Anonym (?)

Äldre 21 Feb 18:58

256 svar

Förstör jag för pappan och barnen?

Min sambo och jag separerade nyligen, vi har två barn tillsammans som är 9 och 11. Det var jag som ville avsluta relationen då jag börjat se honom mer som än kompis än en partner samt att vi ville olika saker med vår relation.

Jag kommer att bo kvar i lägenheten och köpa ut honom och han kommer att köpa en ny till sig. Detta är vi överens om och han har varit tydlig med att han inte vill bo kvar här. När han har hittat boende till sig kommer vi att ha barnen varannan vecka.

För mig hade det varit helt okej att han bott kvar här tills dess att han hittat en ny lägenhet, men han vill inte utan har valt att bo hos sin bror så länge. Där kan han inte ha barnen varannan vecka så de har bott kvar här hos mig och bara träffat pappan någon gång (det har bara gått ca 2 veckor).

Nu har pappan kommit fram till att han vill vara med barnen lika mycket som jag och hans lösning på det är att vi bor varannan vecka i min lägenhet till dess att han fixat sin egen lägenhet. Denna lösning fungerar inte alls för mig eftersom jag inte har någonstans där jag kan bo varannan vecka under en längre tid. Pappan tycker att jag får lösa det på något sätt.

Mitt förslag är att han flyttar tillbaka hit. Jag har erbjudit mig att sova i ena barnets rum så han kan ha sovrummet för sig själv, men det vill han inte. Jag har då lagt fram som förslag att jag kan hålla mig hemifrån två kvällar i veckan så kan han och barnen umgås här hela kvällen. Samt att jag kan åka bort någon helg. Han får givetvis träffa och umgås med barnen övrig tid också, bara det att det får ske på annan plats än i mitt hem om han inte vill träffa mig.

Pappan tycker att jag är oresonlig och förstör för honom och barnen för att jag inte går med på lämna mitt hem varannan vecka. Jag tycker väl egentligen att han kan vara glad för det jag erbjudit honom, samtidigt som jag så klart inte vill försvåra hans umgänge med barnen. Så vad tycker ni? Förstör jag för pappan och barnen? Borde jag lämna min lägenhet till honom varannan vecka (hur nu det skulle gå till)?

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 24 Feb 19:31

#151

Anonym (Ja du förstör) skrev 2016-02-24 14:08:13 följande:

Vet du något om TS ekonomi?

Jag har råd med 10 000 kronor i månaden för ett extra boende, därmed inte sagt att det inte skulle kännas av, men råd ja det har jag. Jag har däremot ingen LUST att betala den summan för ett boende 2 veckor i månaden.

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 24 Feb 19:43

#152

Anonym (Ja du förstör) skrev 2016-02-24 16:11:19 följande:

Det är lätt för den som är "klar" med relationen att förhålla sig sval - i detta fall TS. Visst en del människor kanske också fixar att vara "normala" inför barnen. Medan andra som vet mig sig att de inte klarar av det gör klokt i att inte vara kvar. Det betyder inte för den skull att man inte ska få vara med sina barn. Att vara den mer sårade eller mer känslosamma personen gör en inte olämplig som föräldrar. Den här pappan vill ju vara med sina barn på ett normalt sätt.. jag tycker inte TS lösning erbjuder det..

Nu är det T.ex sportlov massa familjer reser bort, skulle säkert inte vara svårt för TS att låna någon lägenhet en vecka och låta honom flytta hem .. vill man vara tillmötesgående och anstränga sig så går mycket att lösa. Vill man inte det så är ju allt omöjligt också..

Låta honom flytta hem under sportlovet? Du vet lika mycket som jag vid det här laget att han är välkommen hit hem när helst han vill.

Så jag är den som inte är tillmötesgående? För att jag tycker att hans ENDA alternativ är orimligt? För att jag försöker komma med alternativa lösningar? Tycker du att han har varit tillmötesgående?

Våra barn har för övrigt sportlov nästa vecka och kommer då att åka iväg tillsammans med exet och åka skidor i en vecka.

fkh

Äldre 24 Feb 22:23

#153

Anonym (?) skrev 2016-02-23 23:16:36 följande:

Jag vet inte om du missat att jag INTE har någonstans att bo varannan vecka (inget vettigt boende i alla fall). Vi kommer liksom inte "tvångsmässigt att utsätta" våra barn för att inte ha något boende varannan vecka.

Ja det är MITT HEM, det är det väl oavsett om jag äger det ensam eller inte, jag bor ju här. Det är mina barns hem också och det är hans hem (eller var beroende hur HAN ser på det).

Det nya hem som ditt ex kommer skaffa och som dina barn kommer behöva bo i varannan vecka kommer vara lika främmande för dem till en början som en tillfällig lösning eventuellt skullle vara för dig själv just nu. Men gud förbjude att du skulle behöva släppa lite på din egen bekvämlighet eller hur. Så du har alltså inga vänner och ingen släkt? Svårt att tänka mig det men om nu så är fallet så skulle du kanske, som någon annan redan nämnt, löst problemet med alternativt tillfälligt boende innan du bröt upp iom att resultatet rimligtvis blir så att den som dumpats helst inte vill leva under samma tak som sin f.d. livskamrat som dumpat en. Otroligt barnsligt och egoistiskt av dig att vända upp och ner på deras värld, krossa lite hjärtan och sedan vägrar göra minsta uppoffring själv för att det inte passar dig. Så svårt är det inte att föreställa sig att personen vars värld du haft i bitar inte gärna bor med dig eller utan sina barn, han har förlorat tillräckligt och nu får du stå ditt kast också. Pinsamt att ens bråka om det tycker jag.

Anonym (Ja du förstör)

Äldre 24 Feb 22:59

#154

Varför ställde du ens frågan här på forumet TS - du är ju väldigt tydlig med att du tycker att du har rätt och att du löst det hela på ett bra sätt. Vi som ger ditt ex rätt har fel enligt dig, precis som du tycker exet har fel. Känns inte som någon ide att stå för en annan bild...
Lycka till framöver!

Anonym (Nnn)

Äldre 24 Feb 23:24

#155

fkh skrev 2016-02-24 22:23:26 följande:

Det nya hem som ditt ex kommer skaffa och som dina barn kommer behöva bo i varannan vecka kommer vara lika främmande för dem till en början som en tillfällig lösning eventuellt skullle vara för dig själv just nu. Men gud förbjude att du skulle behöva släppa lite på din egen bekvämlighet eller hur. Så du har alltså inga vänner och ingen släkt? Svårt att tänka mig det men om nu så är fallet så skulle du kanske, som någon annan redan nämnt, löst problemet med alternativt tillfälligt boende innan du bröt upp iom att resultatet rimligtvis blir så att den som dumpats helst inte vill leva under samma tak som sin f.d. livskamrat som dumpat en. Otroligt barnsligt och egoistiskt av dig att vända upp och ner på deras värld, krossa lite hjärtan och sedan vägrar göra minsta uppoffring själv för att det inte passar dig. Så svårt är det inte att föreställa sig att personen vars värld du haft i bitar inte gärna bor med dig eller utan sina barn, han har förlorat tillräckligt och nu får du stå ditt kast också. Pinsamt att ens bråka om det tycker jag.

Åter igen...vuxna män är INTE offer.

Blomma73

Äldre 24 Feb 23:29

#156

Är väl väldigt vanligt att det bara är en i relationen som har släkt omkring sig. Så har det varit för mig och många jag känner. Särskilt om man bor i större städer som ts eller om man som jag bott i olika delar av Sverige. Ens nätverk blir utspritt.

Alla mina nära vänner bor därför 15-30 mil bort, så skulle jag och min man gå skilda vägar skulle jag absolut inte veta vem jag skulle kontakta om boende. Hade nog fått bli en efterlysning på Facebook och hoppas att någon eller några ställer upp även om man bara är ytligt bekanta.

Men att erbjuda en del av sin lägenhet till en person är ju oftast sådant som bara släkt och riktigt nära vänner ställer upp på någon längre tid.

Blomma73

Äldre 24 Feb 23:43

#157

Känns som att ni som går så hårt åt ts och pratar om krossade hjärtan och annat är bittra på något sätt. Ni utmålas ts som en skurk för att ha avslutat en relation där de inte kunde gå vidare. Hon har inte varit otrogen eller på annat sätt betett sig grymt svinaktigt.

Har ni själva en besvikelse bakom er eller varför annars denna hårda ton mot ts?

Anonym (Så fel.)

Äldre 25 Feb 00:11

#158

Anonym (Nnn) skrev 2016-02-24 23:24:57 följande:

Åter igen...vuxna män är INTE offer.

Du är verkligen en stor idiot...

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 25 Feb 00:56

#159

Anonym (Så fel.) skrev 2016-02-24 17:56:40 följande:

Många i tråden som inte har en aning om vad som är bäst för barnen. Så ja, då är man egoistisk och självisk.

Väldigt tydligt att TS endast tänker på sitt eget välmående och ingen annans.

Nej många i tråden har inte en aning om vad som är bäst för MINA barn och du är definitivt en av dem. Utan att vare sig ha träffat våra barn, eller veta någonting annat om dem än deras ålder påstår du dig veta vad som är bäst för dem, tycker du verkligen att det är rimligt att göra sådana antaganden?

Jag har i mångt och mycket försökt undvika att diskutera vad som är bäst för barnen i den här tråden, inte för att jag är ego och inte bryr mig om mina barn, utan för att jag är fullständigt övertygad om att barnen kan få det ganska bra oavsett vilket alternativ (med vissa reservationer) vi väljer, förutsatt att vi föräldrar kan komma någorlunda överens och få till ett bra samarbete.

Skulle vi utgå från vad som hade varit ALLRA BÄST för våra barn så hade det varit att exet och jag hade bott tillsammans tills dess att det blev klart med hans nya lägenhet. BÅDE mitt EX och jag är överens om att det hade varit allra bäst för våra barn. Nu klarar inte mitt ex att bo tillsammans och alltså faller, det för barnen bästa, alternativet bort.

Vissa av dina förslag skulle vara direkt skadliga för mina barn.

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 25 Feb 01:10

#160

fkh skrev 2016-02-24 22:23:26 följande:

Det nya hem som ditt ex kommer skaffa och som dina barn kommer behöva bo i varannan vecka kommer vara lika främmande för dem till en början som en tillfällig lösning eventuellt skullle vara för dig själv just nu. Men gud förbjude att du skulle behöva släppa lite på din egen bekvämlighet eller hur. Så du har alltså inga vänner och ingen släkt? Svårt att tänka mig det men om nu så är fallet så skulle du kanske, som någon annan redan nämnt, löst problemet med alternativt tillfälligt boende innan du bröt upp iom att resultatet rimligtvis blir så att den som dumpats helst inte vill leva under samma tak som sin f.d. livskamrat som dumpat en. Otroligt barnsligt och egoistiskt av dig att vända upp och ner på deras värld, krossa lite hjärtan och sedan vägrar göra minsta uppoffring själv för att det inte passar dig. Så svårt är det inte att föreställa sig att personen vars värld du haft i bitar inte gärna bor med dig eller utan sina barn, han har förlorat tillräckligt och nu får du stå ditt kast också. Pinsamt att ens bråka om det tycker jag.

Ja pappans och barnens nya hem kommer att vara både främmande och ovant till en början, men de kommer att få sina egna rum och ha sina egna saker och möjligheten att bygga upp ett nytt hem tillsammans. Om jag skulle sova på soffan hemma hos en kompis skulle jag vara en jäst i dennes hem, eventuellt i månader beroende på hur lång tid allting tar. Då jag har erfarenhet av både att flytta och sova på kompisars soffor vet jag att det absolut inte är samma sak och att det sistnämnda inte är ett alternativ som skulle fungera för mig en längre tid.

Jo då jag har både släkt och vänner. Största delen av släkten bor dock 60 mil bort och brorsan jag har här i stan kan jag inte bo hos. Jag har vänner som jag skulle kunna sova hos någon vecka eller så, men inte i månader, och att flytta runt mellan olika vänner kommer jag inte att göra.

Jag vet att han är ledsen och sårad för att vår relation är slut och jag förstår att det är jobbigt för honom (det är jobbigt för mig med) och jag hjälper gärna till att underlätta umgänget för honom, inom rimliga gränser. Att han är sårad ger honom inte rätten att enhälligt besluta hur vi ska lösa det med barnen.

Förstör jag för pappan och barnen?

INNEHÅLL