Vattenavgång v.18

<3

Nej det känns overkligt och jättekonstigt. Tyvärr så är min sambo livrädd för komplikationer så han ville att jag skulle göra en abort på en gång. Men eftersom jag inte klarar av att göra en sån sak så här sent i graviditeten så lämnade han mig själv i det här.

Ja. Jag ligger nästan på mage om nätterna och hoppas på att det finns lite fostervatten där då :)

Kände fosterrörelser senast idag. Blir så glad varje gång.

Blödningarna slutade igår kväll och jag har mindre sammandragningar idag. Endast tre fyra ggr att det har spänt i livmodern.

Nu närmar det sig två veckor som jag läste var vanligast "inom" två veckor. Det är på onsdag kväll. En dag kvar.

Hoppas innerligt att det går bra för er.

Jag var med om något liknande i juni förra året.

Vecka 16+3 började det störtblöda. Ringde 1177 och förlossningen där jag befann mig (på landet och besök hos pappa = ingen gynakut).

Åkte dit och de anmärkte på lite fostervatten utöver blödningen. Låg kvar ett par dagar. Fick blödhämmande medicin och dropp.

Åkte hem till Stockholm några dagar efter utskrivning från sjukhus. Blödde sedan ytterligare stora mängder och insåg att jag ej kan gå till arbete så blev sjukskriven.

Trots medicin och begränsad aktivitet fortsatte det i stort sett dagligen.

Vecka 19+1 hade vi rutinultraljud. På väg dit blöder det riktigt rejält. Bliden vi får är lik din ts. Sen blir det ambulansfärd till Danderyd där vår tjej kommer några timmar senare, naturligtvis för tidigt för att kunna överleva på utsidan.

Jag önskade så innerligt att jag kunnat hålla ut tre veckor till för att komma förbi den där magiska gränsen där det är möjligt att överleva.

Nu är det ju i senare skede det upptäckts att ert vatten gått så hoppas som sagt att ni lyckas ta er dit fram.

Gravid igen och i vecka 17+2 idag. RUL nästa vecka och trots inga blödningar denna gång är jag livrädd för att mötas av samma syn som förra gången :/

Håller tummar och tår för er skull.

Vilka kämpar ni är.

Men vad säger du?! Det känns ju inte alls rättvist att du ska gå igenom detta ensam eftersom ni är två som skapat det här barnet... hoppas iallafall att du har mycket stöd från familj och vänner<3

Ååh... håller mina tummar för dig och bäbis!!

Hoppas allt går bra! Grät när jag läste igenom tråden, ligger här och går in i v.18 på fredag. Bara tanken av något sådant skulle hända...:(

Håller alla tummar och tår <3

Jag förstår verkligen att du är rädd denna gång.

Det kommer säkerligen gå bra nu för er, vad roligt att höra :)

Ja det var ju inte så mycket senare mitt vatten gick än ditt :/ MSN är ju orolig för minsta lilla man känner nu :(

Skriv gärna och berätta om erat RUL. Jag ska på undersökning i morgon igen <3

Ännu en dag har gått.

Jag tog mig isf förbi den här tvåveckorsgränsen som jag har varit sååå rädd för.

Så klart att igår (4h innan det hade gått två veckor sen vattnet gick) så började sammandragningarna igen. De ville inte sluta heller och ut kom blod flera gånger sen även bruna flytningar. De höll på säkert till tolv inatt. Jag låg och försökte fokusera på annat för att lugns ner kroppen och sammandragningarna. De försvann över natten och idag vågar jag inte ens gå upp ur sängen knappt.

Igår satt jag upp på dagen och körde även bil. Tänkte att det skulle vara lugnt men det verkar som att ligga ner helt är det bästa för kroppen. Jag fick säga åt min pappa idag att hjälpa mig skjutsa min äldsta dotter till skolan och även hämta henne sen så att jag bara kan ligga hela dagen och vila min kropp så den kanske får lite tid att läka.

Är såååå jobbigt när det börjar spänna i magen. Man kan inte koncentrera sig på annat och man blir helt frånvarande, det bara kommer kalla kårar över hela kroppen!

Min sambo som numera inte finns där skriver massor med negativa sms och verkar som att han gör ALLT för att jag ska bli stressad. Fick därav sitta och åka O hämta en bur i en timme för annars "ryker" barnens hamster sa han. Orkar inte att han ska hålla på nu.

Han gjorde även en anmälan på mig nu för att han inte anser mig kunna ta hand om mina barn för att jag inte ville göra en abort M.m. Däremot har han i anmälan spelat på andra saker antagligen som jag inte fått veta än. Så ska sitta på tre samtal med soc tack vare honom. Precis vad man inte behöver nu när man ska ta det som mest lugnt.

Jag har känt puffar från magen igår och idag. Det är lika mysigt varje gång :)

I morgon bitti ska jag på undersökning igen. Jag är ganska säker på att det inte har fyllts på med något fostervatten än då livmodern fortfarande känns väldigt hård :/

Jag hoppas iaf på att kunna se könet denna gång.

Jag drömde igår natt om att jag födde en flicka , men hon måste ha varit född runt vecka 33. Fick panik när de inte tänkte hjälpa henne för att det var för tidigt, men hon öppnade sina ögon och låg och tittade på mig och andades så fint.