Bf MAJ 2018 med syskon,stannar på FL
Fler som har bf maj 2018 och väntar syskon som vill följas åt här på familjeliv?
Fler som har bf maj 2018 och väntar syskon som vill följas åt här på familjeliv?
Men herregud vad sorgligt att gå in och läsa här tjejer....Lider med er Charlieellerså och vinterbebis12...snyft! Tyckte mitt tidiga missfall i v.6-7 var förvånansvärt jobbigt, så kan knappt tänka mig hur ni har det! Vinterbebis12, gick det inte att göra något alls alltså...vilken sorg med er dotter.
Och Lenen, fyyyy vad hemskt. Vet de varför det blev så med er lilla dotter?
Vi har hunnit försöka en gång till efter missfallet men blev inget, hade konstig ÄL så hormonerna och kroppen var nog inte redo. ÄL nästa vecka igen så nu siktar vi på en jul/aug bebis. Om det är nån som är sugen på att följas åt framåt antingen här eller i ny tråd så vill jag gärna det!
Stor kram till er alla som har det jobbigt! <3
Tack för omtanken. Det fanns tyvärr inga alternativ. Läkaren sa att hon var glad att jag överlevde så jag försöker också ha det perspektivet. Dygnen efter aborten kollade de mig var 20e minut dygnet runt. Ångrar nästan lite att vi kollade könet (det gjorde vi först efteråt via NIPT-svaret), det gör det svårare att tänka på en flicka än att bara tänka foster/bebis.
Hur mår du? Vilken vecka är du i nu?
Zanda: Ja det här vände upp och ner på allt, jag trodde jag var garanterat ett barn efter så många veckor... men allt kan hända och livet är inte rättvist. Jag hade haft minskade fosterrörelser och var då väldigt orolig men tänkte att det händer ju inget i v 28.. hon hade rört sig lite hela tiden så jag tänkte att hon bara var lugn. Sedan tyckte jag att hon rörde sig igen men jag förstod i efterhand att det var tyngden av henne och livmodern som jag kände då jag lagt mig ner. På ett vanligt barnmorskebesök hittade vi inga hjärtljud, vi gjorde ultraljud direkt och hon var helt stilla, hopsjunken... det enda vi fått som svar var att hon var tillväxthämmad och jag reagerade starkt på det när hon kom, hon vägde bara 765 gram men borde varit över kilot. Troligtvis är det moderkakan som inte funkat optimalt och som ledde till att hon inte fick den näring som hon behövde. Det är väl ändå ett så bra svar vi kunnat få tänker jag, hade varit värre med kromosomavvikelse, hjärtfel eller något annat som på ekrar våra chanser denna gång. Att vi blev gravida så fort efter hennes död är ju otroligt, hann ha mens två ggr efter avslaget slutat. Det finns väl någon mening med det...
Det är väl på något sätt det som både är svårt och fint när man mister ett barn när man har barn sedan tidigare, man vet vad man skulle fått men att tillsammans med sina barn få dela sorgen är så fint! Våra barn har vart helt fantastiska, de träffade SI lillasyster på sjukhuset efter hon var född och jag har vart så stolt över dem och lycklig för att de finns, ännu mer lycklig nu än innan flickan.. Det känns väldigt oroligt om barnen skulle behöva uppleva ännu en sorg bara, tror det förstärker oron denna gången, nu måste det bara gå vägen, de måste få behålla sin bäbis!!
Tack snälla du <3 Nu blöder jag som bara den och det känns både så hemskt och samtidigt skönt att det satt igång. Inte så ont men det är mentalt jobbigt.
Hur går det för dig? <3
Tack för att du frågar. Jag fick åka ambulans in i natt då jag blödde sådana mängder. Jag slutade inte blöda och förlorade nästan 2 liter blod. Har skrapats i dag och fått blod så nu hoppas kag att det snart blir bättre. Hade hb på 82 och blodtryck på 97/45 så jag är glad att jag åkte in. Hur känns det för dig inför morgondagen?
Känns fruktansvärt nervöst. Hoppas verkligen inte på negativt besked men är inställd på det värsta. Hur gamla är dina andra barn? Har du sagt som det var till dem?
Kram och krya på dig.
Oj, låter dramatiskt. Fick du järndropp? Hur mår du nu? Vi har också berättat för våra barn. De fick veta i lördags innan vi visste att det var kört och blev såå glada. Det är svårare att förklara att bebisen inte finns kvar och var är nu.