Får skolan boka tid för remiss till ortoped utan mitt medgivande? Fadern har gett medgivande. Gemensam vårdnad

Svaret är självklart ja på alla tre.

Är det inte bättre han får prata med en läkare och övningar och annat som underlättar för honom? Hade han inte fått glasögon om det bara hade varit lite suddigt heller?

Men varför skulle barnet må dåligt av att gå till skolsköterskan.
Att inte kunna få godkänt i idrotten är ett större bekymmer.

Han HAR varit hos en specialistläkare. Denne har gett oss rådet att han har den här begränsningen och att den inte kommer hindra honom i livet, bortsett från ifall han vill bli världsmästare inom t.ex friidrott. Idrottsläraren går emot specialistläkarens rekommendation.  Det handlar inte om lathet eller övning, han är så tränad han kan bli. Det handlar om respekt, och jag upplever att idrottsläraren inte respekterar honom, hans begränsning och definitivt inte specialistläkaren.

Om det ändå vore så enkelt att ifall han gick till skolsköterskan så kunde hon trolla med sitt magiska trollspö och göra honom till atlet. Men hon kommer inte kunna göra något och inte en ortoped heller.

Nu är jag osäker då jag inte stött på detta tidigare, men jag tror inte skolsköterskan får "utreda" (kan hon ens det?) sonen utan er tillåtelse, speciellt inte när det finns dokumenterat vilka problem han har.
Däremot kan skolläkaren, om ni vill, få ta del av dokumentationen, och tillsammans med idrottsläraren komma fram till en individuell studieplan för hur din son ska klara målen.
Det vill säga, mycket av detta ska gå att lösa på en nivå så att eleven inte känner sig utpekad för vad denne inte kan.

jag tycker läraren borde prata med sköterskan först, se vad hon tycker. Det kanske inte behövs att sonen går till henne. Har ni lämnat tillräcklig info om detta till skolan/sköterskan så borde det inte vara ett problem. Vet de om att sonen varit hos specialist? Om ni ger dem någon form av info från specialisten kanske detta räcker? 
Sen om idrottsläraren anser detta hindrar sonen så mycket att han ev inte når målen får man ju anpassa idrotten. Det enda som brukar vara ett absolut obligatorium för idrotten är att man lär sig simma och att man tränar livräddning i olika årskurser. I övrigt handlar det om att testa olika saker, vara med, utveckla sina olika färdigheter i den åldern man är. 

För mig låter det lite som ett missförstånd av idrottsläraren och då kan ni vara behjälpliga med ännu mer info och ta det gärna med sköterskan också, så får hon prata med läraren om ni inte vill mer. 

Alla, även barn med större svårigheter än detta, till och med rullstolsburna, ska kunna få godkänt i idrott och hälsa.
Jag tycker det låter som att idrottsläraren är lite lat (eller okunnig) om hen tolkar det som att alla barnen måste springa X meter på tid, kunna hoppa X högt och långt...

Vet idrottsläraren hur delaktig er son kan vara i olika aktiviteter såsom orientering friidrott mm.
Att ha ett utlåtande från spec låkare eller iallafall skolläkaren skulle kanske ge läraren lite stöd i hur denne ska kunna hjälpa grabben.
Allt handlar inte om rätt eller fel, ibland får man vara lite smidig och tillmötesgående.

Här låter det som att vad som är rätt eller ej inte kommer att lösa situationen. Läraren kommer inte att få en bättre relation till er och er son eller få större kunskap om att möta och anpassa undervisningen efter er sons begränsningar av att få det skriver på näsan "hur det går till".

Boka möte med idrottsläraren och er sons mentor där ni förklarar vad specialisten sagt. Där kan ni också fråga idrottsläraren på hur hen ser på undervisningen och hur er son kan vara delaktig och uppnå målen utefter hans förutsättningar. Där ligger lärarens ansvar.

Saken är den att han kan vara med i alla aktiviteter. Han är inte den som är "bäst" men han har inga problem att vara med. Han är gärna med och aktiv i t.ex kull. Han blir tagen nästan först, men han är med. Han förstår reglerna och är aktiv. Det finns inga aktiviteter han inte klarar av. Dans, bollsport, friidrott, orientering, klättring, "klassisk" gympa, you name it. Han är som sagt "bara" stel och uppfattas som klumpig. Så jag kan inte ens se hur idrottsläraren kan påstå att han inte ska klara målen. för målen handlar om rörelsekunnande. 
Tar faktiskt väldigt illa vid mig över även denna delen, men i nuläget känns det mest brinnande ifall skolan kan tvinga min son att utredas emot min vilja. På sikt kommer läraren absolut att få förtydliga på vilket sätt han inte uppfyller målen. 

"Det är alltså inte den mätbara prestationen som ska bedömas, utan vilken nivå av rörelsekunnande som eleven visar. "
(bp.skolverket.se/documents/18797818/0/Bedomningsstod_idrottochhalsa.pdf/0a419b05-1cc2-4477-9a35-04b54128d0fe)