Anonym (J)

Äldre 2 Dec 16:19

109 svar

Varför vill alla bli sjukskrivna?

Läste en tråd här nyss om någon som hade ångest av att gå till jobb och var väldigt trött av sitt arbete och undrade varför hen inte blev sjukskriven? Vitsen med att vara sjukskriven var väl att vara ledig och ha det skönt? Har mänskligheten blivit så ynklig och "tycka synd om sig själv"-aktig? Tror folk att jobbet blir bättre bara för man varit sjukskriven ett litet tag?

Jag fattar att folk går in i väggen, och jag vet att det är fruktansvärt. (Min morfar gjorde det när han var en ganska hög chef på ett stort företag, han har "skador" från det än idag)
Jag menar inte att man ska ta det så långt, så missförstå mig verkligen inte.

Men att tycka sitt arbete är jobbigt, ha söndagsångest och gråta en skvätt, är det verkligen anledning för sjukskrivning?
Ta tag i ditt liv, byt jobb, utbilda dig, WHATEVER! Styr kursen åt ett annat håll! Det är möjligt. Varför ska folk tycka så jäkla synd om sig själva hela tiden?!

Jag är 25 år, ska tillhöra den s.k "lata generationen". Jag har jobbat nonstop sen studenten(på ett jobb jag mådde så dåligt att jag grät nästan varje kväll innan jobb på slutet).
Jag kom in på utbildning nu i höst, sa upp mig och skaffade jobb på ett annat ställe. Nu jobbar jag 50%, studerar 100% och en del andra åtaganden.

Visst, det är tufft som fan, ibland undrar jag också vad jag gör. Men någonstans måste man ta av sig offerkoftan, och själv göra något för att må bättre.
Världen fungerar inte så att andra fixar det åt dig!

Anonym (hmpffff)

Äldre 4 Dec 14:29

#86

Hannananana skrev 2016-12-04 14:20:04 följande:

Mitt svar är då: Nej det handlar oftast om att skolpersonal ser hur det skulle påverka oskyldiga elever och värderar en någorlunda fungerande situation för dem högre. Då kämpar folk på för länge och blundar för väggen.

Du har rätt till din åsikt men jag anser ändå att det är skadligare att man underhåller ett systemfel år ut och år in än att försöka göra något åt saken även om det drabbar några, på det hela taget, fåtal individer under en relativt kort period.

Anonym (Kunskap!)

Äldre 4 Dec 15:17

#87

Anonym (J) skrev 2016-12-02 16:19:07 följande:

Läste en tråd här nyss om någon som hade ångest av att gå till jobb och var väldigt trött av sitt arbete och undrade varför hen inte blev sjukskriven? Vitsen med att vara sjukskriven var väl att vara ledig och ha det skönt? Har mänskligheten blivit så ynklig och "tycka synd om sig själv"-aktig? Tror folk att jobbet blir bättre bara för man varit sjukskriven ett litet tag?

Jag fattar att folk går in i väggen, och jag vet att det är fruktansvärt. (Min morfar gjorde det när han var en ganska hög chef på ett stort företag, han har "skador" från det än idag)
Jag menar inte att man ska ta det så långt, så missförstå mig verkligen inte.

Men att tycka sitt arbete är jobbigt, ha söndagsångest och gråta en skvätt, är det verkligen anledning för sjukskrivning?
Ta tag i ditt liv, byt jobb, utbilda dig, WHATEVER! Styr kursen åt ett annat håll! Det är möjligt. Varför ska folk tycka så jäkla synd om sig själva hela tiden?!

Jag är 25 år, ska tillhöra den s.k "lata generationen". Jag har jobbat nonstop sen studenten(på ett jobb jag mådde så dåligt att jag grät nästan varje kväll innan jobb på slutet).
Jag kom in på utbildning nu i höst, sa upp mig och skaffade jobb på ett annat ställe. Nu jobbar jag 50%, studerar 100% och en del andra åtaganden.

Visst, det är tufft som fan, ibland undrar jag också vad jag gör. Men någonstans måste man ta av sig offerkoftan, och själv göra något för att må bättre.
Världen fungerar inte så att andra fixar det åt dig!

Jag förstår att det jag skriver upprör många människor, det väcker många frågor och ett förakt.
Jag valde själv o bli sjukskriven, jag är företagare och försäkrad.
Älskar mitt jobb och vill inte under några omständigheter byta till en anställning.

Men i vissa skeenden i livet måste man få ta en "time out" från arbetslivet, fundera ut vad man vill med livet, bara ta hand om sig själv.
Jag kom till den punkten i livet, daxs för en timeout, jag valde landsting och läkare för hjälp, många skriver om försäkringskassans bedömningar om att få vara sjukskriven och hur dom bedömer, visst fine.
Jag pratade med min läkare och frågade om det var möjligt med en timeout, som alla utbildade personer finns olika nivåer på kunskap, min läkare berätta att visst kan försäkringskassan bedöma det hen skriver i sjukintyget, men hen vet även vad hen ska skriva för att garantera min sjukskrivning går igenom, oftast är inte läkaren som gör bedömningen på FK lika högt utbildad som vissa privata läkare vilket även syns i lönekuvert för liknande arbete, nu fick jag en specialist med vidare utbildningar och en lön på det dubbla mot en ordinarie vanlig läkare. och hen bevisade det genom att min sjukskrivning gick igenom FK som rinnande vatten utan några frågor.
Läkaren ville/gillade inte använda ordet timeout, men ordinerade min sjukskrivning/återhämtning med regelbunden träning och umgås med familj, jag reste med familjen och tränade på gym/bodypump 4-5 dagar i veckan, började cykla downhill med sonen och åkte slalom, samt mycket fiske, under tiden ritade jag mitt hus och fixade igenom byggloven, det var saker jag använde för att må bra igen, vilket även var läkarens bedömning att jag behövde.

Jag har har aldrig varit långtidssjukskriven tidigare i livet, jag är tacksam jag fick en chans till återhämtning, nu trivs jag med livet igen och mitt dröm hus är på väg upp, jag är åter tillbaka i arbetslivet och ser den med nya ögon, jag arbetar på annat sätt nu och allt känns toppen.
Många vänner och bekanta ifråga sätter hur jag kan leva som jag gör, dom fråga sätter sjukskrivningen jag hade, hur kan du träna,fiska resa osv, kan man det så kan man jobba tycker dom flesta, men som sagt det dom inte förstår skapar frågor,, dom förstod inte min sjukdom, , men å andra sidan har dom inte utbildningen för att förstå den heller.
Det jag vill ha sagt är varför i frågar sätter så många varför man blir sjukskriven? varför har så många ett agg mot att man blir sjuk, oftast finns en orsak bakom ens sjukskrivning, jag vill inte dela den med alla, jag vill bara må bra igen, sedan hur man tar sig tillbaka är min sak, att jag använder ordet timeout väcker känslor, men det är mitt sätt o uttrycka mig på, för mig var det en timeout i livet.

Kirenaj68

Äldre 4 Dec 17:13

#88

Fuckedupp skrev 2016-12-04 11:08:34 följande:

Jovisst men i andra länder är det sociala skyddsnätet familjen, släkten och människorna man omger sig. Det är ett kollektivt samhälle medan vi är ett individcentrerat samhälle där individen har allt ansvar att försörja sig själv. Istället för att lägga ansvaret på familjen så får staten hjälpa individen när den inte klarar sig själv.

Då handlar det om att ha en stor familj som kan hjälpa eller snälla grannar och människor omkring som ställer upp och kommer med mat när man blir sjuk och inte kan ta hand om sig själv.

Ja. Lite utanför ämnet kanske, men man kan ju fundera över vilket system som är bäst. Ett socialt skyddsnät där vänner och familjen hjälper varandra eller ett skyddsnät där man förväntar sig att staten (skattebetalarna) ska fixa grejen åt en. Visst är vi väldigt individuella i Sverige, men det var inget jag reflekterade över innan jag blev bekant med Filippinerna. Banden inom familjen och vänner emellan är mycket stark därborta. Vid ett tillfälle åkte jag på en lättare flunsa därborta. Inget jag behövde söka läkare för, men den omsorg folk, bekanta som obekanta, visade mig var något enastående och djupt rörande. Men det är så det fungerar därborta. Man tar hand om varandra.

Anonym (hmpffff)

Äldre 4 Dec 17:23

#89

Kirenaj68 skrev 2016-12-04 17:13:38 följande:

Ja. Lite utanför ämnet kanske, men man kan ju fundera över vilket system som är bäst. Ett socialt skyddsnät där vänner och familjen hjälper varandra eller ett skyddsnät där man förväntar sig att staten (skattebetalarna) ska fixa grejen åt en. Visst är vi väldigt individuella i Sverige, men det var inget jag reflekterade över innan jag blev bekant med Filippinerna. Banden inom familjen och vänner emellan är mycket stark därborta. Vid ett tillfälle åkte jag på en lättare flunsa därborta. Inget jag behövde söka läkare för, men den omsorg folk, bekanta som obekanta, visade mig var något enastående och djupt rörande. Men det är så det fungerar därborta. Man tar hand om varandra.

Något man helt bortser från när man försöker jämföra det svenska trygghetsystemet med andra länder är att man helt bortser från att den där täta familjesamanhållningen inte alltid är av godo. De som behöver hjälp är i det närmaste helt utlämnade till den goda viljan - som påfallande ofta saknas. Men de fallen "glömmer" man därför att de går en för tidig död till mötes.

Vidare "glömmer" man att de som saknar familjens skyddsnät, vilket handlar om en relativt stor andel, råkar mycket illa ut - med förtidig död som resultat. Jag har besökt vårdinrättningar i ett hyfsat rikt land i Asien där människor hamnar som saknar dessa omhuldande familjer. Det gjorde att jag såg familjesammanhållningen med helt andra ögon. Så jag rekommenderar att ni gör ett sådant besök nästa gång ni är där så att ni får en mer korrekt bild av deras välfärdssystem.

Så ska man jämföra ska man göra det på ett realistiskt sätt. Vill vi ha svensk trygghet eller ett samhälle där man slipper betala skatt men som har enorma kostnader på individnivå? Varför nämner jag ordet skatt? Därför att det är det saken handlar om i grunden. Ältande som att "svensk trygghet" passiviserar är rent BS sprunget från gnidna jäklar som vill ha allt men betala inget.

Anonym (nn)

Äldre 4 Dec 17:42

#90

Anonym (Kunskap!) skrev 2016-12-04 15:17:28 följande:

Jag förstår att det jag skriver upprör många människor, det väcker många frågor och ett förakt.

Jag valde själv o bli sjukskriven, jag är företagare och försäkrad.

Älskar mitt jobb och vill inte under några omständigheter byta till en anställning.

Men i vissa skeenden i livet måste man få ta en "time out" från arbetslivet, fundera ut vad man vill med livet, bara ta hand om sig själv.

Jag kom till den punkten i livet, daxs för en timeout, jag valde landsting och läkare för hjälp, många skriver om försäkringskassans bedömningar om att få vara sjukskriven och hur dom bedömer, visst fine.

Jag pratade med min läkare och frågade om det var möjligt med en timeout, som alla utbildade personer finns olika nivåer på kunskap, min läkare berätta att visst kan försäkringskassan bedöma det hen skriver i sjukintyget, men hen vet även vad hen ska skriva för att garantera min sjukskrivning går igenom, oftast är inte läkaren som gör bedömningen på FK lika högt utbildad som vissa privata läkare vilket även syns i lönekuvert för liknande arbete, nu fick jag en specialist med vidare utbildningar och en lön på det dubbla mot en ordinarie vanlig läkare. och hen bevisade det genom att min sjukskrivning gick igenom FK som rinnande vatten utan några frågor.

Läkaren ville/gillade inte använda ordet timeout, men ordinerade min sjukskrivning/återhämtning med regelbunden träning och umgås med familj, jag reste med familjen och tränade på gym/bodypump 4-5 dagar i veckan, började cykla downhill med sonen och åkte slalom, samt mycket fiske, under tiden ritade jag mitt hus och fixade igenom byggloven, det var saker jag använde för att må bra igen, vilket även var läkarens bedömning att jag behövde.

Jag har har aldrig varit långtidssjukskriven tidigare i livet, jag är tacksam jag fick en chans till återhämtning, nu trivs jag med livet igen och mitt dröm hus är på väg upp, jag är åter tillbaka i arbetslivet och ser den med nya ögon, jag arbetar på annat sätt nu och allt känns toppen.

Många vänner och bekanta ifråga sätter hur jag kan leva som jag gör, dom fråga sätter sjukskrivningen jag hade, hur kan du träna,fiska resa osv, kan man det så kan man jobba tycker dom flesta, men som sagt det dom inte förstår skapar frågor,, dom förstod inte min sjukdom, , men å andra sidan har dom inte utbildningen för att förstå den heller.

Det jag vill ha sagt är varför i frågar sätter så många varför man blir sjukskriven? varför har så många ett agg mot att man blir sjuk, oftast finns en orsak bakom ens sjukskrivning, jag vill inte dela den med alla, jag vill bara må bra igen, sedan hur man tar sig tillbaka är min sak, att jag använder ordet timeout väcker känslor, men det är mitt sätt o uttrycka mig på, för mig var det en timeout i livet.

Bara för förtydligande så är det FK handläggare som bedömer läkarintygen. De läkare som jobbar på FK som försäkringsmedicinska rådgivare (i staden där jag jobbar, primärt specialistläkare inom psykiatri som även utbildats inom försäkringsmedicin) får under inga omständigheter uttala sig i eller ens tillfrågas kring bedömningen av läkarintyg. De används däremot för att förtydliga kring rent medicinska frågeställningar och även ibland för att skriva yttranden. Det senare oftast i de fall det finns uppenbara diskrepanser i ett läkarintyg. Men som sagt, bedömning av läkarintyg är inte någonting som en försäkringsmedicinsk rådgivare får eller kan blanda sig i.

Kirenaj68

Äldre 4 Dec 19:02

#91

Anonym (hmpffff) skrev 2016-12-04 17:23:38 följande:

Något man helt bortser från när man försöker jämföra det svenska trygghetsystemet med andra länder är att man helt bortser från att den där täta familjesamanhållningen inte alltid är av godo. De som behöver hjälp är i det närmaste helt utlämnade till den goda viljan - som påfallande ofta saknas. Men de fallen "glömmer" man därför att de går en för tidig död till mötes.

Vidare "glömmer" man att de som saknar familjens skyddsnät, vilket handlar om en relativt stor andel, råkar mycket illa ut - med förtidig död som resultat. Jag har besökt vårdinrättningar i ett hyfsat rikt land i Asien där människor hamnar som saknar dessa omhuldande familjer. Det gjorde att jag såg familjesammanhållningen med helt andra ögon. Så jag rekommenderar att ni gör ett sådant besök nästa gång ni är där så att ni får en mer korrekt bild av deras välfärdssystem.

Så ska man jämföra ska man göra det på ett realistiskt sätt. Vill vi ha svensk trygghet eller ett samhälle där man slipper betala skatt men som har enorma kostnader på individnivå? Varför nämner jag ordet skatt? Därför att det är det saken handlar om i grunden. Ältande som att "svensk trygghet" passiviserar är rent BS sprunget från gnidna jäklar som vill ha allt men betala inget.

I vilket land var detta?

hammarhajen

Äldre 4 Dec 19:11

#92

Och nej, jag anser att arbetslivet måste anpassa sig mer efter människorna och inte tvärtom! Att man faktiskt SKA ta hänsyn till att någon kollega kanske inte alltid kan vara 100% produktiv. Blir det så kommer förutsättningarna för att människor klarar av sitt arbete att öka!

Det beror väl på varför kollegan inte är produktiv. Jag kan faktiskt inte hålla med om att varken min arbetgivare eller jag som kollega ska drabbas av att en kollega finner sig i att leva med en egoist som inte alls tar ansvar för barn och hem.

Livets upp- och nergångar styr man inte över, självklart får man vara lite under sin fulla kapacitet vid kriser och dödsfall, sjuldomar osv. Men sådant man faktiskt styr över, som jämlikheten på hemmaplan, det är en annan sak.

hammarhajen

Äldre 4 Dec 19:14

#93

Kirenaj68 skrev 2016-12-04 17:13:38 följande:

Ja. Lite utanför ämnet kanske, men man kan ju fundera över vilket system som är bäst. Ett socialt skyddsnät där vänner och familjen hjälper varandra eller ett skyddsnät där man förväntar sig att staten (skattebetalarna) ska fixa grejen åt en. Visst är vi väldigt individuella i Sverige, men det var inget jag reflekterade över innan jag blev bekant med Filippinerna. Banden inom familjen och vänner emellan är mycket stark därborta. Vid ett tillfälle åkte jag på en lättare flunsa därborta. Inget jag behövde söka läkare för, men den omsorg folk, bekanta som obekanta, visade mig var något enastående och djupt rörande. Men det är så det fungerar därborta. Man tar hand om varandra.

För den som har en väldigt liten släkt eller ingen släkt är det ett mycket enkelt svar på den frågan. Precis som för alla som av olika skäl tvingats bryta med sin släkt.

Anonym (hmpffff)

Äldre 4 Dec 19:33

#94

hammarhajen skrev 2016-12-04 19:11:18 följande:

Det beror väl på varför kollegan inte är produktiv. Jag kan faktiskt inte hålla med om att varken min arbetgivare eller jag som kollega ska drabbas av att en kollega finner sig i att leva med en egoist som inte alls tar ansvar för barn och hem.

Livets upp- och nergångar styr man inte över, självklart får man vara lite under sin fulla kapacitet vid kriser och dödsfall, sjuldomar osv. Men sådant man faktiskt styr över, som jämlikheten på hemmaplan, det är en annan sak.

Egentligen spelar det ingen roll vad som är orsaken till den nedsatta arbetsförmågan, det är en orimlighet att du ska moralisera och godkänna vissa saker men inte andra. En del bryter ihop totalt för att hunden har dött, andra arbetar på som vanligt fastän deras egna barn avlidit. Vi är alla olika rustade helt enkelt.

Om du som kollega "drabbas" av kollegans brist på effektivitet är det arbetsgivaren som inte anpassar sin verksamhet. Det jag menade är att det måste gå att arbeta fastän man inte presterar till 100%, dvs tvärt emot det du tycker.

Vad vet du att man styr själv? Alla konstellationer ser inte ut som ditt. Det är inte helt ovanligt med totalt hunsade partner, oavsett kön, som faktiskt inte KAN ta sig från förhållandet. Din sista ansats är faktiskt bara fördomsfull och visar en stor brist på förståelse för omvärlden.

hammarhajen

Äldre 4 Dec 20:12

#95

Anonym (hmpffff) skrev 2016-12-04 19:33:59 följande:

Egentligen spelar det ingen roll vad som är orsaken till den nedsatta arbetsförmågan, det är en orimlighet att du ska moralisera och godkänna vissa saker men inte andra. En del bryter ihop totalt för att hunden har dött, andra arbetar på som vanligt fastän deras egna barn avlidit. Vi är alla olika rustade helt enkelt.

Om du som kollega "drabbas" av kollegans brist på effektivitet är det arbetsgivaren som inte anpassar sin verksamhet. Det jag menade är att det måste gå att arbeta fastän man inte presterar till 100%, dvs tvärt emot det du tycker.

Vad vet du att man styr själv? Alla konstellationer ser inte ut som ditt. Det är inte helt ovanligt med totalt hunsade partner, oavsett kön, som faktiskt inte KAN ta sig från förhållandet. Din sista ansats är faktiskt bara fördomsfull och visar en stor brist på förståelse för omvärlden.

Nja, nu drar du väl stora växlar. Och vadå "stor brist på förståelse för omvärlden"? Jag ber om ursäkt om jag uttryckte mig tokigt, men vad är det här? Snacka om påhopp!

Vi diskuterade ju sjukskrivningar och dess effekt på hälsan i tråden, eller hur. Och det jag menade var att sjukskrivning från arbetet inte löser problemet om orsaken till den psykiska ohälsan finns på hemmaplan, t.ex. i en dålig relation. Och jag menar också att en sådan orsak kan inte en arbetsgivare lösa. Däremot har jag aldrig sagt att jag inte lider med personen som är i en dålg relation. Och absolut att en sjukskrivning kan behövas i en akut fas, men när man så småningom ska behandla orsakerna kan man inte bara titta efter hur människors arbetssituation ser ut. Jag upplever att många skyller ohälsan i samhället ensidigt på arbetsgivarna, vilket inte känns helt rimligt. I en del fall ja, men långt ifrån alla.

Jag tycker visst att man kan arbeta trots att man inte är helt på topp. Vilket jag också skriver. Sluta lägg åsikter i min mun tack. Men det ÄR skillnad på sådant man inte styr över, som att hunden dör, och sådant man KAN påverka som t.ex. att kräva av partnern att dela på dagishämtningar.

Varför vill alla bli sjukskrivna?

INNEHÅLL