Bf MAJ 2018 med syskon,stannar på FL
Fler som har bf maj 2018 och väntar syskon som vill följas åt här på familjeliv?
Fler som har bf maj 2018 och väntar syskon som vill följas åt här på familjeliv?
Ja en syskonrelation kan verkligen vara något alldeles speciellt :) jag började jobba i augusti igen för att avsluta mina doktorandstudier, disputerade den 27 okt så är för tillfället arbetslös. På ett sätt är det rätt passande för jag är så fruktansvärt trött, på ett annat sätt väldigt opassande för har en känsla att det inte är så många som anställer när man är gravid. Har sökt in till kompletterande pedagogisk utbildning i vår för att kunna jobba som gymnasielärare. Får se vad som händer helt enkelt, vi vågade inte vänta på mer passande tid för att försöka med syskon då vi inte ens visste om det skulle vara möjligt att bli gravida igen.
Vad jobbar du med?
Nä vänta är väl ingen idé, om man ska hitta ett passande läge att skaffa barn kan man vänta länge, det är alltid något som inte är "rätt läge".
Är det inte brist på lärare på gymnasienivå också? Undervisar du i högstadiet annars? Det löser sig på något sätt, det gör allt alltid tycker jag. Men jag förstår om det gör dig stressad, skönt att du ändå inte mår så bra så du får lite chans till återhämtning.
Jag jobbar faktiskt i vården, som distriktssköterska på en vårdcentral. Det är roligt, varierande och mysigt! Jag har hamnat på en vårdcentral där cheferna ger oss väldigt mycket ansvar och fria händer. Så det är toppen! Saknar inte jobbet nu för jag mår ju inte heller bra, men ser fram emot att jobba när jag gör det!
Jag är också kvar!
Typ alla mina symtom lade av strax innan vecka 10. Det enda som är kvar är tröttheten och avsmak för kaffe. Känner mig inte ett dugg gravid. Orolig såklart att något hänt. Ringde min bm och berättade om min oro och hade hoppats på att få ett ul, men nej. Det hon gjorde var att flytta på nästa besök till en vecka tidigare. Så istället för den 1/12 så ska vi dit den 24/11. Alltså fortfarande två veckor kvar!! Det är meningen att vi ska doppla då. Men hon kunde ju inte garantera att man kunde höra några hjärtljud ändå (är i vecka 15 då). Jag menade då att då går man väll vidare, och får göra ett ul?? Men icke, då skjuter man upp det och försöker lite senare. Alltså SERIÖST?!! Här har jag gått i tre veckor med oron att det inte finns något liv där inne längre och om TVÅ veckor ska vi försöka doppla och hörs inga hjärtljud då så gör man ett nytt dopplerförsök lite längre fram?! Jag lovar er, får hon inte fram några hjärtljud den 24e så är det jag som inte lämnar lokalen förrän hon skickat en akut-remiss på ultraljud! Fattar inte varför det ska vara så jäkla tjurigt att få ett ultraljud om man är orolig?! Tror hon att jag kommer må bra om inga hjärtljud hörs? Är det ens etiskt att inte erbjuda ett ultraljud då?
Jag är också kvar!
Typ alla mina symtom lade av strax innan vecka 10. Det enda som är kvar är tröttheten och avsmak för kaffe. Känner mig inte ett dugg gravid. Orolig såklart att något hänt. Ringde min bm och berättade om min oro och hade hoppats på att få ett ul, men nej. Det hon gjorde var att flytta på nästa besök till en vecka tidigare. Så istället för den 1/12 så ska vi dit den 24/11. Alltså fortfarande två veckor kvar!! Det är meningen att vi ska doppla då. Men hon kunde ju inte garantera att man kunde höra några hjärtljud ändå (är i vecka 15 då). Jag menade då att då går man väll vidare, och får göra ett ul?? Men icke, då skjuter man upp det och försöker lite senare. Alltså SERIÖST?!! Här har jag gått i tre veckor med oron att det inte finns något liv där inne längre och om TVÅ veckor ska vi försöka doppla och hörs inga hjärtljud då så gör man ett nytt dopplerförsök lite längre fram?! Jag lovar er, får hon inte fram några hjärtljud den 24e så är det jag som inte lämnar lokalen förrän hon skickat en akut-remiss på ultraljud! Fattar inte varför det ska vara så jäkla tjurigt att få ett ultraljud om man är orolig?! Tror hon att jag kommer må bra om inga hjärtljud hörs? Är det ens etiskt att inte erbjuda ett ultraljud då?
Jag är också kvar!
Typ alla mina symtom lade av strax innan vecka 10. Det enda som är kvar är tröttheten och avsmak för kaffe. Känner mig inte ett dugg gravid. Orolig såklart att något hänt. Ringde min bm och berättade om min oro och hade hoppats på att få ett ul, men nej. Det hon gjorde var att flytta på nästa besök till en vecka tidigare. Så istället för den 1/12 så ska vi dit den 24/11. Alltså fortfarande två veckor kvar!! Det är meningen att vi ska doppla då. Men hon kunde ju inte garantera att man kunde höra några hjärtljud ändå (är i vecka 15 då). Jag menade då att då går man väll vidare, och får göra ett ul?? Men icke, då skjuter man upp det och försöker lite senare. Alltså SERIÖST?!! Här har jag gått i tre veckor med oron att det inte finns något liv där inne längre och om TVÅ veckor ska vi försöka doppla och hörs inga hjärtljud då så gör man ett nytt dopplerförsök lite längre fram?! Jag lovar er, får hon inte fram några hjärtljud den 24e så är det jag som inte lämnar lokalen förrän hon skickat en akut-remiss på ultraljud! Fattar inte varför det ska vara så jäkla tjurigt att få ett ultraljud om man är orolig?! Tror hon att jag kommer må bra om inga hjärtljud hörs? Är det ens etiskt att inte erbjuda ett ultraljud då?
Jag är också kvar!
Typ alla mina symtom lade av strax innan vecka 10. Det enda som är kvar är tröttheten och avsmak för kaffe. Känner mig inte ett dugg gravid. Orolig såklart att något hänt. Ringde min bm och berättade om min oro och hade hoppats på att få ett ul, men nej. Det hon gjorde var att flytta på nästa besök till en vecka tidigare. Så istället för den 1/12 så ska vi dit den 24/11. Alltså fortfarande två veckor kvar!! Det är meningen att vi ska doppla då. Men hon kunde ju inte garantera att man kunde höra några hjärtljud ändå (är i vecka 15 då). Jag menade då att då går man väll vidare, och får göra ett ul?? Men icke, då skjuter man upp det och försöker lite senare. Alltså SERIÖST?!! Här har jag gått i tre veckor med oron att det inte finns något liv där inne längre och om TVÅ veckor ska vi försöka doppla och hörs inga hjärtljud då så gör man ett nytt dopplerförsök lite längre fram?! Jag lovar er, får hon inte fram några hjärtljud den 24e så är det jag som inte lämnar lokalen förrän hon skickat en akut-remiss på ultraljud! Fattar inte varför det ska vara så jäkla tjurigt att få ett ultraljud om man är orolig?! Tror hon att jag kommer må bra om inga hjärtljud hörs? Är det ens etiskt att inte erbjuda ett ultraljud då?
Ja men man väntar ju alltid på nästa UL, det är ju så skönt att se bäbisen!
Usch vad du mår dåligt då.. Mådde du lika med din första? jag vet inte hur mycket jag gått ner, väger mig inte. Men kläderna sitter inte på så bra, iaf inte byxorna.
Jag har haft hyperemesis med alla barn, dock kunde jag jobba med min senaste, mådde inte lika illa o lyckades hantera det bättre. Men eftersom hon dog i v 28, troligtvis moderkakan som inte funkade så bra, så tänker jag att det kanske var därför jag mådde bättre. Eller så var det för att hon var tjej, de två andra killar och jag mådde piss, behövde bli inlagd med andra då jag blev så uttorkad.
Mår bättre än med killarna även denna gång, så jag tror det blir en tjej igen. Dock tröttare än med henne.
Är det din sköldkörtel som krånglar?
Ja det kommer nog lösa sig tillslut. Jo är brist på många lärare så om jag bara läser pedagogiken så ska jag nog få jobb. Tar ett år att läsa till det, ämneskunskaperna har jag redan. Har inte undervisat alls innan, lite på universitetsnivå när jag doktorerade.
Så bra att du trivs på jobbet, det är ju det viktigaste :)
Va hemskt för er att hon dog. Hoppas du får göra många ultraljud så dom har extra koll den här gången.
Jag mådde lite bättre förra gången, då hade man bara sej själv att ta hand om. Nu kan man inte bara äta och ligga blixt stilla i flera timmar. Har bara gjort ett sköldkörtel prov och det visade att den gå på för mycket men ingen har sagt nåt om det. Ska fråga nästa vecka hos läkaren. Ingen frågar utan jag måste typ väga mej där varje gång. Tror att det är viktnedgången dom menar med ämnesomsättnings rubbningar. Men fick från fk att min sjukskrivning gått igenom nu ändå så det kanske inte spelade någon roll vad dom skriver.(Har ett fysiskt tungt arbete)
Jag är också kvar!
Typ alla mina symtom lade av strax innan vecka 10. Det enda som är kvar är tröttheten och avsmak för kaffe. Känner mig inte ett dugg gravid. Orolig såklart att något hänt. Ringde min bm och berättade om min oro och hade hoppats på att få ett ul, men nej. Det hon gjorde var att flytta på nästa besök till en vecka tidigare. Så istället för den 1/12 så ska vi dit den 24/11. Alltså fortfarande två veckor kvar!! Det är meningen att vi ska doppla då. Men hon kunde ju inte garantera att man kunde höra några hjärtljud ändå (är i vecka 15 då). Jag menade då att då går man väll vidare, och får göra ett ul?? Men icke, då skjuter man upp det och försöker lite senare. Alltså SERIÖST?!! Här har jag gått i tre veckor med oron att det inte finns något liv där inne längre och om TVÅ veckor ska vi försöka doppla och hörs inga hjärtljud då så gör man ett nytt dopplerförsök lite längre fram?! Jag lovar er, får hon inte fram några hjärtljud den 24e så är det jag som inte lämnar lokalen förrän hon skickat en akut-remiss på ultraljud! Fattar inte varför det ska vara så jäkla tjurigt att få ett ultraljud om man är orolig?! Tror hon att jag kommer må bra om inga hjärtljud hörs? Är det ens etiskt att inte erbjuda ett ultraljud då?