Vad gör socialtjänsten för en familj som fungerar men där föräldrarna är alkoholister?

Skolan? Hur ska de märka något? Vi lämnar vår första klassare fem meter från hans klassrum varje dag. Där står hans fröken och tar alla barnen i handen. Hon hinner knappast se hur det står till med oss. Sedan hämtar jag upp honom ur en lerpöl på eftermiddagen och vinkar på sin höjd till en fritidsledare. Jag skulle kunna gå på crack och yxmörda folk hela dagarna. Men så länge min son är hel och ren, kommer i tid och har rätt grejer med sig så skulle inte skolan märka något.

[quote=76619872][quote-nick]Anonym (Hmmm) skrev 2016-05-13 05:35:24 följande:[/quote-nick]Behöver inte läsa på någonting eftersom jag själv är alkoholist, dock

Började misstänka det faktiskt, utan att menar nåt illa. Har du barn också? Drack du varje dag så du blev berusad?

Usch för några av kommentarerna här. Folk som sitter hemma & tycker en massa, det är inte relevant för dem här barnen. Känner man oro så ska man anmäla punkt slut. Det är upp till socialtjänsten att undersöka saken - inte diverse individer på familjeliv. Ni som bagatelliserar alkoholdrickandet & förlöjligar situationen genom att skriva om körkort, att få dricka eller inte dricka när man har barn och hur ofta & hur mycket borde skämmas! Ert sätt & förlöjligande över situationer kan ha direkt allvarliga konsekvenser för dessa barnen!

TS du borde uppmana grannarna till att anmäla, så får socialen ta ansvar gör resten. Du & ni andra behöver inte spekulera i om det finns massa bevis eller om det är tillräckligt grundlag för anmälan - att känna oro är fullt tillräckligt. Allt kanske ser bra it från utsidan & det gör det som regel, men barn kan ha det mycket dåligt.
Jag vill gärna tillägga att du personligen kan göra en anmälan bara utifrån det din vän har berättat för dig, du känner ju tydligen en oro annars hade du inte skrivit denna tråden.

Nej, jag drack 4-8 ggr per år med ca 3 mån mellanrum. Alltid ensam och som självmedicinering. Har 3 barn som inte farit illa på något sätt, men hade jag blivit socanmäld så hade barnen och hela familjen tagit skada såklart!

Stackars stackars barn. ????

Ja det finns ju många som växt upp i ren misär pga alkohol därför blir många svar  antagligen färgade av det,nu har ju inte läst kommentarer utan bara TS,
Men för mig är detta ingen dysfunktionell familj utan verkar vara en kärleksfull familj där det går bra för barnen trots alkoholkunsumtion,och man ska komma ihåg att det finns många familjer som inte dricker men är kärlekslösa,vilket är värre.

Men frågan är ju om du verkligen är/var alkoholist? Och eftersom du inte anser att dina barn for Illa så kanske du inte var alkoholist utan bara hade ett självskadebeteende som innebär att istället för att söka hjälp för ditt dåliga mående så tog du till alkohol för att döva det onda, ungefär som vissa skär sig själv. Eller är du kanske inte förnekelse stadiet, "jag är alkoholist men mina barn mår minsann bra och märker inte mitt beteende"? Och om du nu inte hade problem med alkoholen, hur kan du kalla dig själv alkoholist och på vilket vis hade det varit "skadligt" för dig och din familj om nån hade gjort en soc anmälan och det hade blivit en utredning? Om du inte har något att vara orolig över så hade det ju bara blivit en anmälan och utredningen hade visat att du sköter barnen. Jag förstår verkligen inte.

Jag har inte växt upp med alkoholiserade föräldrar men skriver ändå att dem borde anmäla. Man vet ingenting om den familjen förutom att dem dricker så pass mycket att andra vuxna runt omkring dem reagerar, men samtidigt ser allt bra ut från utsidan med tanke på jobb osv.

Jag kan inte låta bli att undra om vuxna som sköter sitt jobb och är välklädda, där barnen också är det. Är dem bättre föräldrar? Far aldrig barn till dem illa? Kan inte dem vara utsatta för svikt på lik linje som andra barn där man kan "se det på dem"?

Ps. Det är inte upp till dig att avgöra om detta är en dysfunktionell familj eller inte. Det ska utbildade socialsekreterare göra utifrån olika metoder, forskning, evidens, beprövad erfarenhet etc etc.

Det är farlig för dessa barn & andra barn att konkludera utifrån egna personliga preferenser, hållningar, värderingar & erfarenheter det hjälper ingen. Uppmana till att anmäla vid oro för barn i din & andras närhet.

Jag är barn till en missbrukare och lovade att aldrig göra samma sak som mina föräldrar gjorde mot mig. Jag har svikit det löftet genom att skaffa barn med en missbrukare. Jag var övertygad om att jag kunde bryta det sociala arvet men likt förbannat dök det upp och bet mig i arslet.

Jag och exet har blivit anmälda till soc, och jag har själv anmält oss. Jag tyckte det var bra att sanningen kom fram att vi var en familj som var dysfunktionell och jag ansåg att behovet av hjälp var enorm. Det jag möttes av kommer jag aldrig glömma och jag anmälde min egen kommun för jag ansåg att dom gjort fel.

En anmälan behöver inte vara fel. Behöver man hjälp ska man ha det, barnen har rätt till det.

Sen vad soc gör är en annan femma. Men att våga erkänna är ett steg i rätt riktning.