Får skolan boka tid för remiss till ortoped utan mitt medgivande? Fadern har gett medgivande. Gemensam vårdnad

Ska försöka göra detta så kortfattat och tydligt som möjligt.
Är skild sedan 3 år tillbaka, gemensam vårdnad om en 10årig son med en dokumenterad rörelsebegränsning. Det är inget "stort", men han är klumpig och ganska stel i kroppen. Han är medveten om det och mår bra. I höstas började han på mellanstadiet vilket innebar skolbyte. I samband med detta informerade jag klassföreståndaren om hans begränsning. 

Nu har vi varit på utvecklingssamtal. Eftersom pappan inte vill ha dem med mig (en lång egen historia som inte hör hit) så har vi separata samtal. Idrottsläraren har då bedömt att sonen riskerar att inte uppfylla målen pga av sin klumpighet (?). Fadern hade samtalet när idrottsläraren var i byggnaden och de beslutade att skicka sonen till skolsköterskan som ska utreda sonens ena fot (?) för vidare remiss till ortoped. 

Under helgen har jag samtalat med fadern och vi har kommit fram till att inte skicka sonen till skolsköterskan, då sonen som sagt inte mår dåligt av sin begränsning. Jag informerade idrottsläraren idag.

Jag har nu fått svaret att sonen SKA skickas till skolsköterskan eftersom fadern gett sitt medgivande.  Idrottsläraren påstår sig ha befogenhet att skriva ett sådant här omdöme efter vad hon ser och även ha sig befogenhet att bedöma sonen. Han ska dessutom dit imorgon!

1) Kan idrottsläraren gå förbi båda föräldrarna och skicka en elev till skolsköterskan?
2) Kan fadern svänga igen ifråga, och ge idrottsläraren befogenhet att skicka till skolsköterskan utan mitt medgivande?
3) Måste inte jag åtminstone informeras när det bokas en tid för min son hos skolsköterskan?

Det här är viktigt för mig för jag vill inte att min son ska känna att "det är fel på mig". Det är det inte. Han har lärt sig leva med sin begränsning, hans vänner accepterar honom för den han är. Han har inte ont. Jag ser en stor risk att han kommer börja just känna att det är något fel på honom om det ska utredas något som inte behöver utredas.

Folk som utan något mer än sin egen åsikt tycker att sonen ska till sjuksköterskan behöver inte svara. Jag känner min son bäst. Jag behöver svar på de tre frågorna ovan - inte vad folk tycker om hans begränsning eller om de tycker jag har fel.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2016-03-21 11:41
Förtydligande. Dokumenterad rörelsebegränsning = har varit hos en specialistläkare. Denne har gett oss rådet att han har den här begränsningen och att den inte kommer hindra honom i livet. Det går inte att "göra" något åt den, utan precis som min son gjort, är rådet att lära sig att leva med den och lära sig acceptera sig själv. Idrottsläraren vill alltså gå emot den rekommendation specialistläkaren gett oss.

Saken är den att han kan vara med i alla aktiviteter. Han är inte den som är "bäst" men han har inga problem att vara med. Han är gärna med och aktiv i t.ex kull. Han blir tagen nästan först, men han är med. Han förstår reglerna och är aktiv. Det finns inga aktiviteter han inte klarar av. Dans, bollsport, friidrott, orientering, klättring, "klassisk" gympa, you name it. Han är som sagt "bara" stel och uppfattas som klumpig. Så jag kan inte ens se hur idrottsläraren kan påstå att han inte ska klara målen. för målen handlar om rörelsekunnande. 
Tar faktiskt väldigt illa vid mig över även denna delen, men i nuläget känns det mest brinnande ifall skolan kan tvinga min son att utredas emot min vilja. På sikt kommer läraren absolut att få förtydliga på vilket sätt han inte uppfyller målen. 

"Det är alltså inte den mätbara prestationen som ska bedömas, utan vilken nivå av rörelsekunnande som eleven visar. "
(bp.skolverket.se/documents/18797818/0/Bedomningsstod_idrottochhalsa.pdf/0a419b05-1cc2-4477-9a35-04b54128d0fe)

Jag kan inte uttala mig exakt om idrottslärares befogenheter, därför avstår jag den diskussionen.

Däremot kan jag inte tycka att barnets far riktigt velat acceptera sonens begränsning. Att få en second opionon är helt ok, trots allt gör man framsteg inom forskning så att man kan korrigera eller förbättra funktioner som förut var helt omöjliga.  Men att gå förbi barnets mor och dessutom inte prata med sonen om hur han vill ha det innan man startar en ny utredning är inte ok.

Sonen verkar ha accepterat sakernas tillstånd. Spec.läkare han undersökt och konstaterat att så här är det, så måste det förbli eftersom det inte fanns något att göra. Pappan borde låta sonen bestämma om och när en ny utredning ska göras.

Vad gäller idrottslärare så har jag inget gott att säga om dom överhuvudtaget. I min värld är dom inskränkta elitister som sorterar barn efter fysisk duglighet och allas om inte uppnår kriterierna 'är ickepersoner.

Jag tycker att du ska göra en anmälan mot idrottsläraren.

Saken är den att han kan vara med i alla aktiviteter. Han är inte den som är "bäst" men han har inga problem att vara med. Han är gärna med och aktiv i t.ex kull. Han blir tagen nästan först, men han är med. Han förstår reglerna och är aktiv. Det finns inga aktiviteter han inte klarar av. Dans, bollsport, friidrott, orientering, klättring, "klassisk" gympa, you name it. Han är som sagt "bara" stel och uppfattas som klumpig. Så jag kan inte ens se hur idrottsläraren kan påstå att han inte ska klara målen. för målen handlar om rörelsekunnande. 

Tar faktiskt väldigt illa vid mig över även denna delen, men i nuläget känns det mest brinnande ifall skolan kan tvinga min son att utredas emot min vilja. På sikt kommer läraren absolut att få förtydliga på vilket sätt han inte uppfyller målen. 

"Det är alltså inte den mätbara prestationen som ska bedömas, utan vilken nivå av rörelsekunnande som eleven visar. "

(bp.skolverket.se/documents/18797818/0/Bedomningsstod_idrottochhalsa.pdf/0a419b05-1cc2-4477-9a35-04b54128d0fe)

Det låter ytterst tveksamt om läraren har rätt att göra såhär.

Man har ju inte ens rätt att ta sitt barn till bup eller annan vårdinrättning om inte båda föräldrarna är ense.

Tycker du ska gå vidare med det här och prata med en jurist, det finns många som ger gratis rådgivning första gången.

Kolla med en sån så får du korrekta svar.

Bättre att prata med familjerådgivningen så att mamma och pappa börjar kommunicera med varandra och slutar involvera sonens lärare i sina personliga konflikter!

Det ena utesluter inte det andra. 

Specialist läkaren som troligen i fallet är ortoped har ju redan bedömt sonen. Varför ska ytterligare en ortoped bedöma?