Inlägg från: Linnnn |Visa alla inlägg
  • Linnnn

    Gravid Bf Oktober 2017

    Tulipan skrev 2017-05-25 12:51:54 följande:

    Blir så glad för alla som fått reda på att deras bebis är frisk!

    Vi gjorde också RUL i veckan. De sa att allt såg bra ut och vi blev väldigt lättade. Men dagen efter ringde de och sa att de ville att vi skulle komma in igen för att mäta om en grej. Visade sig att bebisens nackskinn var för tjockt. Ska vara under 6 mm, det var svårmätt på vår men mätningarna varierade mellan 5,8 och 6,4mm.Det innebär att risken för Downs syndrom är kraftigt ökad och kan även vara indikator på något annat fel. Det hela slutade med att vi gjorde ett fostervattenprov (enligt läkaren är risken för missfall pga det mindre än 0,5% om fostret är friskt) som vi får svar på i nästa vecka. Det hela har varit ganska omtumlande och väntan tills svaret kommer känns lång...


    Åh vilken jobbig väntan! Håller tummarna för att allt ser bra ut!
  • Linnnn
    Marrebj skrev 2017-05-24 20:54:08 följande:

    Så roligt läsa om alla som gjort rul och att de är blandade känslor . Är nog vanligt även om man är glad ????

    Vi var på rul i tisdag , nervösa fick vi veta att datumet stämde för oss , vi väntar en frisk liten pojke med Go och rund mage ????

    Innan var vi båda nervösa pågrund av att vi fick ett missfall i december . Att få svar han mådde bra kändes väldigt värmande och trots att man har ordentligt foglossning och spyr fortfarande fast man är i vecka 20 samt måste bli sjukskriven eller havandeskapspenning redan nu pågrund av hört jobb där de innebär alldeles för tunga lyft så känns de värt nu.

    Vi har idag hämtat hem våran barnvagn ( Emmaljunga city cross ) å nu känns de spännande och mer verkligt ?


    Vad skönt att det såg bra ut och att mycket av oron verkar ha släppt!

    Jag kan inte låta bli att tycka synd om dig som ska stå ut med både foglossning och kräkningar på samma gång. Det låter kämpigt. Hoppas det lättar när du slutar jobba.
  • Linnnn
    Jcnf skrev 2017-05-25 09:02:07 följande:

    Åh vad roligt att läsa om alla som gjort rul, vi gjorde oxå vårt igår. Vi fick datumet 13okt så helt plötsligt hade vi gått halva tiden, underbart. Vi kollade dock inte kön då vi vill ha en överraskning, men magkänslan säger en kille. Men lättnaden när allt ser bra ut går verkligen inte att beskriva ju. Wow. Vi är helt betagna jag och min sambo.

    Vi hade ett jättejobbigt ma i nov med massa komplikationer så att det ens var möjligt att plussa i februari kändes osannolikt, och veckorna efter det har vart så långa men efter igår släppte allt och nu kan man njuta på utan ständig oro och nästan så man vill "skrika" ut att man är gravid och det är ju extra härligt att man nu känner av bebis, det gör det hela ännu mer verkligt och lugnar en lite ibland orolig själ.


    Vad skönt att du känner att du kan njuta nu och härligt att allt såg bra ut på rul!
  • Linnnn

    Äntligen har jag också varit på rul! Det såg fint ut och stortjejerna (snart 7 och 9 år) kommer att få en liten lillebror precis som de önskar. Jag är väldigt lättad att det såg bra ut och i viss chock över att vi ska få en son. Tjejer vet jag ju liksom hur man gör med, så det här blir en ny erfarenhet Och på något sätt blev hela graviditeten mer verklig nu när jag vet att det ligger en liten kille där inne.

  • Linnnn
    lisohl skrev 2017-05-30 21:17:24 följande:

    Idag var det vår tur att göra rul. Allt såg bra ut och vi fick behålla bf. Det är så magiskt att få se bebisen på skärmen.


    Vad skönt!
  • Linnnn
    BFoktober2017 skrev 2017-05-29 21:13:02 följande:

    Va skönt att allt såg bra ut och grattis till kommande son.

    Det jag tyckte va svårt när min kille va liten va pungen, så svår att tvätta en nerbajsad skrynklig pung haha.. sen är han ju dock mycket busigare än min tjej.


    Tack! Ja, det och kiss som sprutar åt alla håll känns väl som den största (enda?) skillnaden när de är bebisar
  • Linnnn
    FiaW skrev 2017-05-30 22:25:33 följande:

    Jag förstår att det här är väldigt individuellt men jag är bara nyfiken :)

    Ni som har minst två barn sen tidigare och erfarenhet av att ha två små samtidigt, vilket är det tidigaste ni skulle kunna tänka er att skaffa nummer två efter barn nummer ett? Nu med facit i hand :)

    Det kanske är en luddig fråga som är svår att svara på men egentligen kommer den ifrån att sambon och jag satt och pratade om vår ålder och om vi skulle försöka få ett barn till innan vi blir för gamla, hur tidigt hade vi i så fall kunnat tänka oss att försöka igen efter att lill-killen föds i oktober.


    Svår fråga. För mig tog det 8 månader innan mensen kom igång igen efter första förlossningen, men andra gången bara 3 mån trots helamning, så det kan ju också vara en begränsning. Jag har 26 mån mellan mina barn. Fördelen var att storasyster hunnit sluta med blöja, sova middag och pratade bra när nästa bebis kom. Den tuffaste tiden tyckte jag inte var med en 2-åring och en bebis utan snarare när minsta skulle börja dagis och de inte kunde leka ihop. Kändes som att det vände när de var runt 3 och 5 år och allt blev enklare. Jag har svårt att bedöma om det varit tuffare att ha dem tätare. Den jobbigaste perioden då de kräver mest övervakning tar ju slut snabbare om man har tätare emellan. Och de har ofta stor glädje av varandra. Jag tror inte att jag hade kunnat tänka mig att vara gravid med mindre än ett års mellanrum, så det är nog snarare det som skulle begränsa mig tror jag.
  • Linnnn
    Swinka skrev 2017-05-31 18:45:46 följande:

    Relaterar.

    Barn från typ 1.5år känns rätt lugnt, men bebisar. Kag är livrädd. Är rädd att tappa den och hålla fel och lägga fel och ha fel kläder på och mata för mkt/lite, GLÖMMA ge mat. Alltså jag kl gtar verkligen tills han är född och jag får gosa hans knubbiga kinder men resten känns faktiskt jätteläskigt. Alla vänner med barn säger att det kommer naturligt så jag litar på det och försöker att inte reflektera. Folk lyckas ju få ungarna att överleva hela.tiden, nog ska vi också klara av det


    Man lär sig. Men jag var också väldigt försiktigt i början när första barnet var nyfött och jag skulle försöka klä på kläder osv (det är därför man ska ha bodys med knappar och inte såna man trär över huvudet alldeles i början ). Förutom att man lär sig så visar de faktiskt gärna på BB hur man gör. Och på BVC om man frågar. Också lär man känna sitt barn som dessutom gillar sina föräldrar bäst av alla människor i världen
  • Linnnn
    FiaW skrev 2017-05-30 22:25:33 följande:

    Jag förstår att det här är väldigt individuellt men jag är bara nyfiken :)

    Ni som har minst två barn sen tidigare och erfarenhet av att ha två små samtidigt, vilket är det tidigaste ni skulle kunna tänka er att skaffa nummer två efter barn nummer ett? Nu med facit i hand :)

    Det kanske är en luddig fråga som är svår att svara på men egentligen kommer den ifrån att sambon och jag satt och pratade om vår ålder och om vi skulle försöka få ett barn till innan vi blir för gamla, hur tidigt hade vi i så fall kunnat tänka oss att försöka igen efter att lill-killen föds i oktober.


    Svår fråga. För mig tog det 8 månader innan mensen kom igång igen efter första förlossningen, men andra gången bara 3 mån trots helamning, så det kan ju också vara en begränsning. Jag har 26 mån mellan mina barn. Fördelen var att storasyster hunnit sluta med blöja, sova middag och pratade bra när nästa bebis kom. Den tuffaste tiden tyckte jag inte var med en 2-åring och en bebis utan snarare när minsta skulle börja dagis och de inte kunde leka ihop. Kändes som att det vände när de var runt 3 och 5 år och allt blev enklare. Jag har svårt att bedöma om det varit tuffare att ha dem tätare. Den jobbigaste perioden då de kräver mest övervakning tar ju slut snabbare om man har tätare emellan. Och de har ofta stor glädje av varandra. Jag tror inte att jag hade kunnat tänka mig att vara gravid med mindre än ett års mellanrum, så det är nog snarare det som skulle begränsa mig tror jag.
    FiaW skrev 2017-05-31 23:30:02 följande:

    Så tråkigt att höra att din familj inte stöttar dig och är glada för din skull. Att få sitt första barn är en gigantiskt stor upplevelse och man behöver allt stöd och all pepp och kärlek man kan få från nära och kära.

    Har du ingen annan att prata med som faktiskt är glad för din skull, eller någon annan som är gravid, som du kan dela dina upplevelser med?

    Och vad gäller de "förbjudna" känslorna så tycker jag du ska tillåta dig att vara besviken och ledsen. Det kommer att gå över när du träffar din son och det är bättre att du sörjer nu än efter förlossningen.

    Jag läste om en tjej som hade känt precis så där. Hon blev så himla besviken när hon fick reda på att hon väntade en pojke, men hon skrev att efter han var född ändrades allt och nu kunde hon bara skratta åt att hon trodde att hon skulle älskat en flicka mer.

    Så försök att inte ha dåligt samvete, läs på nätet om det bästa med att få pojkar och om tjejer i samma situation som du, och se om du kan hitta någon att umgås med som faktiskt är glad för din skull.


    Jag kan bara hålla med! Vilken tråkig reaktion från din familj. När jag fick första barnet var det första barnbarnet i min familj, men tionde i mannens. Min familj var oändligt mycket mer engagerad, men det fanns ju mycket bebisgrejer att ärva från mannens sida. Och oavsett om det redan finns många barnbarn är det ju ditt första barn. Förhoppningsvis blir det bättre när lillen är född - för vem kan motstå en liten bebis?!

    Kanske gör graviditeten att man önskar en dotter extra mycket? Något med att bli mormor och att man är närmare en gravid dotter?
Svar på tråden Gravid Bf Oktober 2017