• Anonym (Villrådig)

    14åring vill ej resa med

    Hej!

    Har en 14årig dotter som ska iväg med sin pappa och syskon i 3 veckor på semester.

    Hon säger att hon tycker det är för länge. Hon vill åka med men kanske en vecka eller en och en halv.

    Hennes pappa bara bestämmer över huvudet på henne att nu blir det så. Jag kommer ju vara hemma har semester så jag kan ta hand om henne .

    Hon har dessutom en storebror på 22 år som kommer att vara hemma.

    Hur får man pappan att förstå att man måste prata och diskutera med barnen/tonåringarna.

    Hon är helt låg senaste veckan då det närmar sig för resan .

    Jag vill inte tvinga henne.

  • Svar på tråden 14åring vill ej resa med
  • Solarn
    Brumma skrev 2017-07-19 22:31:42 följande:
    Nej, det är såklart inte säkert det är kompisarna :)

    Det var mest för att det kom upp av andra i tråden som legitimt skäl till att inte åka med.

    Jag har upprepade gånger frågat om det är sedan tidigare överenskomna veckor flickan är hos sin pappa. Om det är "hans" veckor så att säga. Om hon är van att vara där en längre tid varje åt är eller om detta är ngt nytt.

    TS skriver bara att de rest bort en kortare period men inte hur länge dottern faktiskt brukar vara hos pappan. Är det resan i sig dottern har problem med eller att vara hos sin pappa tre veckor? TS skriver bara att hon inte vill åka så länge, inte att hon inte vill vara hos sin pappa om han skulle vara hemma.

    Om det skall struntas i? Jag trodde att mina funderingar gällande det framgick :) Men, som jag skrev så reagerade jag över att mamman genast verkar tycka att det är "hemskt" för dottern att följa med längre än 1.5. Fast mamman själv tyckte iallafall två veckor gick bra. Och om det är pappans veckor har hon ju även ansett att än längre tid varit ok det med. Medans pappan är lugn men möter ändå dotterns vilja att dra ner på tiden med en vecka. Han struntar alltså inte i dotterns känslor. Eftersom han är lugn över resan kan man ju undra om dottern visar upp ngt annat hos honom? Liknande det jag beskrev, men sak känns och sägs hos mamma, en annan hos pappan. Varför är det mammans uppfattning som är allena rådande?
    Var hittar du att pappan har minskat ner på resan till 2 veckor för dotterns skull?
  • Anonym (af)
    Anonym (Sluta dalta!!!!) skrev 2017-07-19 20:43:08 följande:

    Föräldrar bestämmer, inte barnen. Nu har pappan bestämt detta, då får barnet anpassa sig. Så funkar det i kärnfamiljer och i vettiga separerade familjer.

    När barnet börjat på gymnasiet kan jag hålla med om att denne kan få stanna hemma mer, men en 14 åring ÄR inte så stor än. Även om de själva tror det

    Om du som mamma motarbetar istället för agerar som en vettig förälder kommer det få negativa konsekvenser senare. Stora. Jag har träffat såna vuxna och de är INTE trevliga.


    Kan inte annat än hålla med!

    En 14 åring är ett barn!

    Sluta dalta och skäm bort era ungar ni gör de bara en björntjänst. De behöver först lära sid disciplin för att sedan kunna lära sig eget ansvar.
  • Brumma
    Solarn skrev 2017-07-19 22:36:59 följande:

    Var hittar du att pappan har minskat ner på resan till 2 veckor för dotterns skull?


    Jag har skrivit att jag kan ha missuppfattat det. Men TS skriver att hon och pappan kommit överens om två veckor men att det ändå inte är ok med dottern. Det tolkar jag som att resan är minskad från tre till två veckor.
  • Solarn
    Brumma skrev 2017-07-19 22:51:36 följande:
    Jag har skrivit att jag kan ha missuppfattat det. Men TS skriver att hon och pappan kommit överens om två veckor men att det ändå inte är ok med dottern. Det tolkar jag som att resan är minskad från tre till två veckor.
    Jag tror du missuppfattat det, TS har skrivit att hon och pappan var överens om 2 veckor ja, men sedan ändrade pappan ensam det till 3 veckor och berättade det inte förrän 1,5 vecka innan resan.
  • Brumma
    Solarn skrev 2017-07-19 22:58:08 följande:

    Jag tror du missuppfattat det, TS har skrivit att hon och pappan var överens om 2 veckor ja, men sedan ändrade pappan ensam det till 3 veckor och berättade det inte förrän 1,5 vecka innan resan.


    Jag uppfattar det inte så. Utan att han berättar 1.5 vecka innan resan. Att dottern inte vill så länge och att mamman o pappan då kommer överens om 2 veckor. Med tanke på att TS skriver "men hon tycker även det är för länge".

    Men jag kan ju ha missuppfattat det som sagt. Hade varit intressant att veta om de minskat till två veckor efter dottern sagt att tre är för länge. Eller om pappan ökat utan mammans vetskap. Och hur många veckor - oavsett resa - barnet skulle varit hos pappan från början.

    Om det är pappans veckor har han ju inte heller ngn skyldighet att "vara överens" med mamman gällande längden på resan...
  • Solarn
    Brumma skrev 2017-07-19 23:17:39 följande:
    Jag uppfattar det inte så. Utan att han berättar 1.5 vecka innan resan. Att dottern inte vill så länge och att mamman o pappan då kommer överens om 2 veckor. Med tanke på att TS skriver "men hon tycker även det är för länge".

    Men jag kan ju ha missuppfattat det som sagt. Hade varit intressant att veta om de minskat till två veckor efter dottern sagt att tre är för länge. Eller om pappan ökat utan mammans vetskap. Och hur många veckor - oavsett resa - barnet skulle varit hos pappan från början.

    Om det är pappans veckor har han ju inte heller ngn skyldighet att "vara överens" med mamman gällande längden på resan...
    Ja vi får se vad TS säger, men jag tror du har fel eftersom hon skriver att de var (inte är) överens om 2 veckor, och efter det skriver hon att dottern fick reda på att det blev 3 veckor. Dessutom skriver hon att pappan kör över dottern och alla, det låter ju inte som att han kompromissar direkt.
  • Anonym (Nja)
    Brumma skrev 2017-07-19 22:31:42 följande:

    Nej, det är såklart inte säkert det är kompisarna :)

    Det var mest för att det kom upp av andra i tråden som legitimt skäl till att inte åka med.

    Jag har upprepade gånger frågat om det är sedan tidigare överenskomna veckor flickan är hos sin pappa. Om det är "hans" veckor så att säga. Om hon är van att vara där en längre tid varje åt är eller om detta är ngt nytt.

    TS skriver bara att de rest bort en kortare period men inte hur länge dottern faktiskt brukar vara hos pappan. Är det resan i sig dottern har problem med eller att vara hos sin pappa tre veckor? TS skriver bara att hon inte vill åka så länge, inte att hon inte vill vara hos sin pappa om han skulle vara hemma.

    Om det skall struntas i? Jag trodde att mina funderingar gällande det framgick :) Men, som jag skrev så reagerade jag över att mamman genast verkar tycka att det är "hemskt" för dottern att följa med längre än 1.5. Fast mamman själv tyckte iallafall två veckor gick bra. Och om det är pappans veckor har hon ju även ansett att än längre tid varit ok det med. Medans pappan är lugn men möter ändå dotterns vilja att dra ner på tiden med en vecka. Han struntar alltså inte i dotterns känslor. Eftersom han är lugn över resan kan man ju undra om dottern visar upp ngt annat hos honom? Liknande det jag beskrev, men sak känns och sägs hos mamma, en annan hos pappan. Varför är det mammans uppfattning som är allena rådande?


    Jag tror också du har missuppfattat. Men oavsett så lyser din egen maktkamp mot din styvdottern mamma igenom vartenda inlägg jag läst av dig. Det ÄR inte mammans uppfattning som är alena rådande utan mammans och BARNETS uppfattning. På något sätt lyckas du vända allt till pappans fördel nästan jämt i skenet av "barnets bästa". Men, som sagt, din egen maktkamp lyser igenom väldigt väl och det sorgligaste i det är att du verkar se dig själv som objektiv med barnperspektivet.
  • Anonym (SåÄrDet)

    Hon är ett barn oxh ska göra som föräldrarna säger.

  • Brumma
    Anonym (Nja) skrev 2017-07-19 23:59:06 följande:

    Jag tror också du har missuppfattat. Men oavsett så lyser din egen maktkamp mot din styvdottern mamma igenom vartenda inlägg jag läst av dig. Det ÄR inte mammans uppfattning som är alena rådande utan mammans och BARNETS uppfattning. På något sätt lyckas du vända allt till pappans fördel nästan jämt i skenet av "barnets bästa". Men, som sagt, din egen maktkamp lyser igenom väldigt väl och det sorgligaste i det är att du verkar se dig själv som objektiv med barnperspektivet.


    Har ingen maktkamp med mamman så där har du lyckats missuppfatta (eller haft förutfattade meningar?).

    Det kan säkert tyckas så eftersom jag på nära håll sett hur ett barn kan må när ena föräldern stängs ute och umgänget minimeras. Det har gjort jäkligt ont i hjärtat att se hur dåligt barnet mått av det. Men om du läser lite härinne (utan förutfattade meningar) så ser du att jag ofta håller med mammor också ;)

    Du vet, jag är mamma själv. Inte bara bonusmamma ;)
  • Stårschan
    Brumma skrev 2017-07-17 23:46:17 följande:

    Svår avvägning men.. Helt krasst så är det väl kanske inte sådant 14åringar normalt bestämmer över. I en kärnfamilj tex (eller en där barnet bör heltid iallafall) hade de vuxna beslutat och en motsträvig tonåring fått följa med oavsett. En fjortonåring lämnar man kanske inte hemma och jag tycker inte heller det är ngt en fjortonåring bör bestämma.

    Hade du själv avbrutit en planerad semester (med konsekvensen att alla syskon fått sin semester förstörd) för att en av medlemmarna ville åka hem? För att det är tråkigt? (Eller har hon en annan anledning?)

    Om det är på pappans veckor och ni inte har en bra relation är det inte så mkt att göra. Har ni en relation där det går att samtala så lägg fram förslaget att dottern åker hem till dig tidigare men att hon sedan kommer till pappan igen, fast på dina veckor.


    Som del i en kärnfamilj reagerar jag starkt på detta dumma påstående. Självklart diskuterar man som familj vad man vill göra på semestern/sommarlovet, och försöker komma fram till något som gör att alla kan känna sig någorlunda nöjda med upplägget. Särskilt när man har med tonåringar att göra! Visst tvingas alla göra något de inte har lust med ibland - maken får följa med på loppis, jag tvingas med till stranden, barnen tvingas med på något museum eller hem till någon tråkig släkting på besök, men aldrig att man skulle tvinga någon att göra något de inte vill i TRE VECKOR när det finns alternativ!!! Vem blir lycklig av det? Vill inte tonåringarna följa med till stugan? Fine, då passar vi på att vara där lite längre medan de åker till far-morföräldrar eller är på något läger eller liknande.

    Ditt exempel med att avbryta semestern är ju som att jämföra äpplen och päron. Här talar ju tonåringen tydligt om att hon inte VILL följa med, utan hellre är hos mamma, just för att slippa förstöra semestern för alla. Låt henne stanna hemma, och låt pappan ha en fin semester med de andra barnen som vill åka (eller åtminstone är för små för att kunna påverka). Och nog kan en fjortonåring vara hemma själv ett par dagar om hon är lagd åt det hållet.

    Att vara en bra förälder handlar inte om att styra med järnhand, utan om att vara lyhörd och behandla sina barn som medmänniskor - inte som en del av packningen.
Svar på tråden 14åring vill ej resa med