hålla en högre etisk standard än statens lag kräver av oss, även i fråga om aborter. Ja, jag vet att det inte finns så många kristna i Sverige, men jag vill ändå tala för vissa värderingar och bidra till att fler individer stöder dem och därför efterlever dem - alldeles utan statlig lag, t.ex att avstå från abort även om staten tillåter den aborten.

Frågorna är för enkelt, för generellt formulerade

Du frågade om "abort skall förbjudas". Men vad menar du med "förbjudas"?  Abort ÄR redan förbjudet om inte vissa villkor är uppfyllda. Det finns  inte bara 2 lägen: antingen totalförbud eller fri abort i 9 månader. Det finns hur många mellanting som helst. Jag har inte något färdigt förslag på abortlagstiftning, men visst tror jag att det vore bättre om den såg annorlunda ut än 1974 års lag. Kanske den lagstiftning som fanns i Sverige före 1974, (är inte säker på hur den exakt såg ut) kombinerad  med den praxis som rådde precis innan 1974 kunde fungera. Man får inte glömma bort att vad som står på papperet och praxis är 2 helt olika saker, och dessa 2 sidor kan balansera varandra.till ett "lagom" mellanting.

Kanske vore det bättre att ha det som i andra Europeiska länder, med en fri-abort-gräns vid 10,12 eller 13 veckor i stället för Sveriges 18. Men det viktigaste är inte vad lagen säger, utan vad som sker i verkligheten. 

Gör ett tankeexperiment : Om jag skulle välja mellan en situation där det är fri abort i 9 månader på papperet, men 0 aborter i verkligheten och en situation där det är totalt förbud och 100 000 aborter i verkligheten så väljer jag självfallet det första alternativet. Det som verkligen räknas är ju vad som faktiskt sker verkligt.

Du frågade om en 16-åring ska ha rätt att göra abort. Jag känner inte till att det skulle finnas någon speciell lagstiftning vad gäller abort och åldersgräns. Jag har inget sådant förslag heller.

Just vad gäller de 2 fallen vid våldtäkt och medicinskt nödfall där det inte går att rädda  båda liven är jag inte för förbud..

Men det viktiga är den stora huvudmassan av vanliga aborter. Det är där jag tänker att absolut mest finns att göra.

Man får hålla isär olika saker här. Just på den punkten svarade jag på en rent juridisk fråga, inte den etisk/ teologiska. Jag har svårt att se det som realistiskt med ett rent juridiskt förbud av aborter i de 2 fallen våldtäkt eller medicinskt nödläge där inte båda kvinnans och barnets liv kan räddas.

Jag går aldrig emot att välja att behålla. Rent allmänt ser jag det som att  vi kristna är skyldiga att hålla en högre etisk standard än medelSvensson, och högre än vad den världsliga lagen ställer som krav att göra.

Sen är naturligtvis våldtäkt ett mycket allvarligt brott.

Nu ger du mig bara 2 alternativ när det finns flera- vilket då ju  blir en så kallad falsk diktomi. Alternativen du ger mig är följande:

Alternativt 1) Abort är bäst om en kvinna blir gravid

Alternativ 2) Att jag inte skulle tro på helvetet.

Jag tror att helvetet finns, men nu tror jag ju inte att det bara är icke aborterade  barn som riskerar det här tillståndet, utan även personer som är inblandade i aborter. Jag såg ett klipp där någon berättade om en syn hon/ han haft där hon/ han såg en kvinna i helvetet som personen inte hade väntat sig vara där. Den som var där hade ganska nyligen (kanske oväntat) avlidit och varit en till synes väldigt "from" människa i församlingen och hade sjungit i församlingens kör med liv och lust, och gett ett "perfekt" intryck. Men det visade sig senare att hon hade gjort en abort (ganska nyligen?).

Den sidan måste jag också ta med i ekvationen, så mitt alternativ blir självfallet alternativ 3.. Bla därmed faller att det bara skulle kunna finnas 2 alternatv.

Alternativ 3) Gör inte abort även om helvetet finns.

Jag har sett den där argumentationen du beskrev förut, men den håller helt enkelt inte. Dessutom tror jag att oddsen är "lite bättre" att hamna i saligheten än vad en del andra tror. Förvisso tror jag att den enda frälsning som finns i universum är i Kristi verk, MEN sen är det en helt annan fråga vilka som står inom räckhåll för eller inte inom räckhåll för Jesu verk.

För min personliga del tror jag att vissa personer som dör som formellt icke kristna, kanske som ateister eller agnostiker, kanske i anda religioner, ändå, utan att ha vetat det själva i jordelivet, har stått Kristus nära och ändå är frälsta i Kristi blod (inte egen perfekthet, för ingen av oss är nämligen perfekt på hela den här jorden).

Det finns SANNERLIGEN abortivrare, t.ex, män som mer eller mindre pressar sina fruar/ flickvänner till abort. Jag har sett saker i min närmaste krets.

Det finns också de som i olika situationer säger "så klart du ska göra abort".

Varför är bara lagstiftning intressant? Abortdebatten är inte bara den juridiska debatten, utan också den etiska. Själv är jag mest intresserad av den etiska.

Attityder är väldigt avgörande för hur många aborter som faktiskt sker i verkligheten. Attityddiskussionen är jätteviktig, mycket avgörande alldeles oberoende av lagstiftningen.